Jag anl�nde till Rio de Janeiro i s�llskap med Frank och Heiko tidigt p� fredagseftermiddagen efter en 18 timmars bussresa. Den skulle ha varit fyra timmar kortare men p� grund av n�gon olycka p� motorv�gen s� f�rdr�jdes vi. Bussen var utm�rkt och min djupa s�mn likas�.
Under mina vakna timmar l�rde jag dock k�nna Lucie fr�n Wales som satt bredvid mig. Hon hade rest runt i Sydamerika i �tta m�nader men var nu utled och skulle bara stanna n�gon natt i Rio de Janeiro innan hennes hemresa. Hon tipsade om Newton�s Roof Hostal som sades ha bra och billigt (i Rio-m�tt m�tt) boende.
Vi l�rde ocks� k�nna de tv� 23-�riga �sttyskorna Nicki och Irina som �kte med p� samma buss och de kom att h�nga ihop med oss de f�ljande dagarna. Nicki var blond med kort h�r, hade flera piercingar och tatueringar och var v�ldigt social och vi fick snart bra kontakt. Irina var motsatsen, m�rkh�rig och v�lv�rdad men mycket tystl�ten och jag pratade egentligen bara med henne ett par g�nger. B�da p�pekade snart att de hade pojkv�nner hemma i Tyskland. De hade lyckats k�pa en bussbiljett till en liten f�rstad med namn Campo och inte hela v�gen till centrala Rio de Janeiro dit de ville. Vi fick d�rf�r hj�lpa dem att l�sa detta och de var oroliga och stimmiga hela natten och lyckades in sova n�got alls.
Vi kom s� sm�ningom att stanna i elva dagar i Rio de Janeiro, allts� en god uppv�rmning inf�r min kommande karnevalvistelse i staden. Heiko som varit i staden ett par g�nger dessf�rinnan, som l�ngst fem veckor, k�nde staden v�l och kunde visa och ber�tta en hel del om den. Rutinen f�r Heiko, Frank och mig blev dock snart att p� eftermiddagen handla n�got, i regel biff och vodka och b�rja tillaga detta (exklusive vodkan) vid 9-tiden, k�ka vid 10-tiden, �ppna en vodka-flaska och dricka fram till ett- eller tv�tiden. Sedan gick vi ut p� n�got disco fram till soluppg�ngen. Detta f�ljdes av s�mn till framp� eftermiddagen. Jag f�rs�kte sedan hinna med n�got �rende, utflykt, Internet eller bes�k i ett n�rliggande shoppingcenter medan Frank och Heiko r�kte dagens f�rsta pipa marijuana och sedan var det dags att g� och handla igen.
Staden
Rio de Janeiro �r en otroligt vacker stad som ligger inspr�ngd mellan flera bergstoppar och havet. Den befolkas av tio miljoner inv�nare, som kallas cariocas, vilket g�r staden till en av de mest t�tbefolkade platserna p� jorden. Trots stadens m�nga problem s� finns en enorm livsgl�dje vilken speglas i den �rligt �terkommande karnevalen. Problem finns inte minst i favelorna, fattigkvarteren som sprider sig upp l�ngs de branta bergssluttningarna runtom i staden. Fr�n dessa sprider sig ocks� en hel del brottslighet ned i staden. Centrumet har en hel del aff�rsverksamhet p� dagarna men �r totalt d�tt p� n�tterna. S�derut fr�n centrum sprider sig sedan lyxkvarteren, med uppeh�ll f�r turistomr�dena Copacabana och Ipanema med dess kilometerl�nga, kanske v�rldens mest k�nda str�nder. H�r h�nder n�got hela tiden, d� det inte regnar f�rst�s vilket det gjorde m�nga av dagarna vi var i staden. Och inte sov.
Staden grundades under franskt styre 1555 men er�vrades av portugiserna redan fem �r senare. Den var under 1600-talet en framg�ngsrik export�r av socker och blossade �rhundradet d�refter upp i egenskap av n�rliggande kuststad till staten Minas Gerais under guldruschens �r. �r 1763 �vertog den titeln som huvudstad fr�n Salvador, fram tills att titeln vandrade vidare till Bras�lia 1960 vilket �n idag �r huvudstad i Brasilien f�r den som inte visste det.
