| Alla m�nniskor l�r sig hela livet. Det �r ingenting som bara sker i skolan. F�r det mesta s� l�gger man grunden i barndomen och bygger sedan vidare p� den grunden. Ens personlighet �r v�lintegrerad i ens omv�rldsuppfattning. Ni har s�kert sett det k�nda citatet "allt det viktigaste jag vet l�rde jag mig i dagis (osv)" som brukar finnas p� affischer o.dyl. En del ungdomar kan sin ungdomskultur mycket b�ttre �n sina skol�mnen. �ven om upprepningar och sk�mselpedagogik kan fungera s� l�r sig m�nniskan minst lika bra om hj�rnan f�r ha roligt. Man m�ste ocks� ta h�nsyn till "den dolda l�roplanen". Man l�r sig inte bara ett �mnes inneh�ll; man anpassar sig ocks� till sj�lva studiesituationen. Man kan t.ex l�ra sig inkompetens genom att bem�tas p� ett nedl�tande s�tt och aldrig f� l�sa n�gra problem sj�lv. Vi l�r oss inte bara i undervisningssituationer. Vi l�r oss alltid. Och all inl�rning handlar �ven om personlighetsutveckling. En �mnescentrerad undervisning kan leda till, inte bara passiva m�nniskor, utan till l�tt schizofrena m�nniskor ocks�. M�nniskor som har f�tt l�ra sig att h�lla sig till olika sanningar i olika sammanhang. Ser man till elevernas/studenternas psyke if�rstahand s� �r subjektscentrerad inl�rning b�ttre �n objketscentrerad. I subjektscentrerad inl�rning s� �r det dom som inte vet, eleverna, som styr vad dom ska l�ra sig. De f�ljer sin egen nyfikenhet. Men det finns inte bara psykologiska aspekter p� pedagogiken. Det finns samh�lleliga aspekter ocks�. M�nniskor m�ste anpassas till samh�llet och l�ra sig s�dana f�rdigheter som samh�llet kan ha nytta av. det kan jag h�lla med om, �ven om samh�llets behov av sina medborgare minskar. Men samh�llet kan aldrig vara ett m�lisig. Det m�ste bara de individuella m�nniskorna vara. Att l�ra m�nniskorna om vetenskapen och politiken kan bara vara medel f�r dem att f�rvekliga sig sj�lva. I ett konservativt, auktorit�rt samh�lle �r katederundervisning i disciplin�ra �mnen n�got n�dv�ndigt, men v�rt samh�lle har i avtagande grad varit konservativt och auktorit�rt det senaste halvseklet. Om ett modernt samh�lle �r ett samh�lle i st�ndig omvandling s� har varken eleverna eller samh�llet n�gon nytta av djupa detaljkunskaper inom ett begr�nsat �mnesomr�de. D� �r det betydligt effektivare om medborgarna uppfostras till ren�ssansm�nniskor; allroundgenier som snabbt kan beh�rska alla m�jliga olika situationer. Kom ih�g att tolka mig som jag skriver. Aldrig exakt, alltid ungef�r. |
||