�nnu en mycket viktig fr�ga inom EU h�ller p� att avg�ras inom kort. Italien skulle g�rna vilja bli klar inom sin period som ordf�randeland vilket visar hur gemenskapen har utvecklats till ett prestigeprojekt d�r l�nder s�som Italien, Frankrike och Tyskland g�r allt f�r att p�tvinga andra sina v�rderingar. Italiens ambitioner verkar dock, som tur �r, vara spolierade. Till senv�ren 2004 v�ntas dock f�rhandlingarna om konventet vara klara.

Jag �r i grunden positiv till EU men �r skeptisk till den byr�krati och slutenhet som r�der inom unionen. Jag �r ocks� skeptisk till vissa EU-l�nders, fr�mst Frankrikes, attityder till ing�ngna avtal. F�r Frankrike och Tyskland verkar inte avtal betyda s� mycket, och vem vill ing� avtal med n�gon som man inte kan lita p�? Frankrike tror att de st�r �ver alla andra i EU och att just de inte beh�ver f�lja de regler som medlemsl�nderna kommit �verens om. Slutligen �r jag skeptisk till jordbrukspolitiken och den protektionism som fr�mst Frankrike p�tvingar EU samt all detaljreglering som blivit institutionaliserat i Europas arv.

EU har hittills levt efter Frankrikes ideal som fr�mst h�mtar sin andliga styrka hos Rousseau som talade om den totalit�ra allm�nviljan d�r majoriteten styr med j�rnhand. Det �r denna allm�nvilja som gett upphov till Frankrikes sociala ingenj�rskonst. B�ttre hade varit att likt USA inspireras av John Lockes frihetsid�er och Montesqiues maktf�rdelningsl�ra d�r medborgarna tilldelas konstitutionella r�ttigheter. Staten ska inte genom godtycklighet f�r�ndra f�ruts�ttningarna f�r m�nniskors livsplaner.

Nu verkar det dock g� �t r�tt h�ll. De gamla f�rdragen samlas i en konstitution d�r den europeiska medborgarens r�ttigheter skrivs in. Konstitutionen har �ven g�tt ett steg mot maktf�rdelning och maktbalans d�r EU-parlamentets, ministerr�dets, EU-kommissionens samt domstolens uppgifter och befogenheter definieras mer tydligt. Ministerr�det ska representera det mellanstatliga samarbetet d�r beslut om vilka fr�gor som ska flyttas upp p� EU-niv� tas. D�r borde enh�llighet r�da eftersom inget land ska p�tvingas en reducering av sina befogenheter. Tyv�rr f�resl�s en kvalificerad majoritet vilket �r lite orov�ckande. Som tur �r ska enh�llighet r�da n�r det g�ller skattef�rslag. L�ndernas regeringar �r de som ansvarar f�r vilka fr�gor EU ska syssla med. Men regeringen m�ste alltid underst�lla sig riksdagens beslut. EU-parlamentet �r det forum d�r EU:s medborgare representeras. EU-parlamentet ska s�ledes besluta i fr�gor som ligger p� EU-niv�. Tyv�rr har man inte f�reslagit n�gon konsekvent �verf�ring av all beslutsmakt inom EU till EU-parlamentet. Parlamentet delar beslutsmakten och initiativr�tten med EU-kommissionen som �r den maktfaktor som ska verkst�lla besluten. Jag anser, av maktf�rdelningssk�l, att EU-kommissionen ska utses av EU-parlamentet och det �r d�r en eventuell EU-president ska vara och inte i det europeiska r�det som f�resl�s i konventsf�rslaget. Europeiska r�det ska, enligt konventsf�rslaget, ansvara f�r s�kerhets- och utrikespolitiken och r�det ska kontrolleras av EU-parlamentet.