Newton�s Roof Hostal
N�r vi klev av fr�n bussen s� b�kade vi in oss i en taxi tillsammans med Nicki och Irina och bad att f� �ka till Newton�s Roof Hostal som Lucie tipsat om. Det visade sig vara ett trevligt st�lle bel�get i Copacabana och trots att det inte fanns n�gon skylt eller m�rkning mot gatan utan l�g i en anonym hyresl�genhet s� var det n�stan fullt. St�llet �gdes av den mycket trevlige Newton som hade god koll p� staden. Han kunde tipsa om vad som h�nde och erbj�d ocks� tillg�ng till Internet och kabel-TV med CNN.
Priset var som sagt bra i Rio-m�tt m�tt, 90 kronor mot det normala l�gpriset i Rio p� minst 200 kronor. Vi flyttade in i en l�genhet ett par trappor ned d�r de fyra tysktalande flyttade in i ett rum med tv� v�ningss�ngar och jag i ett annat. Tv� av s�ngarna var ockuperade, en av Declan fr�n Irland och en annan av Andy fr�n Australien. Ett par dagar senare flyttade det ocks� in ett par Israeler och vi nio utgjorde ett bra internationellt team. Inte minst var det intressant att diskutera palestinafr�gan med israelerna. En av dem var h�gerinriktad och st�dde Ariel Sharons politik och den andra v�nsterinriktad med en betydligt mer �ppen syn i fr�gan.
Restaurangerna
I Copacabana d�r vi bodde finns fullt av restauranger. L�ngs stranden ligger de dyrare st�llena f�r charterturisterna. Om man tar sig ett eller ett par kvarter upp s� kommer man till mer sansade priser. Det finns �ven ett utbud av de traditionella snabbmatst�llena inklusive McDonalds och Pizza Hut.
Ett av de billigaste s�tten att �ta �r i n�got av de �per-kilo� st�llen som finns runtom. D�r kostar det ungef�r 40 kronor f�r ett kilo mat, vilket �r en buff� som normalt best�r av pasta, ris, kyckling, diverse k�tt och diverse sallader. F�r trettio kronor f�r man d� en rej�l portion mat. Det finns ocks� per-kilo-st�llen med dubbla detta pris men d� med ett verkligt f�rstklassig buff�, inklusive den normalt mycket dyra matr�tten sushi.
Det finns ocks� en annan variant av buff�-restauranger av mer klassiskt svenskt snitt d�r man betalar ett fast pris och f�r �ta hur mycket man vill. D�ribland fanns en utm�rkt grillrestaurang d�r de gick runt och skar upp nygrillat k�tt fr�n ett spett direkt till tallriken.
Shoppingcenter
Om det �r n�got som �r viktigt f�r brasilianaren s� �r det att shoppa och helst av allt d� i stora shoppingcenter. Det finns en handfull i varje stad och det som l�g n�rmast Copacabana och som jag d�rf�r bes�kte n�gra g�nger var Rio Sul (uttalas �Hio Suu� f�r den som fortfarande f�rs�ker f�rst� n�got av det portugisiska spr�ket). N�got intressant som man kan iaktta �r att, till skillnad fr�n Sverige, s� g�r ytterst f� omkring med p�sar i h�nderna. Ist�llet strosar m�nga bara omkring och tittar p� folk och i skyltf�nster men relativt f� handlar n�got och v�ldigt f� �r stressade.
Shoppingcenter �r ocks� utm�rkta platser att �ta p�. Normalt finns det ett inomhustorg med bord i mitten och restauranger l�ngs kanterna. Till restaurangerna h�r normalt ett par snabbmatst�llen, ett par lite dyrare per-kilo-st�llen och ett par nationella restauranger med ofta arabisk, italiensk eller japansk mat. Till m�stena i ett riktigt shoppingcenter h�r ocks� en biograf. Jag gick och s�g p� filmen �Bandits� som var okej.
Vad som lockade mig mest i Rio Sul var dock att de hade Counter-Strike. Om du inte vet vad det �r s� �r det ett spel som omn�mndes i en av mina f�rsta journaler fr�n Buenos Aires d�r jag sist spelade det. Det �r allts� ett spel f�r n�tverksuppkopplade datorer d�r man tillh�r ett lag, terrorister alternativt anti-terrorister som skall bek�mpa det andra laget. Vid den f�rsta sittningen gick det hyfsat bra s� snart jag b�rjat komma ih�g kontrollerna och vid den andra sittningen f�r�dmjukade jag hela st�llet. Mitt lilla lag var efter ett tiotal spel fortfarande obesegrade och jag personligen nedk�mpade 32 fiender mot tv� tillf�llen d� jag fallit sj�lv. T�nk att s� lite kan g�ra en s� glad.
