Kåldolmar - en så etablerad svensk rätt att det är lätt att förledas till att tro att det är en uråldrig nordisk anrättning. Så är det inte. Vår store "hjältekonung" Karl XII, som inte bara ställde till det för Sveriges befolkning utan också för så många andra nationer och idag hyllas mest av svenska nynazistiska slynglar, gick inte till historien som en utpräglad gastronom. Dock blev han och hans soldater vid sin "visit" i Svarta havsområdet förtjusta i "Dolmades" - vinbladsdolmar med lammfärs, ris, lök, örtkryddor och vitlök inrullade och stekta i vinblad.

Ordet dolme kommer från ungerskans Dolmani, som betyder husarrock eller turkiskans Dolama som betyder släpande klädnad. Visst har både kåldolmar och dolmades en rock eller släpande klädnad - den ena i kål, den andra av vinblad. I Sverige var det på Karl den XII:s tid jäkligt ont om vinblad - det är bara Bellman som besjunger Winbladh och då hette hon Ulla i förnamn. Det fanns dessutom ingen tradition att använda örtkryddor och vitlök på den tiden. Vitkål odlades det däremot. Man kan därmed påstå att kåldolmar är en blekare importkopia av örtkryddiga och vitlöksdoftande grekiska dolmades.
        I August Strindbergs roman Röda Rummet (1879), finns en fin liten historia om när målaren Sellén och Olle Montanus försöker bli mätta genom att läsa om kåldolmar i en kokbok. En intressant detalj är att herrarna inte riktigt visste vad majonäs var för något
.

 

- Vad läser du, Olle?
        - Det är detsamma!
        - Är det detsamma? Ska du inte vara artig när du är främmande?
        - Det är en gammal kokbok, som jag lånat av Ygberg!
        - Nej, för fan. är det? Å, så få vi läsa lite; jag har inte ätit mer än en kopp kaffe och tre glas vatten idag.
        - Vad vill du ha för slag, då? sade Olle och bläddrade i boken. Vill du ha en fiskrätt? Vet du vad majonäs är?
        - Majonäs? Nej! Läs det! Det låter gott!
        - Hör på nu då! ”139. Majonäs. Smör, mjöl och litet engelsk senap sammanfräses och uppvispas med god buljong. När den kokar, ivispas några äggulor; varefter den får kallna.”
        - Nej, fy tusan, det där blir man inte mätt på...
        - Å, det är inte slut än. ”Fin matolja, vinättika, lite grädde och vitpeppar” - Ja, jag ser nu att det inte duger. Vill du ha något stadigare?
        - Slå opp kåldolmar; det är det bästa jag vet!
        - Nej jag orkar inte läsa högt, låt mig slippa.
        - Å, läs på du!
        - Nej, låt mig vara ifred nu!

Det blev tyst igen. Därpå släcktes ljuset och det blev alldeles mörkt.

 

 

Kåldolmar

 

1 medelstort vitkålshuvud
50 g risgryn (råris)
2 dl vatten
2 dl mjölk
150 g oxfärs
75 g kalvfärs
1 äggula
3/4 dl grädde
Salt
Vitpeppar

Till stekning:

1 msk flottyr eller ister
1 msk smör
1 msk brun farin eller sirap

5 dl köttbuljong

Sås:                                            

Sky
1 1/2 msk vetemjöl

1 dl grädde
Salt
Vitpeppar

 

Lägg grynen i ett durkslag och spola hastigt över dem med hett vatten. Koka upp vattnet i en tjockbottnad gryta. Häll i grynen och låt dem sakta koka, tills vattnet så gott som kokat in. Späd med mjölken och låt riset koka tills det är mjukt (omkring 45 minuter). Rör då och då i grytan. Låt riset bli kallt. Lägg det malda köttet i en skål. Sätt till riset, äggulan och grädden. Krydda färsen och smaka noga av den.

Är kålhuvudet grovt, skär ur den tjocka stocken med kniv. Lägg kålhuvudet i kokande lätt saltat vatten och låt det koka, tills det mjuknat något och bladen börjar lossna. Tag upp huvudet, låt det rinna av och lossa bladen försiktigt. Skala gärna bort den tjocka huvudnerven på yttersidan av varje blad. Lägg en dryg matsked fyllning på varje kålblad. Rulla ihop dem till rullader. Pensla bladens innersida och kanter med lätt söndervispad äggvita, ty den binder ihop dolmarna. Eller vrid dolmarna i en duk. Genom att vrida ur en del av fuktigheten i bladen håller dolmarna ihop. Att som förr binda om dolmarna med snöre är ett onödigt, tidsödande arbete.

        Hetta upp en stekpanna. Bryn en del av fettet däri. Lägg ett lager med kåldolmar med skarven nedåt. Bryn dem vackert bruna runt om. Lägg dem därefter i en stekgryta eller långpanna. Bryn på samma sätt resten av dolmarna. Beströ dem med farin eller ringla på sirap. Vispa ur stekpannan med lite buljong och häll det i grytan. Stek dolmarna i 1 1/2-2 1/2 timme i medelgod ugnsvärme. Stektiden varierar beroende på om vitkålen är färsk eller gammal. Ös kåldolmarna ibland och späd om så erfodras. Lägg upp kåldolmarna i varm karott och håll dem varma, medan såsen kokas. Rör då ut mjölet med grädden och vispa ned redningen i skyn. Späd med buljong, om så behövs, och låt såsen koka 10 minuter. Smaka väl av den och häll ett par skedblad över kåldolmarna, servera resten ur såsskål. Servera med kokt potatis och rårörd lingonsylt.

        För oss som hade småbarn  i slutet av 1970 och i början av 80-talet  var kåldolmar inte bara något vi åt utan ständigt lyssnade till, på dagis, i bilen och i hemmastereon. Nationalteatern, den kära gamla fria teatergruppen och samhällsomskakaren producerade nämligen en platta som hette Kåldolmar & Kalsipper (1976) med fenomenala låtar - blev faktiskt snarast en landsplåga (åtminstone Sjörövar Jenny). Men ungarna älskade musiken och sjöng gärna med varje gång den hamnade på skivtallriken.

kåldolmar & kalsipper
 

Kåldolmar & Kalsipper, Nationalteatern 1976

tillbaka till indexsida

vidare till asclaphus

copyright o.saemund 2005

Hosted by www.Geocities.ws

1