Från mitten av 1700-talet och under 1800-talet upprättades kartor över det första moderna skiftet; storskiftet. Målet var bl a att samla böndernas tegar inom ett och samma område och att fördela de bra och dåliga jordarna mellan gårdarna. Tidigare kunde ett hemman ha sin brukbara jord spridd över socknen eller byn. Man lyckades dock inte helt och hållet med att samla ihop åkermarken under storskiftet. Sammanlagt karterades ca 40 000 enheter i hela Sverige.
Skalan på kartorna ligger vanligen på 1:4000, men ibland förekommer skalan 1:2000 för inägomarken och 1:8000 för utägomarken. Liksom skattläggningskartorna är dessa exemplar färggranna, men pastellerna har bytts ut mot skarpare färgtoner. Inägomarken karterades noggrannare än utägomarken. Texten som hör till storskifteskartorna kallas även protokoll och de är mer detaljerade än skattläggningskartans beskrivning. Här nedan kan du se ett exempel på ett utdrag ur en kopia av en storskifteskarta. Orginalet finner man i Gävle. Just denna karta ledde oss fram till brunnen tillhörande en ödegård i Öja socken. Brunnen låg i Brunnsåker. Sådana namnindikationer är mycket viktiga i vårat arbete.
Här följer ett exempel på hur en gårds utägomark kunde se ut. De rör sig om ängs- och hagmark. I området finns två bryor, dvs vattenhål/vattensamlingar, utritade. Kan du se brunnen som är markerad i bildens högra del? Brunnen har återfunnits i fält och den tillhör den troliga ödegården Röör i Fide socken. Samtliga ägor som vi ser på bilden innehåller namnet Rör i olika former, t ex Rörehage och Röräng.
