República Democrática de Timor-Leste
[Português][Tetun][English][Bahasa
Indonesia]
|
Naran Ofisiál: |
Bandeira Nasionál
|
|
Hinu Nasionál: | "Pátria" | |
Chefe Estadu: |
Prezidente José Alexandre ‘Xanana’ Gusmão, Independente |
|
Chefe Governu: |
Primeiru Ministru Marí Alkatiri, Fretilin [Estrutura Governu] |
|
Lei-Inan RDTL nian, lian: |
||
Loron Harí Estadu nian: |
28 Novembru 1975, hetan rekonhesimentu
internasionál iha loron 20 Maiu 2002 |
|
Kapitál: |
Dili |
|
Sidade bot: |
Dili, Baucau, Ermera, Maliana |
|
Lian Ofisiál: |
Portugés, Tetun |
|
Lian Nasionál: |
Tetun, Mambae, Makasae, ho nain hirak
tan. Populasaun 23% deit maka koalia Tetun nudár lian loroloron nian.
Tuir fali Tetun, Mambae ho 20%. [tuir 2001 Survey of
Sucos by ETTA, ADB, WB, UNDP] |
|
Lian sira seluk: |
Bahasa Indonesia, Inglés | |
Rai nia luan: |
18,900 km2 |
|
Populasaun: |
794,298 in 2001 (UNDP) | |
Densidade populasaun nian per km2: |
42 | |
Ema moris tó: |
Tinan 57 (tuir UNDP) | |
Persentajen ema hatene lé: |
56% (tuir UNDP) | |
Ekonomia |
|
|
Osan: |
US$ |
|
GNP: | ||
GDP: | US$380 million (UNDP nia projesaun ba tinan 2001) | |
GDP per kapita: | US$478 (UNDP nia projesaun ba tinan 2001) | |
Modu ekonomia: | Ekonomia ba han hemu loroloron nian deit | |
Merkadoria: | Kafé (iha tinan 1999 atu hatama tokon 100 iha US$) [tuir Harvard International Review, Fall 1999]; Óleu (tuir akordu nebé halo ho Australia, Timor-Leste sei hetan pelumenus tokon rihun hitu iha US$ hosi Timor Gap iha tinan 20 nia laran, atu hahú iha tinan 2004) | |
Relijiaun | ||
Katóliu Apostóliku Romanu (95%), Protestante, Islám, animizmu, ho sst. | ||
Polítika: | ||
Tipu Estadu nian: | Demokrasia foun | |
Estrutura polítika: | Unitáriu | |
Ezekutiva: | Iha rua | |
Asembleia: Parlamentu Nasionál |
Kámara ida deit | |
Estrutura partidu: | Multi-partidu | |
Direitos Humanos: | N/A | |
Atu hatene liu tan kona ba Parlamentu Nasionál, fekit iha ne. | ||
Loron Bot Iha História
28 Novembru 75 - Proklamasaun Unilaterá ba Independénsia hosi Fretilin
7 Dezembru 1975 - Repúblika Indonézia halo invazaun tuir Jenerál Suharto
30 Agostu 1999 - Referendum kona ba autonomia tuir Indonézia fo
30 Agostu 2001 - Eleisaun demokrátika dala uluk liu iha rai Timor-Leste atu hili membru ba Asembleia Konstituinte
22 Marsu 2002 - Asembleia Konstituinte aprova Tekstu finál Lei-Inan
20 Maiu 2002 - Hetan rekonhesimentu internasionál ba independénsia
Lei-Inan RDTL nian:
[Português][Tetun][English][Bahasa
Indonesia]
FOTO: RAI TIMOR-LESTE IHA PERIUDU TRANZISAUN 2000-2002
East Timor Students Association of Victoria University
Victoria-Australia
APRENDE KOALIA TETUN
BIBLIOGRAPFIA KONA BA TIMOR-LESTE
Sasán hotu-hotu nebé mosu iha ne mesak responsabilidade hau nian deit, i la reprezenta em seluk ka organizasaun seluk nia hanoin. Sujestaun ruma kona ba fatin ida ne, halo favór ida haruka hela ba: [email protected]
This page is best viewed with Internet Explorer