Du är vacker
-Du är vacker som en sommardag. Du får mig att tänka på mogna hallon och jordgubbar. Jag får sådan lust att sätta tänderna i dig och släcka min törst med din ljuvliga saft.
Du log och lutade dig mot björken.
-Bara släcka törsten, min bäste herre?
-Nej, jag vill slicka dig ren med min tunga. Känna smaken av jordgubbar och grädde på din hud. Kyssa dina smultronljuva läppar och ömt smaka på de blygt uppnosiga björnbär som jag kan ana mig till under din blus. Jag vill klä av dig naken som Gud skapat dig och beundrande se på dig, ja bara se på dig mitt ljuvliga konstverk till kvinna.
-Nu blir jag generad.
-Du har inget att bli generad över. Du är vacker. Jag tycker om att betrakta dig när du sover i mina armar. Du är så vacker, så allvarlig och ändå så värnlös, som en liten flicka. Det är i sådana ögonblick som jag känner att jag skulle kunna dö för dig.
-Så du älskar mg mest när jag sover, sa du retsamt. Trodde väl det. Vaken är jag väl för besvärlig för dig. Stackars liten.
-Nej, men då är du åtminstone tyst och kommer inte med en massa dumma kommentarer i stil med att jag är så tjock
, ser du inte hur fläskig jag är
. Jag slipper att känna mig som om jag försöker betrakta ett av världens underverk medan en osnuten ciceron hänger över mig och försöker pladdra sönder min upplevelse av förundran inför all denna skönhet: Ser du inte hur fet Mona Lisa är?
, Har inte Goyas Maya fläskiga lår?
, Tycker du inte att Botticellis Venus har för små bröst?
, Är inte Millets Gåsvakterska väl rund om magen?
. Suck och åter suck.
-Men jag har stora fötter, och går som en anka. Det måste du ändå hålla med om.
-Varför skulle jag det? I det gamla Egypten ansågs stora fötter vara avundsvärda. Och hittills är det ingen som ansett att statyerna på dessa undersköna egyptiska kvinnor störs av att de har stora fötter. Faktum är att jag aldrig hört någon beklaga sig över det, men däremot många besjunga Nefertitis skönhet.
-Du är hopplös.
-Nej, det är du som är hopplös. Du vill inte se hur vacker du är.
-Men jag är inte vacker. Inte ett dugg.
-Du är visst vacker. Hör: Du är vacker, vacker, vacker, vacker.
-Nej, nej, nej, nej, nej, nej. Jag tänker fortsätta säga nej till dess du ger...
Hon tystnade överrumplat när han böjde sig ner och kysste henne.
-Släpp mig din drummel, sa hon mjukt när han skrattande såg på henne. Annars kittlar jag dig tills du ber om nåd.
-Kittla mig då, svarade han ömt och slöt henne på nytt i sin famn.
-Du är så dum, svarade hon. Kyss mig, din envetna åsna. Jag får väl vara tacksam för att du ser så illa.