De nationella parlamenten ska s�ledes kontrollera sin regering (precis som idag) och regeringen ska kontrollera ministerr�det som i sin tur ska kontrollera EU-parlamentets befogenheter. Tyv�rr finns det vissa fr�gor d�r regeringen kan ta beslut i Europeiska r�det utan riksdagens st�d vilket leder till stor godtycklighet. EU-parlamentet ska i sin tur kontrollera EU-kommissionen som i sin tur ska kontrollera att beslut verkst�lls och efterf�ljs. EU-domstolen ska d�ma dels i fr�gor som ber�r den inre marknaden samt i lagf�rslagsfr�gor. EU-domstolen b�r utvecklas till en domstol som f�rsvarar konstitutionen. Riktigt s� h�r tydligt �r det inte i konventsf�rslaget eftersom f�rslaget �r en halvmessyr med d�liga kompromisser. Men m�ls�ttningen b�r vara denna maktbalans. Dessutom �r konventsf�rslaget b�ttre �n den politiska godtycklighet som r�der p� hemmaplan d�r verkst�llande och beslutande makt �r s� sammanfl�tade att det saknas liv i riksdagen. N�gon konstitution som f�rsvaras av en domstol saknas fullst�ndigt, lagr�det har inga som helst befogenheter att stoppa lagar som strider mot Sveriges grundlagar.

De partier som har en sund inst�llning till denna maktbalans �r Kristdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Folkpartiet talar om federalism men verkar ha gl�mt vad federalism inneb�r. Federalism handlar inte om att samla s� mycket makt som m�jligt till en centralenhet utan om att f�rdela makten mellan olika enheter. Detta har Centerpartiet f�rst�tt b�ttre men verkar tyv�rr ha sv�rt f�r konstitutionell maktbalans i Montesquius anda. Kristdemokraterna �r det parti som skrivit in konstitutionell maktbalans i sitt partiprogram (eller principprogram) men partiet har den nackdelen att de vill skriva in att kristna v�rderingar genomsyrar Europa och vill allts� p�tvinga Europa en viss religion.

Denna fr�ga som �r en av de viktigaste i modern tid, mer viktig �n eurofr�gan, har inte debatterats tillr�ckligt utan tigits ihj�l. Vissa intets�gande inl�gg har gjorts i dagstidningar och en riksdagsdebatt har genomf�rts. Men ingen verkar, som vanligt, ta det pedagogiska ansvaret att f�rklara den nya konstitutionen. Med andra ord att f�rankra beslut om EU hos det svenska folket. N�r EU ska besluta om en konstitution som p�minner om en statsbildning eller �tminstone en federation b�r folket f� s�ga sitt. Om inte riskeras hela EU-projektet. F�r att m�nniskor ska respektera enskilt viktiga fr�gor s�som en gemensam konflikthantering och fr�gan om frihandel m�ste m�nniskor f� vara med i beslutsprocessen.

Jag tror regeringen g�r �nnu ett misstag. Inf�r EU-valet 1994 lurade ja-s�garna folket mer eller mindre in i EU. F�rvisso m�ste folk ta ansvar f�r sina r�stl�ggningar, men rena l�gner fr�n politiker inger inget f�rtroende. Om man utlovar n�got ska man k�mpa f�r det och inte tiga ihj�l allt som kan t�nkas reta upp opinionen. P� ett s�tt f�r folket skylla sig sj�lva n�r de r�star ja p� grund av att de g�r p� uppenbara l�gner s�som att r�ntorna skulle stiga dramatiskt om vi inte gick med i EU. Andra fr�gor s�som att priserna skulle sjunka var ett t�nkbart scenario som var v�ldigt troligt och som till viss del slog in. Men om regeringen hade sk�tt sina kort v�l hade l�ftet slagit in �nnu mer. Men regeringen slappnade av och hamnade p� defensiven och kunde aldrig f� svensken i gemen att se sig som europ�. I vissa fr�gor som milj� och frihandel mm. har Sverige p�verkat EU positivt, p� andra omr�den s�som sociala fr�gor och j�mst�lldhet har Sverige p�verkat EU negativt. Men detta har inte kommunicerats till folket. Andra obehagliga saker har man f�rs�kt smyga p� folket, exempelvis att kommuner inte f�r sk�ta sina egna upphandlingar utan att EU �r d�r och l�gger sig i. Man har till och med skyllt vissa n�dv�ndiga reformer s�som avreglering av inf�rselregler p� EU. Vissa k�nner sig, med r�tta, lurade d� politiker inte tagit sitt mandat p� allvar. Sedan att nejsidan inte var mycket b�ttre i sin skr�ckpropaganda �r en klen tr�st.

