I b�rjan av 1800-talet b�rjade tv�k�nssystemet att sprida sig. Tv�k�nssystemet �r syns�ttet att k�nen �r v�ldigt olika och kompleterar varandras egenskaper och uppgifter. �nda sedan Aristoteles s� hade faktiskt de l�rde och folk i �vrigt sett p� kvinnor som en sorts mindre och kanske misslyckade m�n. I svenskan s� betyder sj�lva ordet "kvinna" "liten man" liksom �ven "k�rring".
Rousseau var en av de f�rsta l�rde som argumenterade f�r att k�nen var olika och kompleterade varandra. Det biologiska f�rsvaret f�r k�rnfamiljen �r faktiskt inte �ldre �n tv� sekel.
Under 1800-talet s� fick vi ocks� en vetenskaplig rasism. Sj�lva ordvalet �r orov�ckande men vad som fanns var helt enkelt vetenskapsm�n och forskare som skrev l�rda verk om olika raser och deras egenskaper, och detta betraktades som vetenskap. Jag h�ll p� att skriva "s� sent som under 1800-talet" men faktum �r att detta var n�gonting nytt f�r 1800-talet. Det var delvis denna litteratur som nazisterna sedan byggde p�, med vetenskapen i ryggen.
Den riktigt stora skr�llen var naturligtvis Darwins bok 1859. Trots att de la Mettrie hade f�rnekat m�nniskans sj�l redan ett och ett kvarts sekel tidigare s� var det f�rst nu som motst�ndet blev h�gljutt, fr�mst fr�n religi�sa.
Biologin har under hela sin 200-�riga historia anv�nts som argument f�r konservativa politiska uppfattningar. Minoritetsgrupper, fattiga, arbetarklassen, utl�nningar och kvinnor har setts som biologiskt minderv�rdiga. Det �r knappast ov�ntat att homosexuella och kvinnor inte ens vill veta de goda nyheterna fr�n den biologiska fronten. Inom radikala r�relser s� har en stark social konstruktivism varit normen de senast tjugo �ren. Ja, hela v�stv�rlden har varit biologiskeptisk �nda sedan nazismen utnyttjade biologin i sin retorik.
Naturligtvis finns det all anledning att vara skeptisk b�de av politiska och realistiska sk�l, men jag finner det otroligt att det biologiska arvet skulle vara fullst�ndigt f�rsumbart inom psykologin. D� tror jag hellre p� de skeptiker som h�vdar att men inte kan avg�ra m�ngden arv kontra milj�.
Man m�ste ocks� inse att den social konstruktivistiska h�llningen att m�nniskan saknar medf�dd natur ocks� inneb�r att m�nniskan inte g�r att f�rtrycka eftersom hon kan anpassa sig problemfritt till vilka situationer och milj�er som helst. Den politiskt korrekta teorin "social konstruktivism" �r egentligen samma sak som den politiskt inkorrekta teorin "behaviourism".
N�v�l, oavsett biologins inneboende politiska f�rg s� kommer biologin under detta sekel att bli viktigare �n under f�reg�ende sekel. Speciellt anh�ngarna, biologisterna, kommer att f� en massa vatten p� sin kvarn, precis som de fick under 1990-talet. Jag tror inte att det �r en framkomlig kontrastrategi att helt f�rneka biologins betydelse. Ett alternativ kan vara att beh�lla tolkningsinitiativet.