Byn Dorkarby var i urminnes tider en självägande bondby.
Enligt prosternas tioendelängd för Dorkarby åren 1549-1555 fanns där fem skattebönder, vilka var Lasse Andersson, Hans Olofsson, Mickel, Jöns och Gunnar.
År 1566 har antalet bönder minskat till fyra skattebönder, vilka var Jöns Ersson, Mickel Ersson, Hans Olsson och Lasse Andersson.
Den ovannämnda bonden Gunnars hemman blev troligen ödelagt före 1566 och gården övertogs
troligen av bonden Jöns Ersson, eftersom hans son Olof Jönsson hade den
benämnda utjorden Gunnarsäng.
Varje bonde eller två bönder gemensamt hade då fäbodar vilka låg på utmarkerna Dorkarby och Söderboda. Åren 1572-1610 benämns fäbodernas utmarker Söderboda och Gunnarsäng (Dorkarby). Den sistnämnda fäboplatsen hette även Gunnarsboda omkring 1613. Fäboplatsen Gunnarsboda förvandlades senare till ett torpboställe före mitten av 1600-talet.

I drängarregistret åren 1576-1577 fanns följande manskap i Dorkarby:
1) Hans Olofsson med drängen Erik Hansson
2) Per Jönsson med drängen Per Olofsson
3) Jacob Andersson med drängen Per Månsson

I Älvsborgs andra lösen år 1614 fanns följande bönder med antalet tjänstefolk i Dorkarby:
1) Lasse Jacobsson med en dräng och två pigor
2) Erik Hansson med en dräng och en piga
3) Simon Larsson med en dräng och två pigor
4) Per Olofsson med två pigor

I Västlands och Tierps socknar fanns det där kronosågare, en för varje moderförsamling.
De fick i arbetslön av kronobefallningsmannen i det dåvarande Örbyhus län.
Dessa var följande år 1613:
1) Lasse Bengtsson, kronosågare vid Västlands sågkvarn.
Uppgift: "...att förfärdiga sågedammen och vad annat vill såga hava behöfs och holla vid macht"
2) Erik Öndesson, kronosågare vid Tierps sågkvarn.
Uppgift: "...att sågekvarnens och mjölkvarnens förbättring".

Vid Dorkarbys ägor och vid Tämnaråns ström låg tullkvarnar, en sågkvarn och två mjölkvarnar. Sågkvarnen benämndes första gången omkring 1585. Den ägdes av skattebonden Hans Olofsson i Dorkarby. Han omnämndes där åren 1555-1585. Han hade två söner Per Hansson (1594) och Erik Hansson (1613) vilka ärvde gården efter varandra. År 1613 låg sågkvarnen öde men återuppstogs igen år 1624.
Mjölkvarnarna, som ägdes av skattebonden Jacob Andersson i Dorkarby år 1585, benämndes även som skvaltkvarnar (vattenkvarnar) omkring 1577.
År 1617 skattade mjölkvarnarna 1 pund till kronan. Den låg senare öde år 1631.
Före år 1626 och till 1629 arbetade mjölnaren Jacob Mårtensson i Dorkarbys tullkvarn. Efter honom tillträdde kronosågaren och kronomjölnaren Erik Olofsson i Dorkarby. Han arbetade där åt kronan åren 1630-1648.
Han bodde med familj på ett kronotorp som benämndes Mjölnargården (nämns även Mjölnartorpet år 1688) på Dorkarbys ägor. Torpet Mjölnargården benämndes till 1820-talet (hfl AI:5). I bouppteckningen den 16 februari år 1813 står det följande: "...efter avlidna bruksarbetaren Erik Olsson i Mjölnargården vid Strömsbergs bruk.....".

Året 1648 brand kvarnarna ner och de återuppbyggdes igen vid Strömsbergs bruks fall.
Detta innebar att Erik Olofsson blev brukssågare och hans kollega Johan Thon blev bruksmjölnare där.
Kvarnarna byggdes om ett antal gånger. Den senaste ombyggnationen skedde i mitten av 1800-talet.
Såg- och mjölkvarnen på bruket finns fortfarande att beskådas idag!

