República Democrática de Timor-Leste
[Português][Tetun][English][Bahasa Indonesia]


Naran Ofisiál:

República Democrática de Timor-Leste


Bandeira Nasionál


Selu Governu nian


Prezidente:
José Alexandre ‘Xanana’ Gusmão


Primeiru Ministru:
Marí Alkatiri

Hinu Nasionál: "Pátria"

Chefe Estadu:

Prezidente José Alexandre ‘Xanana’ Gusmão, Independente

Chefe Governu:

Primeiru Ministru Marí Alkatiri, Fretilin [Estrutura Governu]

Lei-Inan RDTL nian, lian:
[Português][Tetun][English][Bahasa Indonesia]

Loron Harí Estadu nian:

28 Novembru 1975, hetan rekonhesimentu internasionál iha loron 20 Maiu 2002

Kapitál:

Dili

Sidade bot:

Dili, Baucau, Ermera, Maliana

Lian Ofisiál:

Portugés, Tetun

Lian Nasionál:

Tetun, Mambae, Makasae, ho nain hirak tan. Populasaun 23% deit maka koalia Tetun nudár lian loroloron nian. Tuir fali Tetun, Mambae ho 20%. [tuir 2001 Survey of Sucos by ETTA, ADB, WB, UNDP]

Lian sira seluk:   Bahasa Indonesia, Inglés
Rai nia luan:   18,900 km2  
Populasaun:   794,298 in 2001 (UNDP)
Densidade populasaun nian per km2:   42
Ema moris tó:   Tinan 57 (tuir UNDP)  
Persentajen ema hatene lé:   56% (tuir UNDP)
Ekonomia

Osan:

US$

GNP: 
GDP: US$380 million (UNDP nia projesaun ba tinan 2001)
GDP per kapita:  US$478 (UNDP nia projesaun ba tinan 2001)
Modu ekonomia: Ekonomia ba han hemu loroloron nian deit
Merkadoria:   Kafé (iha tinan 1999 atu hatama tokon 100 iha US$) [tuir Harvard International Review, Fall 1999]; Óleu (tuir akordu nebé halo ho Australia, Timor-Leste sei hetan pelumenus tokon rihun hitu iha US$ hosi Timor Gap iha tinan 20 nia laran, atu hahú iha tinan 2004)
Relijiaun
Katóliu Apostóliku Romanu (95%), Protestante, Islám, animizmu, ho sst.
Polítika:
Tipu Estadu nian: Demokrasia foun
Estrutura polítika: Unitáriu
Ezekutiva: Iha rua
Asembleia:
Parlamentu Nasionál
Kámara ida deit
Estrutura partidu: Multi-partidu
Direitos Humanos: N/A
Atu hatene liu tan kona ba Parlamentu Nasionál, fekit iha ne.

Loron Bot Iha História

28 Novembru 75 - Proklamasaun Unilaterá ba Independénsia hosi Fretilin

7 Dezembru 1975 - Repúblika Indonézia halo invazaun tuir Jenerál Suharto

30 Agostu 1999 - Referendum kona ba autonomia tuir Indonézia fo

30 Agostu 2001 - Eleisaun demokrátika dala uluk liu iha rai Timor-Leste atu hili membru ba Asembleia Konstituinte

22 Marsu 2002 - Asembleia Konstituinte aprova Tekstu finál Lei-Inan

20 Maiu 2002 - Hetan rekonhesimentu internasionál ba independénsia


Lei-Inan RDTL nian:
[Português][Tetun][English][Bahasa Indonesia]

FOTO REVOLUSAUN NIAN

FOTO: RAI TIMOR-LESTE IHA PERIUDU TRANZISAUN 2000-2002

FRETILIN


East Timor Students Association of Victoria University
Victoria-Australia

APRENDE KOALIA TETUN

BIBLIOGRAPFIA KONA BA TIMOR-LESTE


Sasán hotu-hotu nebé mosu iha ne mesak responsabilidade hau nian deit, i la reprezenta em seluk ka organizasaun seluk nia hanoin. Sujestaun ruma kona ba fatin ida ne, halo favór ida haruka hela ba: [email protected]

This page is best viewed with Internet Explorer

setstats 1
Hosted by www.Geocities.ws

1