| Varf�r Ideologier �r Att F�redra Framf�r Sakpolitiska R�relser Vissa anser att ideologier l�ser fast m�nniskor i ett visst t�nkande. Detta stelbenta t�nkande leder till att principer g�r f�re situationens b�sta. Oavsett om det �r bra eller d�ligt i en viss situation �r den �vertygade ideologen f�r en viss princip och kan inte �ndra sig. Denna stelbenthet kan man nog finna hos personer utan att de har n�got med ideologin att g�ra. Den som inte kan erk�nna att han har fel kommer att k�mpa f�r sin sak in i det l�ngsta. Observera att n�r jag talar om fel s� syftar jag p� hur personen med �sikten tycker. Ideologier �r ett koncept eller ett ramverk som styr hur en m�nniska tycker i olika sakfr�gor. Oftast finns det inga renodlade ideologer utan de flesta �r mer eller mindre �vertygade om en viss ism (ideologi). M�nga har ocks� drag av fler �n en ideologi i sin �siktsstruktur. Detta beror p� att ingen m�nniska �r den andre lik, d�rf�r �r det v�ldigt sv�rt att finna tv� m�nniskor som tycker exakt lika i allt. Ideologier beh�ver inte betyda att alla tycker exakt lika. En ideologi �r bara ett ramverk d�r olika personer kan positionera sig inom. Vissa liberaler �r kanske mer v�nsterinriktade och andra mer h�gerinriktade. Var man drar gr�nsen f�r man diskutera sig fram, men i regel b�r en v�nsterinriktad liberal ha mer gemensamt med en h�gerinriktad liberal �n med en socialist. Dock �r inte verkligheten s� enkel eftersom en person kan kombinera olika ismer s�som liberalism och konservatism och d�rmed kan den som betraktar sig sj�lv som liberalkonservativ vara l�ngre ifr�n v�nsterliberaler �n vad v�nsterliberaler �r i f�rh�llande till socialister. De olika ideologierna �r till f�r att f�renkla verkligheten och kategorisera olika inriktningar. Den som s�ger att han �r liberal utg�r fr�n vissa premisser vilka b�r vara gemensamma f�r alla liberaler. Dock kan en person vara liberal inom ett visst omr�de men mer konservativ inom ett annat. Jag kan fungera som ett exempel, jag �r liberal inom m�nga omr�den s�som ekonomiska omr�den, invandring, individualism mm. men konservativ inom omr�den s�som familjepolitik, f�rsvar och kriminalpolitik. Detta beh�ver inte alls mots�ga varandra. Dock kan man inte blanda ismer hur som helst. Ett exempel �r kommunism och liberalism. Ett annat exempel �r nazism och kommunism. Detta �r n�stan en om�jlighet. Vissa f�rs�ker f�rena liberalism och feminism, men detta anser jag �r mots�gelsefullt. De som f�rs�ker vara liberalfeminister anv�nder oftast v�ldigt krystade resonemang. Att b�de betona individens ansvar och r�ttigheter samtidigt som man betonar kollektivet kvinnor i f�rh�llande till kollektivet m�n �r en mots�gelse som inte g�r att l�sa. Man kan inte f� b�de och. Det g�r inte att b�de f�resl� kollektiva och individuella l�sningar. En socialliberal kan fortfarande utg� fr�n individen eftersom socialliberalen kan betrakta staten som en viktig del f�r att trygga individens r�ttigheter. Men den som �r feminist m�ste tro p� patriarkatet. R�cker det med individuella l�sningar f�r att krossa patriarkatet �r det inte mycket till patriarkat. Man m�ste hitta en j�mvikt mellan dessa tv�. Samma sak g�ller mellan v�rdena; j�mlikhet och frihet. Total j�mlikhet leder till ofrihet, total frihet leder till oj�mlikhet. Dock kan man komma undan detta genom att definiera om begrepp s�som frihet och feminism, men detta tycker jag �r ohederligt. �r man feminist ska man skriva under vissa premisser och d�rmed kan man inte f�respr�ka liberala id�er. Feminism fungerar b�st i kombination med andra kollektiva ismer s�som kommunism och socialism mm. Sedan kan ju givetvis andra ideologier betrakta sina id�er fr�n ett kvinnoperspektiv, men detta �r inte samma sak som feminism. De renodlade ideologierna �r urtyper av ismer och ska betraktas som huvudsakliga indelningar. Som jag sagt tidigare finns det kombinationer av olika ismer. Varje person har sin egen kombination med sina egna vikter f�r varje ism. Genom att skapa sin egen ideologi eller �siktssystem kan man komma ifr�n det stelbenta t�nkande som vissa verkar drabbas av. Ett exempel kan vara Moderatens reflexm�ssiga svar p� samh�lleliga problem: "S�nk skatten". S�nkta skatter l�ser inte allt i alla l�gen, men det kan l�sa det mesta (om man nu �r Moderat). I vissa l�gen kan s�nkta skatter vara direkt ol�mpliga s�som vid en finansiell kris. Ett s�dant undantag tycker jag att en ideolog ska kunna kosta p� sig. Om nu ingen �r en renodlad liberal eller socialist, varf�r ska man d� s�tta en etikett p� sig sj�lv? F�r att underl�tta diskussioner samt att f�renkla verkligheten s� att man d�rmed kan f� en b�ttre helhetssyn �ver situationen. Om man inte har ett best�mt �siktssystem �r risken stor att man f�respr�kar allt och ingenting. Genom att h�nge sig �t ideologit�nkande tvingas man att prioritera. I ett samh�lle med begr�nsade resurser m�ste man v�lja det ena framf�r det andra. Ett sakpolitiskt parti riskerar att vara inkonsekventa och lova allt till alla. En ideolog kan d�remot l�ttare v�ga olika fr�gor mot varandra. |