L�genhet
S� snart vi hade flyttat in i Newton�s Roof Hostal s� b�rjade vi s�ka efter en l�genhet att flytta till. Jag trivdes bra d�r vi var men Heiko hade en id� om att det vore kul att flytta in alla fem i en stor l�genhet. Jag ville dock g�rna s�ka en l�genhet till karnevalen s� det passade mig bra �nd�.
Vi hittade ingen l�genhet f�r alla fem men vid ett tillf�lle d� de �sttyska flickorna inte var med oss s� best�mde Heiko, Frank och jag oss f�r att flytta till en lite mindre l�genhet utan dem. D�refter tappade vi helt kontakten med dem. Vi betalade d�r ett betydligt h�gre pris, ungef�r 180 kronor per natt men det var ocks� ett betydligt b�ttre boende med varsitt sovrum.
D� hyresv�rdinnan inte ville l�ta mig f�rboka v�r l�genheten till karnevalen s� fortsatte mitt s�kande och slutligen bokade jag upp en annan, utm�rkt l�genhet som jag skall dela med min gode v�n Mikis som d� kommer fr�n Sverige f�r ett par veckor. L�genheten �r stor och luftig, ligger precis vid stranden Copacabana p� sjunde v�ningen och har d�rf�r kilometervidd utsikt �ver stranden. Den kostade heller inte mycket mer �n den mindre och kvavare l�genheten som vi redan var bosatta i och karnevalspriserna �r i regel avsev�rt mycket h�gre �n annars.
Heiko och Frank
De tv� tyskarna var sannerligen tv� personligheter. De var b�da stora drogkonsumenter och d� de tidvis var utan marijuana s� roade de sig att r�ka vanlig tobak i vattenpipa. De var dock inga stora spr�kkonstn�rer. Min portugisiska �r v�ldigt knackig, deras var usel men deras engelska var knackig s� vi hade en del intressanta situationer n�r jag f�rs�kte �vers�tta portugisiska till engelska f�r dem.
De var speciellt svaga i engelska utan alkohol i kroppen men det gjorde inte s� mycket f�r d� de var nyktra var de ocks� oftast tysta och dystra. Innan kv�llens f�rsta groggar var det d�rf�r r�kigt och stilla i l�genheten och �nnu ett sk�l f�r mig att smita d�rifr�n f�r att f� lite liv. De var dock utm�rkt str�lande och glada som partyv�nner och hade alltid n�got f�r sig.
Tidvis under Rio-vistelsen var deras tillvaro hotade av penningproblem. Detta hade b�rjat redan m�nga veckor tidigare d� Heikos bank p� bankers normala vis sp�rrade hans konto p� grund av en obetald struntsumma. Han f�rde d�rf�r �ver alla sina pengar till Franks konto. Av n�gon anledning tog Frank med sig b�da sina kontokort i pl�nboken n�r han var ute och festade i Porto Seguro och han blev f�rst�s av med dem av n�gon flink person p� en bussresa. Heiko ber�ttade f�r mig att han misst�nkte att Frank tog med sig korten f�r att ta ut pengar i smyg fr�n deras gemensamma kassa d� Frank alltid spenderade mer pengar men �nd� alltid hade mer kvar. Heiko ville dock inte f�rst�ra deras semester genom denna
B�da var lite allm�nt sm�v�ldsamma. Heiko hade en tydlig tendens att bli v�ldsam efter mycket alkohol. Han var d� allm�nt instabil men bytte ofta sitt irriterade stirrande mot ett leende efter n�gra sekunder. Han ber�ttade n�gon g�ng att han haft mycket problem tidigare med sin v�ldsamhet och �ven suttit nio m�nader i f�ngelse d� han var 21 �r gammal efter ett slagsm�l med bland annat knivar inblandade, han jobbade d�rf�r nu p� att beh�rska sin ilska. Franks vrede var mer kontrollerad. Han bar normalt runt p� en kniv och sade sig inte tveka att anv�nda den om n�gon f�rs�kte r�na honom. Han var ocks� tv� meter l�ng och kunde s�kert med sin seniga kropp tillfoga en del skada med bara armarna.
