Monarki �r en kvarleva fr�n v�rt m�rka f�rflutna d� demokrati var n�got absurt och d�r despotism och f�rtryck var n�got sj�lvklart. Kungen hade i princip all r�tt att g�ra vad han ville med sin befolkning. Krig, godtyckliga avr�ttningar, h�ga skatter och f�rf�ljelser hotade den vanliga m�nniskan. Kungarnas maktbygge p�minner om dagens diktaturer d�r ministrar och andra lakejer �r dagens fogdar. M�nga vill bevara monarkin f�r att vi m�ste ta tillvara p� v�ra traditioner. Med det resonemanget borde vi inte ha inf�rt demokrati eftersom demokrati inte var tradition f�re 1919. Allting �r f�r�nderligt och det finns ingen som helst anledning att h�lla sig kvar vid det gamla, s�vida det nu inte �r b�ttre �n det som �r nytt. Visst �r det bra om vi tar tillvara gamla kunskaper och erfarenheter fr�n v�r historia. Visst �r vissa traditioner viktiga �ven i ett modernt samh�lle. Men �r verkligen monarkin det? Vad har monarkin att erbjuda oss? Vad ger monarkin f�r signaler till oss i v�r samtid?

Monarkin erbjuder inte oss n�gra gamla kunskaper och erfarenheter som �r viktiga att komma ih�g, f�rutom att v�ra f�rf�der var f�rtryckta av konungar. Oavsett om monarkin finns kvar eller inte kan vi bevara de kunskaper som fanns d� samt l�ra oss fr�n v�ra misstag. Historielektioner �r viktiga, men det finns ingen anledning att leva i historien. Vi lever i nuet. Om det inte finns n�gon praktisk funktion f�r en monarki d� ska den avskaffas. Monarkin har ingen substans utan �r enbart yta och glamour, s�rskilt om man bet�nker dagens monarki d�r konungen inte har n�got att s�ga till om.

De krav som st�lls p� en kungafamilj �r dessutom om�nskliga och p�tvingade. Detta �r �nnu en avvikelse fr�n det demokratiska idealet d�r m�nniskors r�ttigheter ska respekteras. F�rvisso har en kungafamilj, precis som alla andra m�nniskor, r�tten att sj�lva p�f�ra sig begr�nsningar av sina r�ttigheter, men man har absolut ingen r�tt att p�f�ra samma begr�nsningar till sina barn. Dessutom leder dessa sj�lvp�tagna begr�nsningar av r�ttigheter till att resten av befolkningen p�tvingas en r�ttighetsbegr�nsning genom att inte vem som helst kan st�lla upp som kandidat till statschefsposten. Att �rva ett arbete �r ett f�rlegat tankes�tt som inte tillf�r v�rt moderna och civiliserade samh�lle n�gon nytta. Dessutom �r det helt om�jligt att leva upp till de sj�lvp�tagna begr�nsningarna, dvs. att i alla l�gen vara helt neutral. Om man verkligen ska vara konsekvent f�r inte kungafamiljen vara emot pedofili och engagera sig i barns situationer p� barnhem. Detta �r olyckligt f�r alla parter. Men trots att kungafamiljen ska h�lla sig neutrala hoppar st�ndigt grodor ut ur de kungliga munnarna. Inte nog med det, monarkins uppgift att representera Sverige leder till att konungen tar st�llning till fr�gor som f�rs�ljning av vapen genom att kungen f�rs�ker s�lja JAS-plan till olika l�nder. Detta dilemma g�r inte att l�sa utan att demokratisera monarkin fullst�ndigt eftersom en demokratiskt vald statschef inte beh�ver vakta sin tunga lika mycket.

N�r vi v�l har slagit fast det m�ste vi st�lla oss fr�gan vad det �r som s�ger att en kung representerar Sverige b�st? Kan inte en president sk�ta detta lika bra eller varf�r inte b�ttre? M�ste man ha en fin sl�kt och en l�ng tradition av f�rtryck f�r att kunna s�lja JAS-plan (som f�r�vrigt inte verkar g� att s�lja)? Vad man �n �nskar kalla statschefen f�r b�r han/hon tills�ttas demokratiskt, direkt eller indirekt av folket. En demokratisk tills�ttning �r inte enbart en fr�ga om konstitutionell konsekvens, all makt ska utg� fr�n folket, utan �r ocks� en garanti f�r en mer effektiv ut�vning av statschefens uppgifter. Utan n�gon konkurrens stagnerar utvecklingen och prestationerna f�rs�mras. Den person som �r b�st meriterad och kompetent ska tills�ttas som statschef, inte den som r�kar f�das med r�tt blod.

Dessutom skulle jag g�rna vilja veta vad det �r som s�ger att vi m�ste ha n�gon som representerar Sverige �verhuvudtaget? Redan i dag representerar statsministern Sverige i m�nga sammanhang. De sammanhang konungen och hans familj representerar Sverige handlar enbart om yta och glamour. Det kan vi lika g�rna skippa. Om svenska f�retag k�nner att de beh�ver n�gon som marknadsf�r deras produkter f�r de v�l anst�lla n�gon som s�ljer dessa produkter. Detta borde alla som tror p� marknadsekonomins f�rtj�nster st�lla upp p�.

M�nga ser en tillfredsst�llelse i att se konungafamiljen, l�sa om konungafamiljen och titta p� n�r familjen �ter fina middagar. De som k�nner tillfredsst�llelse av det b�r sj�lva betala f�r det. Jag som inte �r intresserad av monarki ska inte beh�va betala f�r monarkins fortlevnad. Med andra ord b�r vi privatisera kungafamiljen och l�ta dem st� f�r sina egna kostnader. D�rmed kan �ven de f�retag som tycker att de beh�ver en konung f�r att s�lja sina produkter k�pa in sig i aktiebolaget Monarki AB.

N�r jag s�ger att konungafamiljen ska st� f�r sina egna kostnader betyder inte det att de ska kunna leva p� de st�ldgods som kungen idag betraktar som privat egendom. Om han vill betala f�r sitt leverne genom sin privata egendom �r det upp till honom att g�ra det, men d� ska det ocks� ha f�rv�rvats p� ett r�ttvist s�tt, dvs. genom direkt eller indirekt hederligt arbete. De som vill ha kvar kungafamiljen s� att de kan gl�djas �t att l�sa om dem i veckotidningarnas skvallersidor f�r sj�lva tillf�ra pengar i form av aktieemissioner eller n�got liknande.

Det enda skattebetalarna ska st� f�r �r f�rvaltningen av svensk kultur, dvs. svenska slott osv. Finansieringen av detta kan vara en kombination av skatter och avgifter. Vad g�ller sj�lva representationen beh�ver vi inte betala s� mycket extra eftersom statsministern kan sk�ta den uppgiften n�r det verkligen beh�vs representation. Dessutom har jag sv�rt att se v�rdet av representationer fr�n l�nder eftersom det �r f�retag som ska konkurrera med varandra och inte l�nder. R�tt s� grundl�ggande f�r en marknadsf�respr�kare. Sedan har jag sv�rt att t�nka mig att f�retag investerar i Sverige bara f�r att vi har en k�nd kungafamilj. Jag tror inte att m�nniskor �r s� l�ttlurade. Jag �r mer optimist och humanist �n s�.