"EN LYCKLIG STUND"   951217


Själen
En tunn vävnad av spår

Hon är närvarande
Närvarande med sin skönhet

Jag lyckades fånga hennes leende
Gnistor av kärlekens glöd lös intensivt

Uppslukad av hennes närvaro började spåren ändra form
Hennes ögon speglade sig i mina
En förevigad stund

Min barriär smälte av hennes blick
Likaså min person

Jag kände kärleken i mina ådror
Hon förde mig bort
Bort genom tid och rum

En andlig varelse
Jag känner igen henne sen förut
I balans med Lyckan
Bärande på Livets Hemlighet

Omringade av nuet
Bara Hon och Jag
Gled vi igenom Ytans port
Porten från materiens lag

En kick
Och jag for iväg
Omfamnad av hennes fröjd

Hon strök mig över pannan
Jag blev varm och tung
Mina ögon gled igen
när jag förde henne till min mun