Han verkar trevlig och vi har kvittrat lite ihop. Han svarar väl på det jag säger så det här kan nog gå bra. Han verkar vara väluppfostrad i språket.
Hej! Jag heter Junior och har nyss flyttat in hos Exet och Matte. Nu ska jag berätta om mina 2 första veckor här. Första dagen va rätt förvirrande måste jag säga.. Ville inte vara här allt var en stor omställning. Lämnat tryggheten i zooaffären och mina vänner bli intryckt i en liten låda som man knappt får plats med stjärtfjädrarna i och sedan bli utsläppt i en bur där man inte känner igen sig ett kvitter. Jaja.. den dagen va en förvirrad dag det måste jag medge. Nästa dag skulle matte sätta in en hirchkolv och jag såg min chans.... Jag smet! Matte hade iofs handen och halva armen i inne i buren men jag såg en lite öppning.. Satsade och flög ut ur buren in i det stora rummet..oj oj oj det blev stort och ännu mer förrvirrat.. Matte såg ut som om hela värdeln gick under (rätt chockad) och jag tog ett varv i rummet... Sen såg jag horrisonten... Tänkte att här ska jag inte stanna jag vill tillbaka till mina vänner i affären... Jag tog ett varv till i rummet och sattsade fullt ut och flög rakt in i...FÖNSTRET... Matte sa att det heter så.. Jag har aldrig sett nått sånt tidigare.. Jag såg ju att allt va fritt och bara att flyga.. hörde hur Exet kvittrade en varning men det va för sent.. Vicken smäll!!! Jag segnade ned i en blomkruka och matte va snabbt där och plockade upp mig (Det här har jag inget minne av utan matte och Exet har berättat för mig hur det gick till för jag fick tydligen en rejäl hjärnskakning) Matte blev väldigt orolig och kollade mina vinger innan hon lyfte in mig i buren igen för vila.. Jag va så omtumlad att jag inte orkade med att protestera. Orkade inte heller att ta mig upp på en pinne utan låg på burgolvet i ca 8-9 timmar. Matte var inne hos mig ungefär varje kvart och kollade hur jag mådde. Hon smög in så att jag inte skulle bli störd. Jag hade tydligen inte samma plats på burgolvet när hon kom in utan jag flyttade på mig hela tiden. Hon va jäteorolig och ringde till de där vännerna som Exet skrivit om tidigare Katta och Marcus. De sa att jag skulle ha det varmt och mörkt för att kunna läka mig själv i lugn och ro.
Nu kommer då nästa traumatiska upplevelse. Matte packar ned mig i samma låda som jag kom hit i. Hon sa att det va för att jag inte skulle springa runt eller ramla om kull när vi åkte bil!! Vadå bil?? Vart skulle jag då? Jo det visade sig att när jag inte höjt upp huvudet på 3 dar så ville matte kolla så jag verkligen inte knäckt nacken så hon tog mig till en VETERINÄR!!! Huga *ruggar* Jag är liten men lät som om jag va en stor goja i lådan Fick höra många gånger "Liten pippi med mycket attityd" Det var många som väntade i väntrummet hos doktorn både hundar, katter *ryser*, sköldpaddor leguander och även en ara som skulle vingklippas Får man göra sånt? Jag vill behålla min avingar! Jag snackade lite med aran, han hette Jacko. Han sa att han hade fått vingarna klippta i många år. Han hade ingen bur hemma utan hade ett helt rum för sig själv och där fanns många pinnar att klättra i.
Nåja åter till mig nu. veterinären tittade på mig och sa att jag skulle bli frisk. När jag blir äldre kommer jag kanske att "tappa huvudet" en aning pga att nackmusklerna inte skulle orka med tyngden på huvudet. Men jag skulle bli bättre.. Matte pustade ut och sedan åkte vi hem igen. Jag fick fortsätta bo i hennes sovrum veckan ut för att få lugn och ro. Exet skrek och ropade efter mig hela tiden men jag orkade inte riktigt med honom just då.
Jag har fått upp huvudet nu och matte säger att jag börjar likna den fågel som hon köpte hem för 2 veckor sedan. En pigg ungfågel full med bus i blicken. Vet inte om det va en komplimang men det tror jag det va.
När det hade gått en vecka efter krachen så beslöt matte att jag va frisk nog för att flytta ut till Exet men jag fick fortfarande vara i egen bur. Jag fick sitte brevid Exets bur för att ha nån att kvittra med.. Så satt vi i en vecka till innan matte bedömde att jag va frisk nog att flytta in hos Exet.
Så igår, 14/9, flyttade jag in hos Exet. Han blev först lite upprörd över att jag va i hans bur och jag blev som vanligt förvirrad över det nya som hände. Exet satte en fot på min rygg och hackade på mitt huvud en stund för att tala om att detta va hans bur ovh det va han som bestämde. Jag tyckte han va väldigt stor så jag hukade mig och kände att här va det bäst att göra som han sa om jag skulle få bo där. När Exet insåg att jag inte tänkte argumentera så slutade han hacka och satte sig i sin hörna. Jag hukade mig och gick bort till honom för att hälsa försiktigt. Han stirrade bara på mig och tyckte väll att jag var en utböling i hans domäner. Det tog ett tag men han accepterade mig till slut för matte hängde in en ny hirchkolv som vi smaskade på samtidigt under gemytligt kvitter. Jag hade tydligen fröskal i ansiktsfjädrarna för efter "fikat" så putsade Exet upp mina fjädrar och då kunde ju inte jag vara sämre utan jag putsade upp hans oxå. Nu är vi kompisar och allt verkar vara frid och fröjd i buren och matte som hållit andan under hela "inflyttardagen" kan oåx andas ut. Exet och jag är KOMPISAR: