Goteborg, fore gravskoporna
Staden inom vallgravenVid Goteborgs grundlaggning 1621 lockades naringsidkare att fkytta till den blivande staden.
Hit sokte sig handlingskraftigt folk,varav manga utlanningar-framst hollandare,och nagot liknande en organiserad nybyggaranda uppuppstod.
Forutsattningarna att bygga inom det aldsta stadsomradet var till enborjan mycket daliga,da marken till stor del bestod av ohalsosam vass och sumpmark.
Terrangen torrlades efterhand och marken hojdes genom all jord och gyttja som gravdes upp vid kanaldragningarna.
Stora Hamnkanalen blev fran borjan den centrala hamnen och den kommersiella hjartpunkten
Den utvecklades omsider till stadens finrum med lindar utmed kajerna
Det var det strategiska laget invid alven,mellan de skyddande Otterhallorna och Kvarnberget,som avgjorde Goteborgs placering
Stadens tillvaxt foljde en fran borjan bestamd stadsplan som lades upp pa hollandskt maner med kanaler och gator i ett rutnatsmonster.
Men detta system kunde inte tillampas pa hojderna,som forst lamnades oreglerade.
Forsvaret anlades i form av jordvallar med strategiskt utplacerade bastioner.
Mot senare halften av 1600-talet ansags befastningarna vara omoderna och under Erik Dahlbergs ledning andrades de efter ett nytt system
Vallarna utmed alv och vattengrav stenskoddes och befastes med stora bastioner.
Soder om vallgraven anlades vallar och i alven byggdes pallisader ochsankverk att halla ovalkomna fartyg pa avstand.
Staden kunde nas via Carlsport vid Kungsgatan i vaster,Kungsporten vid Kungsportsplatsen och Drottningporten vid Drottningtorget.
Fran alven kom man genom Stora Bommen.
1708 stod forsvarsanlaggningarna klara
(K�LLA:Goteborg fore gravskoporna av Robert Garellick, finns att l�na p� biblioteket)