När Wienklassicismen hade kommit igång hade man ganska anorlunda stilar och ideal jämfört med rokoko. Den nya stilen kallades den gustavianska stilen och var ungefär mellan 1771 och 1792, d.v.s. den tid som Gustav III regerade.
Frisyrerna folk hade varierade, kvinnornas hår var högt tuperade och man lät lockar av håret hänga ner. Man använde även ställningar till håret för att hålla det på plats. Kvinnorna var ofta krafigt sminkade. Männens hår kammades upp från pannan och man gjorde lockar på sidorna ovanför öronen. I nacken hängde en flätad "hästsvans" som ofta hade en rosett fastknuten.
De huvudbonaden kvinnorna bar var oftast vackra hattar med rosetter och andra kruseduller på. Männen bar trekantshattar som var populär hos äldre män under rokoko, men man hade den sällan på huvudet, utan man bar den ofta i handen eller under armen.
Klädesdräkterna hade en hel del sällan märkbara skillnader från rokoko, bland annat så verkade kläderna ha "krympt" lite smått om man jämför bilder av de båda klädstilarna. 
Under den gustavianska tiden bar kvinnorna fortfarande styvkjortlar, kjol och robe. Kjolen hade blivit kortare på framsidan jämfört med hur den var under rokoko. Detta gjorde att fötterna blev synliga, men däremot lät man kjolen släpa i marken på baksidan, vilket den inte hade gjort under rokoko, utan den hängde då parallellt med marken. Förutom det satt en massa rosetter och andra småsaker på kjolarna.
Männen bar svarta igenknäppta jackor, röda västar och kortbyxor med rosetter. Till jackan hade man ett rött skärp, och till resten av dräkten hörde en mantel som hängdes över vänster axel. Till dräkten hörde även vita strumpor.
Klädernas utseende och modet ändrades lite smått hela tiden, därför är det lite svårt att säga exakt vilken tid de ovan beskrivna kläderna användes.
Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet startade den industriella revolutionen i England. Man hade kommit på en massa nya maskiner och liknande som senare skulle komma att förändra världen. Man hade till exempel gjort en maskin som kunde spinna mycket snabbare än man gjorde för hand. Den kallades "spinning Jenny", och hade döpts efter uppfinnarens dotter. Maskinen krävde bara en person för att spinna säkert dubbelt så mycket som en handarbetare hade gjort.
Handarberate, bönder och liknande var inte glada över alla maskiner som uppfanns. De var jätterädda att de skulle bli arbetslösa på grund av att maskinerna tog över deras arbeten. Även fast en del kunde få arbete att sköta maskinerna skulle ändå resten bli arbetslösa. Därför slog man sönder uppfinningarna för att slippa konkurens. Dock byggdes uppfinningarna upp igen och gjordes bättre.
Industriella revolutionen spred sig i Europa och påverkade antagligen Wienklassicismen och kanske även människornas sätt att lyssna till musiken. Så såg livet ut på 1700-talet.