Flera olika skeppstyper �n n�gonsin f�rut seglar nu p� v�rldshaven. Spanjorerna fr�mjar stora men klumpiga och ohj�lpligt f�r�ldrade fartyg som karaveller och galeoner d� de fraktar sina skatter, i Englands flotta finner man �ven modernare snabba men �nd� slagkraftiga skepp. Kapar- och sj�r�varfartygens m�ngfald �r stor - under dessa v�ghalsade kapteners varierande fanor seglar s�v�l smidiga slupar som st�rre fullriggare.
Nedan presenteras n�gra skeppstyper � inte f�r att pluggas utantill av spelarna, utan fr�mst f�r att fungera som inspirationsk�lla. L�sarna b�r l�gga m�rke till att fartygens klassificering �r l�ngt ifr�n entydigt � k�llorna �r s�llan �verens, vilket beror p� de olika klassificeringskriterierna (skrovets form, storlek, seglen i de olika masterna�) samt p� det att skeppstyperna utvecklades och f�r�ndrades mycket under �rhundradena, trots att de beh�ll samma namn.
Skonarna �r ytterst snabba fartyg � de �r l�tta och graci�sa, och de har stor segelyta trots att man inte anv�nder r�segel i masterna. Ursprungligen hade en skoner tv� master, men senare har man sett till och med sjumastade skonertskepp pl�ja det Karibiska havet.
�ven sluparna �r smala, snabba och r�rliga skepp, som f�redrogs av framf�rallt sj�r�varna och kaparna. Sluparna har vanligen bara en mast men stor segelyta.
Brigantinerna �r redan st�rre � t.o.m. 30 m l�nga � l�ngf�rdsfartyg, som rymmer upp till hundratjugo man. �ven brigantiner ser man ofta anv�ndas av sj�r�varna, men dessutom �terfinns de i alla st�rre flottor.
Karavellen �r ett p�litligt alternativ d� det g�ller att frakta stora laster. Dessa breda skepp med tv�-tre master �r som b�st r�tt s� snabba tack vare sina l�ttrimmade latinsegel � dock kunde de �ven f�ra fyrkantiga r�segel. De mest k�nda karavellerna tordes vara Columbus Pina och Ni�a.
Galeonerna �r vanligtvis stora och klumpiga men endast l�tt bestyckade fraktfartyg, som anv�nds fr�mst av spanjorerna. De med skatter fullproppade galeonerna lockar allehanda lycks�kare l�ngs sina rutter.
Fregatterna var stora, oftast tremastade fartyg. Dessa slagkraftiga �rlogsm�n av den engelska flottan �r inte att leka med, och ofta ser man dem patrullera l�ngs kusten eller som eskort f�r handelsfartyg. En stor fregatt som �r p� v�g ut strid kan ha ett manskap p� �ver femhundra man, och p� dess kanond�ck kan man finna 30-60 kanoner. Den mest k�nda fregatten f�r finl�ndarna �r s�kerligen Suomen Joutsen som nu tillbringar sina pensionsdagar vid Aura �.
Fullriggarna har minst tre master, hundratals m�n och tiotals kanoner. Dessa majest�tiska segelfartyg h�r till de st�rsta skepp som n�gonsin setts ute p� haven. De �r l�ngsamma och oftast handelsfartyg, vilket g�r dem till popul�ra m�l f�r sj�r�varna.
�ven inombord p� ett skepp r�der strikt ordning och reda. Akter�ver finner man den stora och ofta pr�ligt inredda kajutan som bef�lhavaren ombord har till sitt f�rfogande � detta relativt rymliga utrymme anv�nds s�v�l som ett rum f�r bef�lets r�dslag, matsal, salong och till och med som festsal. Fr�n kajutan leder allt som oftast en d�rr till galleriet som �r som en l�ng men smal balkong utanf�r i fartygets akter. Bef�lhavarens och f�rste styrmannens hytter ligger alldeles intill kajutan. Bef�let och officerarna har en egen m�ss f�r m�ltider. Officerarnas hytter skiljs �t endast med tygv�ggar som man l�tt kan ta ner vid strider. Manskapets utrymmen �r t�mligen tr�nga � det finns �ver huvudtaget inga fasta s�ngar, utan alla sover i h�ngmattor som vid strider packas i finkn�ten runt d�cket f�r att skydda fr�n fiendens musk�teld. Ombord p� ett tr�ngt skepp �r det av yttersta vikt att all utrymme f�s i bruk � �ven under dynorna p� bef�lhavarens st�tliga sch�slong finner man ett rymligt f�rvarsutrymme!