| [tyst och vild, censur och till�gg] |
| Skogarna �r vita eller svarta och man kan aldrig n�gonsin sova. Att reducera tystnaden till ett f�rehavande, �r att undandra sig den yttersta r�ttvisa man finner i djupet. Endast tystnaden kan g�ra klart vad som kan ske. Fruktan skall inte f� oss att hissa dess fana p� halv st�ng. �r det inte dags att �terst�lla processen mot bruset, mot �verfl�det av romaner. Den enda handlingsfrihet som �terst�r �r att sl� igen boken. Mot de o�ndliga m�ngderna text. Och till er med ambitioner utanf�r personlighetsmarknaden. H�ll k�ft och b�rja censurera. Sj�lva erfarenheten har blivit kringskuren. St�djer sig p� den omedelbara nyttan. �r en framtida uppl�sning av of�renliga tillst�nd, mer verklighet? Och vad �r det som delvis �r en annan v�rld, otillg�nglig men �nd� lite n�ra och tillg�nglig? Vad �r det n�r vi upplever natten? Eller n�r vi f�r v�r fantasi- eller inrev�rld bekr�ftad, trots att det inte f�refaller sannolikt, n�r vi gl�mmer bort att det inte �r sannolikt? Vad �r det som �r s� flyktigt och inte g�r att f�nga? Det som �r en k�nsla av avsaknad av n�got som funnits men inte l�ngre finns. Vad �r denna k�nsla av att komma tillbaks till det ursprungliga d� fantasin v�xer, n�r vi upplever verkligheten som forml�s materia, d�r allt �r m�jligt och ingenting sker, allting sker, allt �r ickevara och allt �r vara? Vad �r det som �r n�gon slags flykt, total konflikt, att komma till v�ra sinnen, k�nna n�rvaro i v�rlden, en slags magisk upplevelse? Skulle det lika g�rna kunna vara minnet? Vad �r det som vi blir �verraskade av utan att k�nna oss ensamma, en �veraskning utan distans, mitt i h�ndelsen. N�gonting st�rre �n det som faktiskt sker. Vad �r det som har med t�r�gdhet och det sublima att g�ra, som �r som en dagdr�m om n�gonting fruktansv�rt? Vad �r det som �r ett katastrofalt tillst�nd? Vad �r det som �r tidl�st, utanf�r livet, b�de och, i stiltje? Vad 'r det att bada i en sj� i m�rkret? Vad �r det n�r man �r faran i m�rkret? N�r man slipper sin kropp? Vad �r det som varje epok har sitt best�mda s�tt att ge uttryck f�r? Men �r det alltid vackert? Oskrivna sagor f�rlorar inte himlens f�rg. L�t oss �terv�nda till den poetiska fantasins k�llor. Men skylten �r nedriven, det finns ingen riktning, vi �r desorienterade, vi m�ste uppl�sa riktningen. G� bortom det automatiska bruset. Bakom bruset tystnad och vildhet. Personlighetsmarknaden har blivit allt mer bokstavligt. Den som inte bedriver sin personlighet som ett aff�rskoncept �r en loser. Det torde vara h�r man kan finna sp�r av m�nsklighet. H�r r�der en tystnad. Vad �r det som vi b�r s�ka i containers, i de skitiga parkerna, p� det b�ljande havet eller i den leriga skogen? Det finns inte i b�cker, utst�llningar och tidningar. I v�ra dagar liknar informationsfl�det en omv�nd automatism. Var finns fr�et till f�rnedringens avskaffande? Poesin g�rs redan av alla om alla bara kunde h�lla k�ften tillr�ckligt l�nge och lyssna med det vilda �rat till den tysta handen. Den psykogeografiska forskningen leder till nya epistemologiska insikter, utforskandet av alternativa geometrier, en m�ngfald av nya meningsladdade kartografier. V�rlden st�r p� spel. Vem skriver det v�rdel�sas historia? I f�rh�llandet till bruset betona de ord som inte yttras, skriket, tystnaden eller existensens sprickor. St�ndigt dessa sirener som n�rmar sig. |
| p�g�ende text |