G�stbok Kristet forum Banner Webbringar
S�ngen, den tysta
vandrar heml�s i natten.
S�ngen, som lever ett liv
�ver tidens skyddande bark
och under dagens v�xande tr�d;
som en inre r�relse, osynlig
i den m�rka skogen.
Inga blickar ser,
inga r�ster h�r
den n�tta s�ngens sm�rta.
Den tysta, fattiga s�ngen
vill ingen h�ra.
De trasiga skorna
vill ingen b�ra.
Det vilsna f�ret
kan ingen finna
under kv�llens skymningstimma.
Det �r natt
i det heliga landet.
Ingen bryr sig om.
D�rrarna reglade.
Det �r st�ngt!
M�nniskorna s�ger: "Nej!"
Men den tysta s�ngen
vandrar vidare i natten.
Den lever farligt under en stj�rna.
Som sakta r�r sig
fram�t, hem�t
intensivt, kristalliskt br�ndande
�ver ett stall
med varma str�lar genom takbj�lkens sprickor.
Den tysta s�ngen
f�der nya ord
i en enkel krubba:
Som ett nyf�tt barn f�r den r�st
f�r att klinga ut
i den jublande natten,
som herdar och �nglar.
Att vara pr�st
�r inte se stora gesternas konst.
Att vara pr�st
�r att komma in under ytan,
att n� bakom fasaderna,
att bli v�lkomnad
i ett inre rum
d�r du frusen, t�rstande, tvivlande
kan dricka hoppets v�rme
och �ta trons br�d.
D�r
i livets mitt
�r vi s�dana vi �r.
Du och jag,
of�rsk�nade i det �kta ljuset.
Osminkade
n�r Gud
bl�ndar i k�rlek.
Han �r
d�r du inte kan vara
Han �r
d� orden saknas
Han �r
n�r du sj�lv f�rlorat
Han �r din tro
H�r �r m�nga rum.
F�nster av nyspunnen k�rlek.
Golv med lysande �gon.
Tak �ver pressande f�tter.
Soffor av mjukaste tro.
Handfat med sjungande droppar.
Kroppar som klingande cymbaler.
Tallrikar med �ter kommande gl�mska.
Damtrasor som missat m�let.
Bj�lkar av inre oro.
K�rlekens levande vagga.
Hoppets blixtrande lampor.
Himelens brinnande ugnar.
Spisar av lysande kristall.
Bordets m�ttande g�vor.
Vinet i lysande eviga glas.
Dagar av sm�rta.
N�tter av ljus.
Mornar av l�ngtan.
Aftnar i rytmisk dans.
Och s� allt det andra
som bara finns...
