Hygieniska arbetsmetoder inom vård och omsorg

Hygieniska arbetsmetoder
inom vård och omsorg.

Syftet med att ha hygieniska arbetsmetoder

inom vård och omsorg år att hindra spridning

av bakterier, mikroorganismer och andra smittämnen.

För att bedriva säker vård med hygienisk kvalité

behövs skriftliga rutiner som är kända och

tillampade av all personal och är anpassade till

förutsättningar för den vård som sker i hemtjänsten,

särskilda boendeformer och i hemsjukvården.

Grundläggande hygieniska principer i

vård och omsorgsarbete

Att arbeta på ett hygieniskt riktigt sätt

är viktigt i arbete med människor där många är

infektionskänsliga. Att vara ren och fräsch

befrämjar både den egna hälsan och
skyddar andra från smittämnen:

undvik att ha långa naglar eller bära ringar,

armband och hängande smycken som dels är i vägen

när du tvättar händerna

och dels kan skada personen som du hjälper

om du har långt hår , fäst upp det så att

det inte besvärar i vård och omsorgsarbetet

tänk också på att cigarettröklukt

och stark parfym kan vara obehagligt

för många och särskilt för allergiska personer

om du känner dig förkyld och infekterad,

stanna hemma eller undvik direktkontakt
med andra personer.

Arbetsklädsel.

Arbetskläderna och även de privata skall bytas

ofta och tåla att tvättas. Även om de ser rena ut,

kan många mikroorganismer fastna på dem och orsaka smitta.

Vid orent arbete behöver man dessutom en skyddsrock/förkläde,

Skyddsrock/förkläde bör bytas ofta och alltid

då de blivit förorenade.

Rena och smutsiga arbetsuppgifter

Rena arbetsuppgifter har enbart med kök

och mat att göra, t ex.

· plocka disk ur diskmaskin

· servering av måltider

· matning

· rengöring av övre toalett

Allt annat betecknas som

smutsigt arbetsuppgift,

tvätta dina händer med tvål

och desinfektera med alkogel före

och efter varje arbetsuppgift

Smutsiga arbetsuppgifter

Sängbäddning
hantering av smutsigt tvätt
städning
rengöring av nedre toalett

tvätta dina händer med tvål

och desinfektera med alkogel före

och efter varje arbetsuppgift

Handhygien

· tvätta dina händer med tvål

och desinfektera med alkogel före

och efter varje arbetsuppgift

· skyddshandskar.

skyddshandskar av engångstyp skall användas

vid smutsigt arbete och alltid i kontakt med

blod, avföring, urin och sekret.

Skyddshandskar utesluter inte handhygien,

men minskar föroreningen av händerna.

Desinfektera alltid händerna

när du tagit av de använda handskarna

· Skyddsrock/Plastförrkläde

Skyddsrock/Plastförkläde skyddar arbetskläderna

och minskar risken för klädburen kontaktsmitta.

Skyddskläder är rums - eller personbundna och

skall användas när man utför ett smutsigt

arbetsuppgift. Rumsbunden innebär att rocken

finns för ett rum och används vid de vård -

och arbetsuppgifter som utförs i rummet.

En personbundrock finns för en bestämd person

och används enbart vid kontakt med honom/henne.

skyddskläder skall aldrig användas i kök eller

i samband med måltider.

· Munskydd, skyddsglasögon och visir

Munskydd, skyddsglasögon och visir fungerar

bra som stänkskydd vid blodsmitta. Munskydd

används i första hand för att förhindra

droppsmitta från eller till en annan person.

Andningsskydd med hög filtereffekt bör användas

vid vårdkontakt med person som har smittsam

öppen tuberkulos, som framkallar hosta.

Munskydd skall täcka både mun och näsa och

anses förbrukat så snart det blivit

fuktigt och omedelbart efter användning kastas

i avfallspåse.

Städning för att upprätthålla god hygien

Den regelmässiga och de dagliga städningen

på sjukhus och i särskilda boendeformer utförs

av lokalvårdare. Städning som måste ske däremellan

utförs av vård - och omsorgspersonalen. Det kan

vara akutstädning som att torka upp spill,

kräkningar, urin osv.

Vårdpersonalen utför också smittrening,

dvs städning efter vård av smittfarlig patient

enligt de angivna anvisningar och föreskrifter.

Städmetoder för sjukhus och särskilda boendeformer

För den regelmässiga golvstädningen använder man

tre typer av städmetoder: torra, fuktiga och våta.

Torr metod

dammsugning för bl. a kontorslokaler och av

golv med textilmattor

sopning med sopborste för att samla upp tillfälligt skräp

torrmoppning som alternativ till fuktmoppning

och där man använder mopp för engångs- eller

flergångsbruk samt moppstativ med skaft.

