Detta är fotnotsfilen till J.V. Stalin: »Om de ryska kommunisternas strategi och taktik.«.

Om någon av länkarna till de textställen, varifrån hänvisas till not, inte fungerar, torde man i stället gå till innehållsförteckningen.

www.geocities.ws/generaldepoten/rkst/footnode.html

...villkoren

Här åsyftas de 21 villkor för intagning i Kommunistiska internationalen, vilka fastställdes av KI:s andra kongress den 6 augusti 1920.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...april.

Under den politiska massdemonstrationen i Petrograd den 20 och 21 april 1917 uppställde den grupp medlemmar i bolsjevikpartiets petrogradkommitté (Bagdatiev m.fl.) parollen om att omedelbart störta provisoriska regeringen, vilket stod i strid med direktivet från bolsjevikernas Centralkommitté om att demonstrationen skulle ha en fredlig karaktär. Partiets CK fördömde dessa »vänster«-äventyrares tilltag (V.I. Lenin, Skrifter, fjärde ryska uppl., b. 24, sid. 181 o. 182.)

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...(»teserna«

Här åsyftas V.I. Lenins Aprilteser »Om proletariatets uppgifter i den givna revolutionen«.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...1921

Frågan gäller den kontrarevolutionära revolten i Kronstadt i mars 1921. (»Sovjetunionens kommunistiska partis (bolsjevikerna) historia. Kortfattad kurs«, Sthlm, Arbetarkultur 1949, sid. 305-306.)

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...linjer«

V.I. Lenin, »Socialdemokratins två taktiska linjer i den demokratiska revolutionen«.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...kadeternas

Konstitutionellt-demokratiska partiet (KD - kadeter) - den liberalt-monarkistiska bourgeoisins parti, var det främsta borgerliga partiet i Ryssland, vilket bildades i oktober 1905. Kadeterna kamouflerade sig med en falsk demokratism, kallade sig »folkfrihetens«parti och sökte därmed vinna bönderna på sin sida. De strävade efter att bevara tsarismen i form av en konstitutionell monarki. Efter den socialistiska Oktoberrevolutionens seger organiserade kadeterna kontrarevolutionära sammansvärjningar och revolter mot Sovjetrepubliken.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...seger«

V.I. Lenin, »Kadeternas seger och arbetarpartiets uppgifter«.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...uppgifter«,

Här avses V.I. Lenins broschyr »Sovjetmaktens närmaste uppgifter«.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...Credo.

Credo - manifest utgivet av en grupp »ekonomister«. (Härom se V.I. Lenin, »Protest från Rysslands socialdemokrater«, Skrifter, fjärde ryska uppl., b. 4, sid. 149-163.)

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...barnsjukdom«

V.I. Lenin, »'Radikalismen' - kommunismens barnsjukdom«.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...konferensen,

Demokratiska konferensen ägde rum i Petrograd den 14-22 september 1917. Konferensen inkallades av de mensjevikiska och socialistrevolutionära ledarna för arbetar- och soldatdeputeradesovjeternas exekutivkommitté, och den bestod av representanter för de socialistiska partierna, de kompromissvänliga sovjeterna, fackföreningarna, semstvona, handels- och industrikretsarna samt trupperna. Konferensen upprättade ett Förparlament (Republikens provisoriska råd) - ett rådgivande organ för provisoriska regeringen. Kompromissmakarna avsåg att med Förparlamentets hjälp hejda revolutionen och föra landet från sovjetrevolutionens väg in på den borgerligt-konstitutionella utvecklingens väg.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...medvetenhet«

Här avses V.I. Lenins bok »Vad bör göras?«.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...Lena-händelserna

Frågan gäller de massomfattande strejker, demonstrationer och möten i Petersburg, Moskva och alla industricentra och områden i Ryssland, vilka utgjorde proletariatets svar på tsartruppernas arkebusering av arbetare vid guldfyndigheterna i Lena-området, Sibirien, i april 1912. (»Sovjetunionens kommunistiska partis (bolsjevikerna) historia. Kortfattad kurs.« Sthlm, Arbetarkultur 1949, sid. 179-180)

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...andra.

I överensstämmelse härmed har några av rörelsens gamla former bortfallit, exempelvis strejker, uppror m.m., varjämte karaktären och formerna (funktionerna) hos arbetarklassens organisationer (partiet, sovjeterna, fackföreningarna, kooperativerna, folkbildningsinstitutioneran) i enlighet härmed förändrats.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

...sida.

Föreliggande utkast till en broschyr användes av författaren för broschyren »Om leninismens grunder«, som utkom 1924 och ingår i J.V. Stalins Skrifter b. 6. Första delen av utkastet användes för artikeln »Till frågan om de ryska kommunisterna strategi och taktik«, som publicerades 1923 och ingår i J.V. Stalins Skrifter b. 5, och några av teserna användes av författaren för artikeln »Partiet före och efter maktövertagandet«, som publicerades i augusti 1921 och ingår i J.V. Stalins Skrifter b. 5. - Red.

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).