Kostgruppen:

kost vi bör äta och alternativa kostkoncept är främst:

Kolhydrater: Kolhydrater är ett samlingsnamn för socker, stärkelse och kostfiber. Näringsforskarnas rekommendation

till den som vill behålla sin hälsa är – ät mer av de livsmedel som är rika på stärkelse och kostfiber och mindre av de livsmedel som innehåller mycket fett och socker. Rekommendationerna är densamma för motionärer eller andra idrottare som inte har ett alltför högt energibehov. Du som har en hög energiförbrukning behöver inte dra ner på fett och socker lika mycket. För dig är det viktigare att få tillräckligt mycket energi.

Fett: vi ska inta mer av de nyttigare enkelomättade och fleromättade fetterna.  Fettet bidrar med en del rent livsviktiga komponenter både i form av fettlösliga vitaminer och i form av livsnödvändiga fettsyror. En tredje och minst lika viktig uppgift som vi tidigare nämnde är att fettet ger oss energi.

Proteiner: Proteinets uppgift är bl a att reparera, underhålla och bygga upp celler. Protein är också en viktig beståndsdel i många ämnen som reglerar livsfunktioner t ex i hormoner, enzymer och antikroppar. Till de bästa proteinkällorna tillhör mjölk, ost, kött och fisk. För den som äter vegetariskt är ärtor och bönor en viktig källa till protein.

Motionsgruppen:

Träna  maximalt tre gånger i veckan så musklerna får en chans att återhämta sig. Konditionsträning gör så att du effektivt ökar förbränningen av kalorier, vilket i sin tur gör så att du får bort överflödigt fett. Muskler förbränner mer, även när du inte rör på dig. Hög syreupptagningsförmåga, dvs god kondition ökar förbränningen

Sömn/Vilagruppen:

God sömn hjälper hjärnan att sortera det man tagit in under dagen  och ökar kreativiteten och förmågan att prestera, reagera och  koncentrera sig. Dessutom är djup sömn viktig för  tillväxt och immunförsvar.

Stressgruppen:

Stress är de fysiologisk-hormonella anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar,Långvarig stress har allvarliga och skadliga effekter på alla organ- och kärlsystem i kroppen, bland annat ökar risken för åderförkalkning (artheroskleros), hjärtsjukdomar, diabetes, depression, infektioner ökar och otaliga andra åkommor är relaterade till kronisk stress. Många psykiatriska sjukdomar har en stark koppling till felaktiga stressreaktioner, bland annat schizofreni, ångestsyndrom och framförallt depression är starkt kopplade till stress. Orsaken ligger i att stress leder till utsöndring av många typer av stresshormoner som har förmågan att via blodhjärn-barriären nå känsliga strukturer i hjärnan.

Egenvårdsgruppen:

För lättare sjukdomar och skador kan vuxna i allmänhet vårda sig själva. Det benämns då egenvård. Det tog

egenvårdgruppen fasta på.

Förkylningar

Man kan lindra obehagen på olika sätt, men gemensamt för alla förkylningsbesvär är att tillfrisknandet underlättas genom: att dricka mycket om du har feber. vila. att inte röka. Passa på att sluta röka när du är förkyld.

att undvika hård fysisk ansträngning, till exempel träning. Det kan kännas lättare att andas om man sover med huvudet högt. Använd en extra huvudkudde eller höj tillfälligt sängens huvudända.Undvik att ta folk i hand om de är förkylda. Håll gärna ett visst avstånd till dem som nyser eller hostar.  Tvätta händerna ofta och noga i förkylningstider. Det är viktigt både när man själv är förkyld och när någon i ens närhet är det. Använd pappersnäsdukar för engångsbruk och kasta dem i en plastpåse som går att stänga till.

Allergi

Undvik i möjligaste mån det du är allergisk mot, som till exempel pälsdjur. Informera personer i din närhet

om vad som utlöser besvär, så att de kan hjälpa till att visa hänsyn. Använd de förebyggande och symptomlindrande

läkemedel som finns vid lindriga symptom.

Eksem
Eksem är en hudreaktion som ofta börjar med klåda och rodnad. Små röda knottror eller blåsor kan sedan bildas. Om blåsorna går sönder bildas ytliga, vätskande sår. Vätskan torkar senare in och bildar skorpor. Om rodnaden och torrheten är måttlig räcker det vanligen att behandla eksem med mjukgörande kräm eller lotion. Använd gärna oparfymerade produkter. klia inte - försök istället att nypa försiktigt där det kliar. bär skonsamma textilier som inte river mot huden, minska stress, undvik kända utlösare och faktorer som gör eksem värre, t.ex:  infektion av stafylokocker, rivande och kliande av huden gör att bakterier kommer in och utlöser irritation, svettning, hudnära textilier, stress, ämnen som avfettar och torkar ut huden, luftburna allergen, vissa matsorter,  kallt, torrt och solfattigt klimat,  sjukdom,   menstruation.

Sår
Börja med att tvätta händerna. Tvätta först området runt såret och sedan själva såret med tvål och vatten. Spola efter med vatten så att all tvål och smuts försvinner. Om det gör ont vid rengöring kan Xylocainsalva användas på papper eller kompress som läggs över såret någon minut före rengöring. Använd ett poröst förband, till exempel steril kompress, som luftar och skyddar. Byt inte förband för ofta, det kan irritera och försena sårläkningen. Om kompressen fastnat – blöt upp den ordentligt med vatten och lossa försiktigt.

Ryggont
Skaffa dig bra grundkondition genom regelbunden motion. Välj någon aktvitet som du är road av (promenera, simma, cykla, åk skidor). Är du i fysiskt och psykiskt god form klarar du dina ryggbesvär bättre. Det är bra att träna buk- och benmuskler, eftersom du använder dem vid lyft. Håll föremål du ska lyfta så nära kroppen som möjligt. Då minskar belastningen på ryggen. Skaffa dig kunskap om arbetsteknik och rätt arbetsställning. Läkningen går fortare om du försöker röra på dig och vara igång ungefär som vanligt. Under de första 1-2 dagarna bör du undvika rörelser som gör ont liksom att bära eller lyfta tungt. Har du ont under natten bör du vila i så smärtfri ställning som möjligt, till exempel med benen uppdragna på en kudde. När du behöver tillfällig lindring vid ryggvärk kan du prova receptfri medicin mot värk. Det är bättre att ta något smärtlindrande så att du kan vara i rörelse, än att du vilar helt.