Mario med familj
En kv�ll i b�rjan av v�r viselse l�t Heiko oss tr�ffa sin v�n Mario som han k�nde fr�n tidigare resor. Mario var 60 �r gammal och st�ndigt berusad. Tanken var att han skulle hj�lpa oss i l�genhetss�kandet men han pladdrade st�ndigt p� engelska och lyssnade s�llan eller aldrig s� vi avstod snart fr�n hans hj�lp.
Samma kv�ll �kte Heiko, Franke, �sttyskorna och jag ut till hans lilla hus n�gon halvtimmes bussresa ut i f�rorterna och d�rifr�n skulle vi ta oss till en sambaskola. Dessa skolor �r de som t�vlar p� karnevalen och m�naderna dessf�rinnan kan man g� och titta p� deras tr�ning och delta i festen. D�r bodde han tillsammans med sin fru, ett par vuxna barn och n�gon fru till dem samt tv� lustiga hundar. Kv�llen b�rjade lite svagt f�r mig d� det visade sig att resan ocks� var �mnad f�r att k�pa droger av Mario som ocks� visade sig vara Heiko och Franks lokala leverant�r av droger. Det blev dock julst�mning n�r favela-kvinnan kom tillbaka med en p�se och med lite av varje och det var som om julklappsutdelningen skulle b�rja. Jag h�ll mig f�rst�s till �lflaskorna men irriterade mig p� att ingen ber�ttat om detta s� att jag kunde ha k�pt med en flaska vodka.
I huset tr�ffade jag en annan svensk, Henrik, som ocks� var god v�n till Mario men inte droganv�ndare. Det var v�ldigt luddigt vad han egentligen gjorde d�r och �ver huvudtaget i Brasilien. Han hade varit i Rio i m�nga m�nader men ville inte h�lla med om att han var turist och han jobbade inte. Efter lite utfr�gning sade han att han studerade men ber�ttade ocks� att han var �konstn�r� men ville inte precisera mer. Han var allm�nt skum.
Snart d�k ocks� Marios sansl�st feminina son Andrew upp. Han satte sig bredvid mig och till mitt stora obehag och till flickornas stora n�je s� b�rjade han snart att �ppet st�ta p� mig. Jag avvisade honom fink�nsligt till en b�rjan men ju mer offensiv han blev dessto mer offensivt avf�rdade jag honom tills jag slutligen var p� gr�nsen till att bli f�rbannad. Sakta men s�kert gick det upp f�r mig att �ven Henrik var inne p� samma bana och snart ins�g jag att jag befann mig mitt ibland en massa knarkare och b�gar d� ju �ven Frank vid ett tidigare tillf�lle avsl�jat hans tidvis b�jning mot m�n. Min f�rvirring blev total senare n�r Irina, den tystl�tna �sttyskan, kom till mig, tittade mig i �gonen och sade att om jag ville g� i f�rv�g (till sambaskolan?) s� skulle jag s�ga till henne f�rst f�r d� kanske hon ville g� med mig. Jag f�rs�kte klura ut vad hon egentligen menade samtidigt som Andrew gick och spydde och sedan b�rjade st�ta p� Nicki, enligt hennes teori f�r att g�ra mig avundsjuk eller n�got s�dant.
N�r vi slutligen kom till sambaskolan m�nga timmar senare fick jag slutligen lite luft och det var ett klart intressant st�lle. Jag hade inbillat mig att vi skulle sitta p� n�gra l�ktare som �sk�dare men ist�llet dansade alla �sk�dare samba tillsammans med dem som skulle upptr�da. Det spelades levande sambamusik non-stop och en stor brokig k�r med alla slags m�nniskor sj�ng och spelade taktinstrument och n�gra slags ledare stod utplacerade och kommunicerade med varandra med visselpipor och handsignaler. De kokainberikade dansade n�gon improviserad samba tills svetten dr�p och sj�lv f�rs�kte jag plocka upp n�gra grundl�ggande sambadanssteg vilket inte var det l�ttaste bland de virvlande dansarna och dans�serna.
