Det f�rslag Anders Bj�rk lade fram f�r n�gra �r sedan har �vertagits av Lars Leijonborg nu n�r maktbalansen i det borgerliga l�gret har f�r�ndrats. Som vanligt �r det taktiken som styr, inte strategin f�r att genomf�ra systemskiftet. N�r Anders Bj�rk f�reslog ett enda borgerligt parti var tanken, enligt Leijonborg, orimlig. Men nu vill Leijonborg f�ra fram bl�jliberalismen som ledare f�r borgerligheten. Strategin verkar vara att det enda s�ttet att vinna regeringsmakten �r att kopiera Socialdemokraterna s� mycket som m�jligt. Vad systemskiftet d� g�r f�r nytta kan man fr�ga sig.

Jag �r helt emot en sammanslagning av de fyra borgerliga partierna. Det �r inte ett oligopol jag vill ha p� den politiska marknaden utan en mer vital och representativ demokrati. Ist�llet f�r att r�sta efter en centralistisk partilinje ska man r�sta p� en person med unika st�ndpunkter som i n�stkommande val personligen ska ta ansvar f�r sitt agerande. Man ska inte l�ngre kunna g�mma sig bakom partiet. En representativ demokrati beh�ver m�nga alternativ, om man nu utg�r fr�n att m�nniskor �r olika och inte n�gra stereotyper. Det �r inte demokrati att l�tsas att folket �r enade i tv� tydliga grupper bara f�r att statsvetarna ska f� studera fler systemskiften. Demokrati g�r inte ut p� att r�sta p� det minst skadliga s�som i USA utan det g�r ut p� att r�sta p� de v�rderingar som st�r n�rmast de egna.

Min utopi av borgerlighet �r fyra strikt nischade partier som inte b�jer sig f�r den socialistiska hegemonin. Ist�llet f�r att klumpa ihop alla i mitten b�r partierna tydligt definiera sitt existensber�ttigande i en unik politikid� (aff�rsid�). F�r att avg�ra framtidens visioner �r det viktigt att ta h�nsyn till historien eftersom existensber�ttigandet oftast finns i det f�rflutna n�r det saknas i samtiden. Centerpartiet �r det parti som har g�tt mest vilse i den politiskt korrekta djungeln. Mittens rike, borgerlig v�nster, Centerfeminism, ekohumanism och allt vad fan heter. Centerpartiet verkar tro att politik g�r ut p� att skylta och marknadsf�ra nya begrepp ist�llet f�r att fylla begreppen och slagorden med inneh�ll. Centerpartiets sj�l har f�rlorats sedan F�lldins och Karin S�ders avg�ng 1986 d� �sa-Nisse-kommunisterna en g�ng f�r alla tog �ver makten i partiet. D� blev Centerpartiets v�rdekonservatism och liberalkonservatism utbytt mot en rej�l v�nstersv�ng med extremekologiska f�rtecken. Jag skulle f�redra att Centerpartiet gick tillbaka till liberalkonservatismen, eller ekohumanismen, d�r den enskilda m�nniskan �r m�let och d�r staten och marknaden enbart �r medlet. Federalismen �r en v�g tillbaka till decentraliseringstanken och m�nniskans frihet och ansvar f�r sitt eget liv. Centerpartiet har i alla fall p�b�rjat ett f�rs�k att hitta hem ideologiskt. �terst�r bara att �verge det destruktiva f�rsvaret av skatteutj�mningen.

Folkpartiet �r minst lika vilsna som Centerpartiet men har f�tt en rej�l f�rb�ttring vid de senaste landsm�tena d� bl�jliberalismen p� v�nsterkanten, med den radikala v�nsterfeministen Birgitta Ohlsson i spetsen, har blivit �verk�rda av den mer sunda, �kta och konsekventa h�gerliberalismen. Min f�rhoppning �r att Folkpartiet �verg�r till en mer renodlad liberalism och att bl�jliberalismen inom Folkpartiet sl�r sina p�sar samman med �sa-Nisse-kommunisterna inom Centerpartiet i ett socialliberalt parti. Alternativt kan de g� med i V�nsterpartiet d�r bland annat Birgitta Ohlsson h�r hemma.

