Makt inneb�r helt enkelt att ha inflytande �ver andra m�nniskor, p� gott och ont. Den som �r sj�lvst�ndig och oberoende beh�ver inte n�dv�ndigtvis ocks� vara m�ktig, �ven om det �r vanligt.
Att social makt �r ett mentalt fenomen inneb�r att v�ld egentligen inte �r social makt men att hot om v�ld kan vara det. Andra m�nniskor styr man b�st genom att kontrollera deras tankar, deras uppfattningar om sin v�rld. Att vara trov�rdig �r d�rf�r att ha social makt och att bli trodd �r att ut�va social makt.
Man kan kalla social makt f�r en utveckling av v�ld; en effektivisering. �ven v�ld kan ju vara n�got bra: man kan tvinga m�nniskor ut ur en sekts mentala grepp. Raffinerade metoder, som diplomati, sl�r inte alltid gr�vre metoder, som v�ld. Man hytter inte med fingret �t en rasande b�rs�rk. F�rst m�ste man besegra honom, d�mma honom, s�tta honom i skuld, raffinera skulden genom att ben�da honom, och sen kan man hytta med fingret �t honom. D� har han n�mligen, i b�sta fall, blivit moralisk.
Historisk utveckling tvingas av st�rre katastrofer ofta att b�rja om fr�n scratch. �ven annars kan historien ibland f�refalla att g� bak�t. Jag vill inte heller h�vda att det bara finns en variant av historisk utveckling. Men om en kultur f�r utvecklas ett tag i fred och frihet s� brukar maktut�vningen i kulturen med tiden bli mer legitim. dvs ifr�gasatt av f�rre, och och mer raffinerad, dvs mer spr�klig och symbolisk �n v�ldsam och konkret.
En del antropologiska folkslag verkar t.o.m. sakna maktcentra i sina samh�llen; men det inneb�r antagligen bara att makten blivit s� legitim och raffinerad att den blivit osynlig. �ven antropologiska folkslag har ju en l�ng historia bakom sig.
Man kan t�nka sig en maktstege d�r v�ld �r i roten. Efter v�ld kommer hot om v�ld som kanske kan kallas internaliserat v�ld. Efter hot kommer kanske r�ttvisa, vilket inneb�r n�gon grad av legalisering av makten. Om r�ttvisa sedan kan ers�ttas av n�d s� har man helt avl�gsnat sig fr�n maktens v�ldsamma rot. En r�ttvisa som st�ds av hot om v�ld kan kallas juridik till skillnad fr�n en r�ttvisa som �r �nnu mer internaliserad om inte beh�ver st�das av hot om v�ld. Det kan kallas moral.
Michel Foucault har i flera verk beskrivit hur makten har f�r�ndrats historiskt. Han �r kritisk men jag tycker att det �r bra. Ja tror aldrig att vi blir av med makten. (Den �r f�rresten inte bara d�lig.) S� d�rf�r vill jag ha en s� raffinerad form av makt som m�jligt.
Enligt en gammal judisk legend s� skapade Gud f�rst en r�ttvis v�rld, men han tyckte att den blev alldeles f�r ful att se p�. S� d� tog Gud och skapade en v�rld byggd p� n�d ist�llet. Det var v�r v�rld. Och Gud s�g att det var mycket gott.
I Schindlers list s� f�rs�ker Schindler att l�ra en nazist att barmh�rtighet ocks� �r makt, men misslyckas. Hur skulle Schindler kunna l�ra en m�nniska som inte ens f�rst�r sig p� r�ttvisa, betydelsen av barmh�rtighet?