Triangeldrama med Aline
En kv�ll sl�pade Frank och Heiko med sl�pade hem en tjej, 21-�riga Aline, som var granne till Mario. Hon var en helt okej tjej, �ppen och social och ganska s�t. Jag hade en lugn kv�ll och hade redan g�tt och lagt mig men gick upp och h�lsade p� henne. Situationen var n�got f�rvirrad men det var uppenbart vad Frank och Heiko hade i �tanke n�r de tog med henne till l�genheten. Jag t�nkte f�renkla situationen n�got genom att g� och l�gga mig igen men n�r jag sa "jag g�r och l�gger mig" s� svarade hon "s� l�t oss g�!" men jag avb�jde vilket troligen gladde tyskarna. Slutligen �ndade hon upp med Frank.
N�gon dag d�refter gick vi ut p� disco tillsammans med henne. Frank som var n�got av en torrboll stod och h�ngde medan hon och jag dansade och jag f�rs�kte flera g�nger f�rg�ves f� Frank att dansa med henne. Hon f�reslog snart n�r vi dansade en lite intimare dans att vi skulle tillbringa natten tillsammans, inte hon och Frank. Jag sade att det var om�jligt p� grund av Frank men n�r jag tittade bort mot bordet s� satt han och Heiko framlutade och pratade med tv� fula brasilianskor (de f�rs�kte senare droga oss, mer om det nedan) och efter vidare �vertalning f�reslog jag att vi kunde fr�ga Frank. Smart? Kanske inte.
N�r jag f�rklarat situationen f�r Frank s� blev han rasande, b�rjade hota att d�da mig och jag r�rde Aline och puttade mig s� att jag n�stan fl�g iv�g (han �r trots allt tv� meter l�ng). N�gon ber�ttade dagen efter att han ocks� f�rs�kte plocka upp en stol som tillhygge. Han gick sedan hem tillsammans med henne och v�grade prata med mig under kv�llen men dagen efter redde vi ut situationen och sedan var allt gl�mt. Trodde jag �tminstone.
Hennes intresse av mig fortsatte dock de f�ljande dagarna, vid n�got tillf�lle i l�genheten som vi bor i sm�g hon upp till mig och pussade mig p� munnen n�r de andra inte s�g, hon str�k min hand n�r hon hade chansen, tittade mig i �gonen och s� vidare. Jag sade till henne flera g�nger att det inte skulle fungera och Franks d�dshot fl�sande mig i nacken trots att vi �ter var v�nner.
En dag mot slutet av min vistelse gick allt upp i h�gvarv. Jag blev v�ckt vid fyratiden p� eftermiddagen (s� s�, jag kom faktiskt hem 8.00 samma morgon) av Mario som smugit in i mitt rum. Han viskade att Aline v�ntade p� mig i en n�rliggande restaurang sedan 10.00 p� morgonen och att hon ville tr�ffa mig. Jag suckade och avb�jde (jag h�rde Frank utanf�r d�rren) men lovade att jag skulle f�rs�ka ringa dem. N�r jag klev upp ber�ttade Frank att han verkligen gillade Aline p� allvar och att han f�reslagit att han skulle ta med henne till Tyskland s� snart han hade r�d f�r att slutligen kanske gifta sig med henne.
Jag drog en r�vare till Frank och Heiko och gick iv�g och ringde Mario som hade Aline vid sin sida och f�reslog att vi skulle tr�ffas f�r att reda ut situationen. N�r jag v�ntade p� Mario och Aline p� restaurangen kom Frank och Heiko f�rbi och undrade om jag sett Mario f�r att de ville k�pa droger. Det blev lite svettigt men jag sade (helt sanningsenligt) att jag inte sett honom. Minuten efter att de f�rsvunnit d�k Mario upp, full som vanligt. Han tog mig till Aline och hon ber�ttade r�d�gd att hon inte gillade Frank men att hon hade fallit f�r mig fr�n f�rsta �gonblicket i l�genheten. Hon upprepade hur hon tycker om mig s� mycket mer �n Frank och att hon bara var med Frank f�r att kunna vara n�r mig.
Mario f�reslog nu att Aline och jag f�r ett par timmar skulle g� till ett n�rliggande motell och att hon ville f�lja med mig n�r jag reste iv�g. Jag avb�jde dock hela kalaset med h�nvisning till Frank. Han hade trots allt n�gon halvtimma innan avsl�jat f�r mig att han funderade p� att fria till henne. Denna g�ng verkade hon f�rst� min po�ng och vi skildes �t som v�nner. Mario var dock sur och v�grade att h�lsa n�r jag gick.
