Varje konflikt f�ruts�tter ett (alltf�r) lokalt perspektiv. Konflikternas historia �r de (alltf�r) lokala perspektivens historia. Ett allm�nt vidgat perspektiv f�r alla b�r d�rf�r minska konflikterna i v�rlden.
Ett "konfliktperspektiv" f�ruts�tter konflikter och finner ocks� s�dana, �ven d�r de lyser med sin fr�nvaro. Konsensus reduceras helt enkelt till konflikt av konfliktperspektivet. Marxister och andra konfliktteoretiker h�vdar att konflikter h�vdar ist�llet att alla konflikter i sista hand beror p� objektivt �tskilda "materiella" intressen. Jag h�vdar ist�llet att alla konflikter, �ven "materiella" intressekonflikter, beror p� objektivt skilda syns�tt och omv�rldsuppfattningar. Materiella intressemots�ttningar �r bara ett s�rfall av att alla m�nniskor �r unika. Alla m�nniskor har sin egen v�rld. det �r grundorsaken till att vi har s� sv�rt att f�rst� varandra. Det som m�nniskor tror �r verkligt blir ocks� verkligt till sina konsekvenser. D�rf�r �r historien historien om m�nniskornas �vertygelser och om den mentala revolutionen. Det �r d�rf�r som det just �r perspektivens begr�nsningar som orsakar konflikter. Marxismens historieteori kallas f�r historiematerialism. P� vilket s�tt s�ger dom att historien �r materiell? P� s� vis att det i sista hand inte �r ideer eller ideella motiv som driver historien framm�t. Det �r ist�llet konflikter och makt. Inom marxism s� inneb�r "materialism" allts� ibland ett maktperspektiv. Makt finns enligt mej inte objektivt men makt �r vad m�nniskorna tror p� och allts� styr makten deras liv. P� s� vis s� har de flesta m�nniskor varit historiematerialister.
Problemet �r bristande kunskap. Det �r ett tillst�nd utan subjektiva orsaker. L�sningen �r dock s�kande efter kunskap, som ofta har subjektiva orsaker. Aktivt probleml�sande har alltid subjektiva orsaker. Inga sociala problem �r medvetet uppkomna, men de kan bara l�sas medvetet.