En del f�rklaringar till folkets nej till euron kan f�rklaras av folks misstro till politiker. Personligen tycker jag det �r en missriktad protest eftersom det fr�mst skadar vanligt folk genom s�mre tillv�xt och mindre samarbete. Men jag har en stor f�rst�else f�r att man inte vill bli lurad igen. Men det vore b�ttre om folk sj�lva satte sig in i viktiga fr�gor ist�llet f�r att f�rlita sig p� populistiska politiker f�r att sedan kunna skylla allt p� politikerna. F�r faktum �r den att folket skulle ha blivit minst lika lurade vid ett nej till EU 1994.

Hade det inte varit b�ttre om politiker tagit EU p� allvar och varit mer nyanserade? Om folket r�stat nej p� grund av nejsidans skr�ckpropaganda skulle inte folk ha varit s� missn�jda p� EU idag. Uppfattningar bygger i regel p� f�rv�ntningar. Om politiker vinner val genom skr�ckpropaganda kan de antagligen inte upprepa samma knep i framtiden. Om f�rv�ntningarna p� EU-medlemskapet blir f�r h�ga �kar risken f�r att folket blir besvikna. Det g�ller att marknadsf�ra sina id�er med m�tta och ta mer h�nsyn till verkligheten. Det �r i l�ngden b�ttre att f�rlora �rligt �n att vinna o�rligt, alla fall f�r den som �r beroende av n�gon/n�gra p� l�ng sikt.

En annan aspekt �r att visioner och v�rden kom i skymundan inf�r EU-valet (och EMU-valet). Argumenten kretsade kring ekonomi och tillv�xt mm., vilket i sig �r j�tteviktigt, utan att knyta an till EU:s sammanhang. EU:s historia skiljer sig drastiskt fr�n Sveriges historia. EU byggdes upp bland ruinerna i Europa p� en vision om fri handel och fred. F�rvisso fanns det mycket ekonomiska intressen men dessa intressen gick hand i hand med visioner om fred. Sverige har st�tt utanf�r tv� n�rliggande krig under 1900-talet och har med hj�lp av detta kunnat h�ja sin v�lf�rd genom en omfattande handel med de l�nder som var tvungna att bygga upp sin civilisation fr�n grunden igen. Den verklighetsskillnad som finns mellan Sverige och EU blir v�ldigt synlig n�r man ser hur kristdemokrater har r�stat i eurofr�gan. Kristdemokraterna var de som mest gick emot sin partiledning. Det intressanta med detta �r att det just �r en fransk och en tysk kristdemokrat som byggde upp EU efter kriget. Detta sammanhang saknas i den svenska kristdemokratin.

Sverige har en identitet som utg�r fr�n Sverige som ett �verl�gset land i social v�lf�rd och moral, idag fr�mst j�mst�lldhet. De p� kontinenten �r ociviliserade barbarer som styrs av p�vens abortmotst�nd samt alla EU-l�nders m�l om oj�mst�lldhet. Myten om det svenska folkhemmet �r seglivad och lever kvar i v�rt medvetande. F�r oss �r handel pengar medan det i Europa �r b�de pengar och fred.

M�nga i Sverige b�rjar inse att folkhemmet h�ller p� att rasa samman i sina best�ndsdelar och blir d� mer r�dda f�r f�r�ndringar och yttre hot. Sverige vill hellre dra sig samman och skapa en gemenskap och en identitet genom att utse en gemensam fiende samt genom att ty sig till svunna tider. Om vi vill ha en l�ngsiktigt h�llbar EU-politik m�ste en identitet byggas upp fr�n grunden genom en id� om en stor ber�ttelse. Folkhemmet var en s�dan stor ber�ttelse som fr�n grunden byggde upp en trygg identitet. Tyv�rr byggde den identiteten p� en felaktig bild av verkligheten vilket vi nu via empiri kan fastsl�. L�sningen p� denna identitetskris �r inte n�got postmodernt flum utan ett nytt bygge av en stor ber�ttelse grundad p� sj�lvst�ndiga och fria m�nniskor. L�t m�nniskor f� friheten att skapa en egen identitet med andra m�nniskor utan n�gra p�tryckningar fr�n h�gre ort. Det var centralismen som ledde till Folkhemssagans kollaps. Den identitet som ska ers�tta folkhemmet kan skilja sig mellan olika individer och grupper men denna frihet kr�vs f�r att m�nniskor ska k�nna trygghet i sin vardag. Det �r denna trygghet som kr�vs f�r att m�nniskor ska v�ga ta till sig impulser utifr�n. Det �r d� man v�gar konfrontera den stora v�rlden och umg�s �ver gr�nserna.

