En personlighet kan i sin helhet ses som ett system. Psykologer som Edwin Wagner och Gordon Allport (mfl) h�vdar att en allm�n livsfilosofi ing�r i varje frisk m�nniskas omv�rldsuppfattning. Att ha en splittrad uppfattning om omv�rlden inneb�r att vara splittrad i sej sj�lv. Att ha en v�rldssyn p� jobbet och en annan p� fritiden kan vara sjukt om de olika perspektiven �r of�renliga.
Dessa kognitiva och integrativa behov �r kopplade till m�nniskans behov av att kunna interagera med sin omgivning, verka i v�rlden.
Enligt en psykolog som Kurt Goldstein �r det sunt att str�va efter att f�rverkliga sina m�jligheter: Psykiskt st�rda m�nniskor undviker utmaningar och f�redrar status quo.
M�nniskors vardagskunskaper kan liknas vid vetenskapliga teorier grundade i, och st�ndigt reviderade genom, erfarenhet. Psykologen George Kellys teori om personliga konstruktioner s�ger just detta.
Och Hegel skriver, i just "Behovet av filosofin" att filosofi beh�vs n�r tillvarons antiteser inte �r syntetiserade. Tillochmed Hegels uttryckss�tt p�minner om flera teoretiker i David Lesters bok som talar om komplement�ra personlighetsstrukturer som beh�ver integreras. S� filosofin har tv� m�l, liksom all pedagogik; att bekanta adepten med v�rlden och samtidigt gynna adeptens personliga utveckling.Filosofins s�rdrag ligger i att den r�r v�rlden i allm�nnhet och en person i synnerhet - filosofen. Till�ggas b�r att varje m�nniska kan betraktas som en filosof.
Alla m�nniskor m�ter och bearbetar existentiella problem, medvetet eller omedvetet. det �r fel att s�ga att det inte finns n�gra f�rdiga svar p� existentiella fr�gor. Faktum �r att det finns f�r m�nga svar, och goda argument f�r de flesta. Filosofin har sin rot och livsnerv i existentiella fr�gor och knappast i begreppsanalys. I filosofin f�rs�ker m�nniskan s�tta sin frihet i system. De olika existensfilosoferna Kirkegaard, Nietzsche och alla de senare, brukar s�tta sig i mots�ttning till systembyggarfilosofi, och speciellt d� den tyska idealismen, som var f�rh�rskande n�r Kierkegaard verkade. Enligt Sartre var existensen absurd och m�nniskans radikala frihet mer �n f�rnuftet kunde f�rklara. P� liknande s�tt s�tte flera existensfilosofer frihet och f�rnuft i mots�ttning till varandra, och h�vdar frihetens primat.
Sj�lva grundprincipen f�r den tyska idealismen var d�remot att f�rena frihet och f�rnuft. F�r att g�ra detta m�ste man antagligen inte vara metafysisk idealist men man b�r nog vara systembyggare. Att f�rena sin f�rnuftiga sida med sina k�nslor och behov och d�rmed utvecklas som m�nniska det driver m�nniskor vidare fr�n �ngest och f�rvirring mot en sundare och mer sammanh�ngande livsfilosofi.
Att m�nniskor v�rjer sig mot att filosofera beror nog inte p� att problemen �r f�r sv�ra eller fr�mmande, utan oftare p� att filosofin aktualiserar obehagliga problem f�r m�nniskor.