Texten till: Blå Tåget: Gatflickans sång
Från skivan: Från en radiopjäs och finns därför inte utgiven alls på skiva. Ackorden finns nedan dock.
Text och musik: Torkel Rasmusson
| / Am / Am / Am / Am / Am / Am / E7 / E7 / E7 / E7 / Am / Am / Am / Am / Am / Am / Am / Am / E7 / E7 / E7 / E7 / Am / Am |
| / Dm / Dm / Dm / Dm / Dm / Dm / A7 / A7 / A7 / A7 /Dm / E7 / Am / Am / Am / Am / Am / Am / E7 / E7 / E7 / E7 / Am / Am |
| / Dm / Am / Dm / Am / Dm / C / B / Am / E7 / E7 / E7 / E7 |
Nu knackar det på dörren. Låt dom knacka.
Jag orkar inte mer.
Orkar inte. Borde börja packa
innan solen går ner.
Jag står i köket, tvättar mina händer
trött på natten vak.
Solen målar ljusa breda ränder
på röda tegeltak.
Men till gränden därnere
tränger solen aldrig ner.
Det är så trist, så trist
i Amsterdams glädjekvarter.
Inatt har jag betjänat två flottister
och en berömd docent
och en som sa han var arméminister
och han var impotent.
Jag sjöng en gång en enkel sång om frihet
med blommor i mitt hår.
Men vad friheten betyder kanske ni vet
som tror på sol och vår.
För till gränderna där nere
tränger solen aldrig ner.
Det är så trist, så trist
I Amsterdams glädjekvarter.