I grannbyarna Rocknö och Vad fanns det också kvarnar vid Tämnarån. I byn Vad i Västlands socken fanns det där en sågkvarn och fyra mjölkvarnar och i byn Röcknö i Tolftas socken fanns det där en mjölkvarn enligt år 1617.

Husfolket i Dorkarbys ägor omnämndes första gången i boskapslängderna för våren 1626 och dessa var följande:
Skräddaren Olof (Eriksson), skomakaren Erik (Eriksson), mjölnaren Jacob (Mårtensson)
Nästföljande våren 1627 omnämndes följande husfolk:
Skräddaren Olof (Eriksson), skomakaren Erik (Eriksson), mjölnaren Jacob (Mårtensson),
skräddardrängen Anders Ersson och Erik Mickelsson.
Den sistnämnda mannen var en gråhårig gammal gubbe som bodde hos sina barn på gården.

I roteringslängden (Krigsarkivet) för år 1640 (27 mars) omnämndes följande
skattebönder, söner och drängar i Dorkarby:
1) Anders Larsson
2) Lars Larsson med sonen Lars Larsson
3) Erik Simonsson med drängen Erik Olofsson
4) Per Olofsson med sonen Olof Persson

Sommarn/hösten 1643 bytte brukspatronen Wellam Wervier av Västlands bruk ett hemman
i Rocknö med bonden Erik Simonsson i Dorkarby. Med syfte att anlägga Strömsbergs bruk
på Dorkarbys ägor. Bruket blev utom kvarnarna uppbyggt och klart år 1645.
Den ovannämnda förflyttningen av bonden Erik Simonsson från Dorkarby till
Rocknö bekräftades i det tredje uppbjudet i domstolsprotokollet den 18 april 1645.
I domstolsprotokollet står det följande:
"Arrendatorn, ärlig och välaktad Wellam Wervier lät tredje
sin uppbjuda ett hemman i Dorkarby som han med byte bekommit
hade av Erik Simonsson i Dorkarby, och givit honom igår sitt hemman i Rocknö,
och efter Dorkarby är större i öretalet till två öres land jord i Dorkarby än Rocknö,
hade välbetrott Wellam Wervier köpt av Erik Simonsson förnämna 2 öres land jord".

Den första kända upprättade brukslängden över Strömsbergs bruksfolk ägde rum våren 1650,
där de flesta namngivna bruksarbetarna var svenskar och de övriga var valloner.
De svenska bruksarbetarna var huvudsakligen från närliggande bondbyar och torpboställen,
exempelvis Dorkarby, Rocknö, Norrby (Tolftas sn) och Vad (Västlands sn). Några svenska bruksarbetare bodde
långväga från bruket exempelvis Videkärr, Glåsäter och Erlandbo (Vendels sn).

Dorkarby ägdes och låg under Strömsbergs bruk åren 1645-1920. Under denna nämnda tid utarmades skattebönderna med exempelvis körslor och forslor till och från bruket och i Dannemoras gruvor vilket har med tiden lett till att de blev småbrukare (torpare) främst från 1800-talet.

I strödda räkenskaper (köpessilverlängder); Prosternas tioendelängder, Uppsala Stift; jordeboken (årliga räntan och tioendelängder) och boskaps- och mantalslängder åren 1549-1658 fanns det följande skattebönder i Dorkarby:

1549-1555:
Lasse Andersson (bror till Jacob A.)
Hans Olofsson (söner: Per och Erik)
Mickel (son: Erik)
Jöns (son: Olof)
Gunnar

1566:
Lasse Andersson
Hans Olofsson, utjord Söderboda
Mickel Ersson, utjord Söderboda
Jöns Ersson, utjord Dorkarby

