KOMPANIHUSET.
OSTINDISKA KOMPANIETS hus vid
Norra Hamngatan,vilket för flrea år sedan omdanades för Göteborgs Museum,är
det mest framträdande yttre minnet av det storstilade kommersiella sällskapet.
Det bildar huvudmassan i det ålderdomligt förnäma parti,som begränsas av Norra Hamn-och Smedjegatorna samt Gustaf Adolfs torg
platsen varpå det är uppfört bebyggdes ganska sent efter stadens grundläggning,emedan terrängen här med Lilla berget i bakgrunden var ganska svårhanterlig
Emellertid hade kompaniets första direktörer öppet öga för platsens lämplighet som nederlagsplats,ty läget invid Stora hamnen,som
hamnkanalen då benämndes ,var det förträffligaste
Här uppförde KOMPANIET ÅR 1734 ett magasinshus,men om dess utseende,storleko.s.v. känner man intet.
Det strök nämligen med vid den stora eldsvådan 1746,då den röde hanen härjade hela femte kvarteret,norr om Stora hamnen.
När kompaniet efter detta gick i författning om att bygga ett nytt hus,krävde detsamma,på grund av kompaniets ökade verksamhet,större dimensioner.
Man fann i stadens arkitekt,Bengt Carlberg, en man som förstod att röra sig med massor och efter hans ritningar blev det en kolossal byggnad med rena linjer, men utan några egentliga skönhetsdrag.
Ritningarna underställdes den berömde Hårlemans prövning och han omarbetade densamma.
Byggnaden påbörjades 1750 och blev ,enligt en inskription som fanns å en av pelarne i husets forna källare,färdigbyggd 1762.
Då det vid uppförandet befanns svårt nog att erhålla denna tegelmassa vid bruken i trakten,erhöll kompaniet rätt att utifrån tullfritt införa den behövliga gula klinkerten.
Fasadbyggnaden åt Norra Hamngatan byggdes först och de båda flyglarne åt Smedje och Tyggårdgatorna sedan
(KÄLLA GAMLA GÖTEBORG ANDRA DELEN C.R.A FREDBERG BOKFÖRLAG WALTER EKSTRAND)