�nda sedan Europa sekulariserades s� har det fr�mst varit biologin som har f�tt beskriva den m�nskliga naturen. �vrig biologi har gjort sitt b�sta f�r att avmystifiera skaparens verk. Redan Descartes h�vdade att djur bara var sj�ll�sa automater, men aldrig har man varit s� n�ra att bevisa det som idag.
Nog f�r att Linn� var en riktigt smart svensk men de tv� som gjorde biologin till en vetenskap var Mendel och Darwin (helt bortsett fr�n att Darwins orginalitet har ifr�gasats). 1900-talets st�rsta biologiska uppt�ckt �r givetvis DNA-molekylen som genom ett trollslag tog k�ttet rakt in i informationssamh�llet och den digitala v�rldsbilden. Sedan dess har molekyl�rbiologin varit biologins grunddisciplin.
Det finns en intressant koppling mellan molekyl�rbiologin och molekyl�rfysiken. Innan Mendel s� var det vanligt att man trodde att de anlag som man �rvde fr�n sina f�r�ldrar var flytande eller analoga, dvs att ingen minsta best�ndsdel fanns. Man var en blandning av sina f�r�ldrar som vore de v�tskor. Det finns dock en svaghet hos den teorin och det �r att de olika distinkta karakt�rsdragen med tiden och generationerna skulle komma att j�mnas ut. Man kan j�mf�ra med vattenf�rger. Om man tar alla vattenf�rger i l�dan och kladdar ihop dem s� har man till sist bara en enda f�rg kvar, vanligtvis brun. P� samma s�tt s� skulle alla m�nniskor till sist se likadana ut om arvsanlagen vore flytande. Rent teoretiskt kan man allts� gissa sig till att arvsanlagen som vi �rver fr�n v�ra f�r�ldrar �r en begr�nsad m�ngd distinkta anlag och att vi �rver varje anlag antingen fr�n fadern eller fr�n modern. Vi har inget enskilt anlag som �r en kompromiss mellan olika anlag hos f�r�ldrarna.
Detta var ocks� vad Mendel visade med empiriska experiment. Han kvantifierade modellen av det biologiska arvet f�r att hindra modellen att kollapsa i strukturl�shet.
Max Planck brottades med ett problem inom fysiken som fick honom att komma p� en liknande l�sning. Man t�nkte sig att det fanns elektroner som snurrande i banor runt atomk�rnorna. Allteftersom elektronerna f�rlorade energi s� cirklade de allt n�rmare atomk�rnan tills de tr�ffade den. Elektronerna f�ll allts� mot k�rnan i spiraler enligt teorin. Nu h�ll dock inte teorin. Planck s�g sig tvingad att inf�ra n�got som han kallade energikvanta. Det var iochmed detta som Planck blev grundaren av kvantfysiken.
Detta �r ett sk�l till att jag ibland kallar molekyl�rbiologi f�r kvantbiologi. P� senare tid har dock den termen blivit upptagen av en vetenskap som inneb�r att man utforskar DNA-molekylen med kvantfysiska teorier och metoder.
Biologin �r ju inte minst politiskt kontroversiell.