Risken nu �r att politikerna hoppar �ver denna fas och springer �nnu l�ngre ifr�n den lilla m�nniskan. Att som eliten enbart skylla p� folket �r ynkligt eftersom de underk�nner m�nniskans f�rm�ga att g�ra ett bra val. I vissa fall kan m�nniskor g�ra felaktiga val och anv�nda irrelevanta argument s�som att r�sta nej till euron f�r att regionalpolitiken i Sverige �r d�lig. Men det urs�ktar inte politikers handlande i EU-fr�gor.

Oppositionspartierna �r inte mycket b�ttre. Folkpartiet och Moderaterna skyllde exempelvis folkomr�stningsresultatet p� att folket �r f�rdomsfulla och bak�tstr�vande. Med tanke p� politikernas kunskap om EU och euron har jag sv�rt att k�pa resonemanget �ven om jag vet att m�nga m�nniskor r�stade nej bara f�r att de inte orkade bry sig och valde det s�kra f�re det os�kra. Ni vet principen att man vet vad man har men inte vad man f�r. Tyv�rr lurade m�nga m�nniskor sig sj�lva att tro att detta var fallet. Men att enbart skylla p� folket �r patetiskt. Folkpartiet �gnade till och med en stor del av sin ekonomiska motion 2003 till att gn�lla �ver folkomr�stningsresultatet. Bara f�r att folket hade r�stat fel skulle vi f� s� mycket s�mre tillv�xt att vissa kostsamma f�rslag m�ste dras tillbaka, dessutom m�ste ett antal skatter s�nkas f�r att kompensera f�r den f�rs�mrade tillv�xten i framtiden. Samtidigt utnyttjade Socialdemokraterna nejet till att f�respr�ka mer borgerlig politik, dvs. tillv�xtpolitik. Nu verkar det dock vara mest snack och liten verkstad men vissa f�rslag om skattes�nkningar diskuteras i regeringskansliet. (Sedan att det �r de minst viktiga skatterna som f�resl�s s�nkas �r en annan sak). Premissen hos Socialdemokraterna och Folkpartiet �r att euron �r viktigare �n skattes�nkningar. Oavsett euron eller inte m�ste svenska skatter s�nkas f�r att Sverige ska vara konkurrenskraftig samt, vilket �r viktigast, ge mer frihet till individen. Att Socialdemokraterna inte fattar detta f�rst�r jag, men att Folkpartiet inte ens l�tsas f�rst� detta irriterar mig.

L�sningen p� EU-problemet �r knappast att upprepa samma misstag �terigen. Politiker h�ller p� att smyga p� folket en EU-konstitution som f�r effekter p� svenska lagar. Att inte anordna en folkomr�stning i denna fr�ga �r att f�rs�mra m�jligheterna f�r en sund EU-politik i framtiden. L�t vara att m�nga t�nker "�h, nej inte en till jobbig folkomr�stning". Men det finns viktiga fr�gor att ta itu med och folket m�ste vara med p� t�get annars �r det inte v�rt att �ka vidare.

EU �r en bra grundid� men f�rs�mras av en massa halvmessyrer och kompromisser som f�rsvagar den europeiska medborgarens st�llning i EU. Jag vill ha en omfattande handel och en �ppenhet b�de inom och utanf�r EU. USA borde vara idealet, konstitutionellt sett. Fr�gan �r dock om det g�r att v�nda p� den centralistiska utvecklingen, som �r Europas ideologiska arv, till USA:s mer federala utveckling d�r besluten flyttas nedifr�n och upp ist�llet f�r uppifr�n och ned.