Fuktig metod

Fuktig metod är städning med fuktig mopp eller

svabb som kan användas på alla golv

utom när golven är mycket nedsmutsade.

Våt metod

Våt metod är städning med våt svabb eller skurduk

Kan användas till alla hårda golv

utom trä eller parkettgolv

Desinfektion, rengöring och sterilisering.

För att hindra att smitta sprids till andra

vårdtagare, personal och omgivande miljö

skall ytor och föremål som varit i kontakt

med kroppsvätskor och andra utsöndringar

rengöras och desinfekteras snarast möjligt,

och ibland därefter steriliseras. Desinfektion,

rengöröring och sterilisering är begrepp

och metoder som har nära samband.

Desinfektion

Desinfektion innebär att föremål och ytor

behandlas så att de inte längre är smittfarliga.

Desinfektion kan utföras på två sätt:

Med värme eller kemiska medel.

· Desinfektion med värme

Den mest effektiva metoden är att desinfektera i

automatiska disk eller spoldesinfektorer. Föremålen

som är i maskinen desinfekteras när vattnet eller

ångan i maskinen hettas up till minst 85 grader celcius.

Följ anvisningar, placera föremålen rätt,

dosera rätt mängd disk och sköljmedel.

· Diskdesinfektor: maskinen utför både desinfektion

och rengöring, används till handfat,

instrument och dylikt.

· Spoldesinfektor: här kan man både spola ned urin

och avföring, spola rent föremålen och

desinfektera. Den används itll bäcken,

urinflaskor, handfat etc.

· Desinfektion med kemiska medel

Kemisk desinfektion gör man då utrustning för

värmedesinfektion saknas eller när värmekänsligt

material skall desinfekteras.

Den kemiska lösningen måste täcka föremålen

under en bestämd tid. Vid hantering av de

desinfekterade föremålen är det viktigt

att du använder skyddshandskar för att undvika

hudirritationer.

Sterilisering

Sterilisering innebär att alla mikroorganismer

dödas och att instrument och andra artiklar som

används vid behandlingar då man tränger igenom

hud och slemhinnor är sterila och helt fria

från levande mikroorganismer. De föremål som

ska steriliseras ska vara desinfekterade,

rengjorda, granskade, packade och märkta innan

de steriliseras.

Sterilisering av sjukvårdsmaterial sker på

centrala steriliserinsavdelningar av

särskild utbildad personal. Sterilt engångsmaterial

levereras i stora förpackningar direkt till

sjukvårdsinrättningarna från fabrik.

För att bibehålla steriliteten måste föremålen

vara förpackade . Förpackningsmaterial som används

är påsar av plast och papper samt textilpackskynken.

Sterilt gods skall förvaras skyddat från fukt,

damm och temperaturväxlingar. Om en förpackning

blivit fuktigt är den inte längre steril utan måste

steriliseras på nytt. Är förpackningen trasig eller

att datum och tid för steriliteten inte stämmer

anmäl detta till ansvarig arbetsledare.

Att arbeta med sterilt material kräver en aseptisk

teknik (hålla rent från infektionsämnen). Följ

angivna instruktioner.

Hantering av smutstvätt vid sjukhusvård

Smutstvätt innehåller mikroorganismer. En del

av dem kan orsaka sjukdom om de sprids till mat,

sår och rena föremål genom felaktigt

smutshantering.

Vanligt smutstvätt skall samlas i tvättsäck av tyg.

Smutstvätt får aldrig läggas direkt på golvet,

utan vid bäddning och personlig vård tar man med sig

tvättsäcken till vårdrummet och lägger sängkläder

och smutsiga klädesplagg direkt i den. Föroreningar

som kräkningar och avföring tas bort med pappershandduk

som spolas ned i spoldesinfektor. Tvättsäckarna

tillsluts väl när de är fyllda till två tredjedelar

innan de förs vidare för tvättning. Tvättsäckar byts

dagligen.

Risktvätt med blod eller föreningar från person

med allmänfarlig sjukdom skall omhändertas som

smittförande tvätt och det är då viktigt

att man följer de lokala anvisningar som finns

för att hindra att känd smitta sprids till oskyldiga.

Omhändertagande av sjukvårdsavfall

Sjukvårdens och hemsjukvårdens avfall uppdelas

i konventionellt avfall och riskavfall.

· konventionellt avfall är detsamma som
hushållssopor som skall sorteras
och förpackas enligt de regler som gäller
för att skona miljön och inte förorsaka

personalen skador vid omhändertagandet.

· riskavfall kräver särskild hantering.
Följ lokala anvisningar eller metodbokens
föreskrifter för sjukvårdsarbete.

Exempel på riskavfall i sjukvårdsarbete är

     biologiskt, stickande och skärande avfall,
       läkemedelsrester, kasserade läkemedel ,
       använda sprutor och kanyler, kemikalier,

lösningar och radioaktivt avfall.