1572:
Lasse Andersson (nämns även Jacob Andersson)
Hans Olofsson, utjord Söderboda
Mickel Ersson (nämns även Per Olofsson, ingift), utjord Söderboda
Olof Jönsson, utjord Dorkarby

1573:
Jacob Andersson
Hans Olofsson
Per Olofsson (bror till Jöns Olofsson)
Olof Jönsson

1577:
Jacob Andersson
Hans Olofsson, utjord Söderboda
Jöns Olofsson,(son: Per Jönsson) utjord Söderboda
Olof Jönsson, utjord Dorkarby

1579:
Jacob Andersson
Hans Olofsson, utjord Söderboda
Jöns Olofsson, utjord Söderboda
Olof Jönsson, utjord Dorkarby

1585:
Jacob Andersson
Hans Olofsson, utjord Söderboda
Per Jönsson, utjord Söderboda
Olof Jönsson, utjord Gunnarsäng

1594:
Hustrun Marit (nämns även Jöns Manzson, gift med änkan)
Per Hansson, utjord Söderboda
Pär (Olofsson?) Skräddare, utjord Söderboda
Olof Jönsson, utjord Gunnarsäng

1597:
Lars Jacobsson (nämns även Jöns Madzson, styvfader till Lars)
Per Hansson, utjord Söderboda
Erik Mickelsson (nämns även Peder Olofsson), utjord Söderboda
Olof Jönsson, utjord Gunnarsäng

1600:
Jonas Mattsson
Per Hansson, utjord Söderboda
Per Olofsson, utjord Söderboda
Olof Jönsson, utjord Gunnarsäng

1610:
Lars Jacobsson
Erik Hansson, utjord Söderboda
Simon Larsson (måg till Erik M., mågen från Vad i Västlands sn), utjord Söderboda
Olof Jönsson, utjord Gunnarsäng

1611:
Lars Jacobsson
Erik Hansson
Simon Larsson
Olof Jönsson

1612:
Lars Jacobsson
Erik Hansson
Simon Larsson
Hustrun Sissilia

1613:
Lars Jacobsson
Erik Hansson, utjord Söderboda
Simon Larsson, utjord Söderboda
Olof Jönsson, utjord Gunnarsboda

1614:
Lars Jacobsson (söner: Olof och Anders)
Erik Hansson, utjord Söderboda
Simon Larsson (söner: Erik och Per), utjord Söderboda
Per Olofsson (söner: Olof och soldaten Jacob, dottern och brukspigan Anna), utjord Gunnarsäng

1617:
Lars Jacobsson
Erik Hansson, utjord Söderboda
Simon Larsson, utjord Söderboda
Olof Jönsson, utjord Gunnarsäng

1627:
Olof Larsson
Lars Larsson (mågen från Vad i Västlands sn, måg till Erik Hansson)
Simon Larsson
Per Olofsson

1628:
Lars Jacobsson
Lars Larsson (måg)
Simon Larsson
Per Olofsson

1630:
Lars Jacobsson
Lars Larsson (måg)
Simon Larsson
Per Olofsson

1631:
Lasse Jacobsson
Lars Larsson
Simon Larsson
Per Olofsson

1635:
Lars Jacobsson
Lars Larsson
Hustrun Elin, änka efter Simon Larsson
Per Olofsson

1638:
Anders Larsson
Lars Larsson
Erik Simonsson
Olof Persson

1640:
Anders Larsson
Lars Larsson
Erik Simonsson
Per Olofsson

1643:
Anders Larsson (ogift), 1 dräng, 2 pigor
Lars Larsson (gift), 1 son, 1 sonhustru
Erik Simonsson (gift), 1 piga
Per Olofsson (gift), 1 son, 1 sonhustru
Kronomjölnaren Erik Olofsson (gift), 1 dräng

1644:
Anders Larsson
Lars Larsson
Wellam Wervier, arrendatorns ägor
Per Olofsson

1658:
Anders Larsson, rättare på brukets säteri
Thomas Larsson, fogde på brukets säteri
Wellam Wervier, arrendatorns ägor
Olof Persson