Aline gick �ter tillbaks till Frank p� allvar och han fick vad han ville i s�ngv�gen efter n�gra dagars uppeh�ll, enligt Aline p� grund av mig. Frank p�pekade n�gon dag senare att han tyckte att jag pratade f�r mycket med Aline och att jag �tittade konstigt p� henne�, vilket han inte gillade och att om jag vore n�gon annan av hans v�nner s� skulle jag ha �kte ut genom d�rren. Han ber�ttade ocks� att �ven om jag ville komma �t henne s� skulle jag aldrig lyckas. Jaja.
Nattlivet
�vriga n�tter tillbringade vi p� diverse pubbar, klubbar och diskotek runtom i staden. En kv�ll i b�rjan av vistelsen f�ljde jag med australiensaren Andy till vad som sades vara ett var v�nner till honom. Det visade sig vara Lucie fr�n Wales som jag tr�ffat p� bussen och vi hade en trevlig sista partykv�ll tillsammans med henne och hennes kompis Neil fr�n Irland innan hon �kte hem den f�ljande dagen.
Vi hamnade ocks� p� st�llen som Bunker vilket var ett disco i Ipanema med tre dansgolv med varierande musik. �ven det �k�nda st�llet HELP Discoteque bes�ktes. Det �r ett v�ldigt fl�digt disco mitt p� Copacabana men den kvinnliga delen av bes�karskaran best�r till 95% av frilansande prostituerade. De �r dock vida k�nt som n�gra av de vackraste tjejerna i Brasilien och det �r n�got som �ven jag kan skriva under p�.
En annan kv�ll d�k Alines bror Carlos upp. Han hade fru och tv� barn, var 27 �r gammal och ville bara kolla med vilka Aline tillbringat s� mycket tid med. Snart bad hon sin bror att g� men han trivdes bra efter ett par �l och stannade kvar och slutligen best�mde vi oss f�r att g� ut p� diskotek allihop. Vi �kte till ett st�lle l��ngt bort i den norra delen av staden. P� grund av allm�n otur s� tog resan dit hela tv� timmar. Och tro det eller ej � snart b�rjade �ven Carlos st�ta p� mig, fru och barn eller ej. Jag hade nu l�rt mig av den tidigare l�xan och avf�rdade honom kraftigt redan fr�n b�rjan vilket ledde till att han riktade sin uppm�rksamhet mot Heiko ist�llet, till hans stora f�rtret. Carlos hade dessutom d�ligt med pengar vilket blev v�r r�ddning s� han hade inte r�d att f�lja med in p� discot utan hade f�rhoppningen om att vi skulle betala. Ha!
Mot slutet av min tripp tr�ffade jag flickan Fernanda fr�n den n�rliggande staden Belo Horizonte och jag tillbringade en del kvalitetstid med henne. Hon var i staden p� bes�k med sin kusin och hans kompis. Och gissa vad? De tv� var ocks� b�gar, dock av varianten som respekterar olikt�nkande. Homosexualiteten i Rio de Janeiro �r dock helt uppenbart extremt utbredd.
Rio de Janeiro �r �k�nd f�r sin brottslighet. Till en b�rjan k�ndes det lite obehagligt att g� runt i kvarteren i Copacabana men snart m�rkte jag att ryktet �r v�rre �n verkligheten. Den enorma folkt�theten g�r att det alltid �r folk i r�relse kring huvudstr�ken och n�gon polis �r n�stan st�ndigt n�rvarande i turistomr�dena. Speciellt i centrum �r det dock gott om r�n och skall man tro ryktena s� �r det vanligt att r�narna f�rst sl�r ner eller likviderar sina offer f�r att f�renkla hanteringen av dem. N�got som �r extremt farligt �r favelorna. Dit �ker inte ens poliserna p� grund av s�kerhetsrisken om det inte �r n�dfall som st�rre upplopp som riskerar att spilla ut fr�n favelorna och d� endast i tung kravallutrustning.
Jag kan dock ge n�gra exempel p� vad jag sett och h�rt om brott i Rio de Janeiro �
Avf�rd
Allt gott har ett slut och efter elva dagar i Rio de Janeiro och n�stan tre veckor tillsammans med Frank och Heiko s� fl�g de hem till Tyskland. Jag fick en tidig inbjudan till Franks kommande br�llop med Aline och tog sedan farv�l. Sj�lv t�gade jag iv�g till busstationen och min v�ntande buss mot Belo Horizonte i Minas Gerais dit jag slutligen best�mt att bege mig.