KD �r det parti som �r mest f�rankrat med sina ideologiska r�tter. Partiets principprogram �r tydligt och konsekvent och ger ett mycket v�rdekonservativt intryck. KD b�r dock tydligare erk�nna sin ideologiska hemvist genom att bli mer renodlat konservativa.

Moderaterna var l�nge ett konservativt intresseparti men har �nd� sedan starten varit en frihetlig kraft i samh�llet, dock med vissa undantag f�r allm�n r�str�tt och kvinnliga r�ttigheter. Men det �r just den sunda konservatismen som beh�vs f�r en l�ngsiktig demokrati, �ven om jag �r �vertygad om att h�gern var emot demokratin av pur egenintresse. P� 1970-talet b�rjade G�sta Bohman reformera om partiet i en mer liberalkonservativ riktning som tangerar gr�nsen till nyliberalism. Den lilla m�nniskan kom i f�rgrunden och de stora projekten kom mer i bakgrunden. Dock lyckades Moderaterna aldrig n� F�lldinCenterns niv�er som har sin riktiga startpunkt i ATP-striden d�r Centerpartiet tydligast stod p� den lilla m�nniskans sida. F�lldin f�rvaltade det arvet s� bra att Centerpartiet blev en stor kraft i det svenska samh�llet. Men idag har Moderaterna fullst�ndigt konkurrerat ut Centerpartiet. Tyv�rr verkar �ven Moderaterna �verge den lilla m�nniskan genom att sl� in p� en mer socialkonservativ v�g. B�ttre hade varit att Ulf Kristersson hade vunnit den ideologiska striden i MUF d� det begav sig. Nu f�r vi se resultatet av MUF-striden i Moderaterna. Den nyliberala kraften i partiet �r �verk�rt av den socialkonservativa fegliraren Fredrik Reinfeldt som hellre avskaffar f�rm�genhetsskatten och arvsskatten f�r rika �n genomf�r ett systemskifte som s�nker alla skatter, inte enbart f�r de som oavsett system klarar sig sj�lva. Det m� s� vara att �ven den fattigaste indirekt tj�nar p� avskaffad f�rm�genhetsskatt och arvsskatt men utan en rej�l skattes�nkning f�r l�ginkomsttagare kommer vi aldrig se en best�ende f�r�ndring av Sverige. De viktigaste skattes�nkningarna �r inkomstskatten och fastighetsskatten, inte f�rm�genhetsskatten. Jag vill dock inte v�lja mellan dessa skattebaser utan ser helst att man s�nker eller avskaffar alla dessa skatter, men i r�tt ordning. Bo Lundgren var den som b�st formulerade G�sta Bohmans arv. Carl Bildt var ocks� r�tt ute med sitt snack om systemskifte men sn�ade tyv�rr in sig i alltf�r mycket teknokratiska och abstrakta resonemang. Teknologi och Europafr�gor �r viktiga faktorer, men det f�r aldrig skymma den lilla m�nniskans situation.

Sammanfattningsvis anser jag att Centerpartiet ska inta liberalkonservatismen, Folkpartiet liberalismen, KD konservatismen och Moderaterna nyliberalismen. Detta ger utrymme f�r ett socialliberalt parti som kan leka tunga p� v�gen. Socialdemokraterna kan h�lla sig till sin indirekta socialism, dvs. socialdemokrati medan V�nsterpartiet kan nischa in socialismen. Ett tydligt nationalistiskt parti i ett hopslaget Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna d�r Nationaldemokraternas tydliga budskap ska ange tonen �r en viktig ingrediens i en levande demokrati. Av detta f�r vi ett tydligt politiskt landskap som kan skapa en intressant dynamik i v�r halvd�da demokrati d�r taktik och makt g�r f�re strategi och visioner.