Jag b�rjade rita serier som terapi i h�gstadiet, det beh�vdes n�got kul och smart som kontrast till allt tr�kigt och idiotiskt. Jag sk�mtade mest om mig sj�lv d�, n�got som var ganska ironiskt eftersom det i verkligenheten var alla andra som inte f�rstod n�gonting. Nu 4 �r senare har jag hunnit ritat ett antal serier, och �ven om jag kommer i obligatoriska svackor har serieintresset h�llit i sig under hela tiden. De senaste 2 �ren har jag samlat alla serier i 4 fanzines. Jag gillar nummer 2 b�st, kanske f�r att det �r s� himla barnsligt och lekfullt.
Hur som helst s� fixade min pojkv�n photoshop till mig f�r inte s� l�ngesen och jag blev fastnaglad framf�r datorn i minst 5 dagar. Det hela resulterade i en fin liten hemsida, som inte �r klar �n men som s�kerligen snart kommer bli det snart.
Jag gillar serier f�r att det passar mitt s�tt att uttrycka mig. F�redrar n�r det h�nder n�gonting i konsten. Har f�r �vrigt j�ttesv�rt f�r serier utan text, det blir bara vimmel.