Den store Sir Alex Ferguson
Inlagt [29/11 - 06] David Selini
Den 6 november 1986 gled Alex Ferguson in med sin Mercedes p� den tomma parkeringsplatsen vid Cliff, Manchester Uniteds gamla tr�ningsanl�ggning i ruffiga Salford. Dagen innan hade han tagit farv�l av Aberdeen och var nu fokuserad p� j�tteutmaningen som v�ntade p� Old Trafford - att vinna ligan f�r f�rsta g�ngen sedan 1967.
- F�rsta dagen samlade Alex samtliga spelare i gymmet och han gav ett bra f�rsta intryck, minns lagkaptenen Bryan Robson och forts�tter:
- Han sa att det var en nystart och att alla hade samma chans. Var du bra p� tr�ning hade du goda m�jligheter att f� spela. Han skulle bed�ma v�r utveckling allteftersom. Alex hade rykte om sig att kunna bli riktigt arg och konfrontera spelarna ansikte mot ansikte.
Enligt Bryan Robson ville Alex Ferguson se hur de regerade i en s�dan situation.
- Om en kille tappade modet kunde Alex g�ra sig av med honom f�r att dennes karakt�r inte var stark nog f�r att spela i Manchester United, s�ger Robson.
Skrek i ansiktet
Anfallaren Frank Stapleton visste inte mycket om sin nye coach.
- Men Gordon Strachan gjorde det d�remot eftersom han och Alex hade spelat ihop i Aberdeen. Gordon varnade oss f�r "h�rtorksbehandlingen". Att Alex kunde st�lla sig riktigt n�ra, ansikte mot ansikte (och skrika), men att det ocks� fanns en hel del positiva saker - som att han till exempel ville spela en positiv fotboll, s�ger Stapleton som menar att Fergusons ankomst skakade om klubben ordentligt.
- Han �ndrade allt. Nu kunde inte pressen springa omkring p� anl�ggningen hur som helst som de gjorde p� Big Rons tid, (f�rre tr�naren Ron Atkinson). Tr�ningarna tidigarelades till 9:30 i st�llet f�r 10:30. Det fanns ingenting som skr�mde under Rons ledning. Det var helt enkelt f�r bekv�mt. Och det var det som var den stora skillnaden, s�ger Frank Stapleton.
Vunnit mer
Under de tre kommande �ren lyckades Ferguson f� ordning p� den alkoholkultur som hade hindrat laget att n� framg�ngar under 80-talet.
- Om Alex Ferguson varit tr�nare i Manchester United i b�rjan av 80-talet hade vi f�rmodligen vunnit ligan tre g�nger. Han hade f�tt stopp p� allt supande, �ven om den disciplin�ra biten inte var allt han var bra p�, s�ger Stapleton. Han ber�ttar vidare:
- Alex hade spioner p� stan. Han kunde ocks� g� ut sj�lv mitt i natten f�r att se var spelarna h�ll hus. P� mornarna brukade han noggrant granska killarna f�r att se om de hade varit ute natten innan.
- Och folk snackade om att Liverpools grabbar drack mycket. Men jag tror inte att Kenny Dalglish och Graeme Souness hade n�gra tyngre fylleperioder. Hansen och Lawrenson tillh�rde inte heller den gruppen. Liverpool brukade bl�sa upp imagen om att de kr�kade s� h�rt. Men visst fanns det n�gra som gjorde det, �ven om jag inte tror att de var ute och s�p varje dag. Och jag tror inte heller att de gick �ver gr�nsen. Det gjorde d�remot v�ra killar. Ofta, s�ger Stapleton.
Bryan Robson h�ller inte alls med om det som hans gamle lagkamrat beskriver. - Snacket om en spritkultur �r �verdrivet. Vi kunde ta en drink, men alltid l�ngt ifr�n matchdag. Grabbarna kunde tr�ffas runt lunch en m�ndag p� en pub som Paddys, f�r d�r fick vi vara i fred. �nd� kunde vissa supportrar skriva brev till managern och s�ga att de sett n�gon spelare full. V�ldigt ofta hade de fel. Men enligt breven var vi stupfulla, s�ger Robson.
Ryktena spreds
- Efter ett tag blev jag inkallad till Alex eftersom jag var lagkapten. Han ber�ttade att han hade h�rt rykten om vissa killar. Han gjorde klart f�r mig att han inte accepterade n�got supande under veckorna. Jag meddelade laget det, men ryktena fortsatte. Alex deklarerade att; antingen sk�rper ni er eller s� �ker ni ut. Och det slutade med det andra alternativet. Det var hans s�tt att g�ra det p�, s�ger Robson.
De som tvingades l�mna Old Trafford kunde inte g�ra annat �n att klaga p� managerns tuffa stil.
- Han inf�rde en slags tjallarmentalitet, vilket medf�rde att spelarna hela tiden var p� sin vakt, s�ger f�rsvaren Billy Garton. - Jag kan f�rst� att han gjorde det eftersom m�nga drack p� eftermiddagarna. Folk rapporterade �ven mig ibland. En natt kom jag hem full som ett �gg till min lilla l�genhet i Worsley. Av n�gon anledning beh�vde jag h�mta ett kassettband i bilen, men jag var s� berusad att jag gick ut helt naken s� n�r p� en j�ttestor toffel. Jag har f�r mig att jag var borta fem minuter. D� kom min kompis ut och fr�gade vad jag hade sysslat med i en halvtimme, forts�tter Garton.
- Morgonen d�rp� blev jag kallad till Alex kontor. Han fr�gade." Var �r din andra toffel?" Jag l�tsades vara ovetande men han genomsk�dade bluffen och bestraffade mig med tv� veckors l�neavdrag f�r att jag hade sk�mt ut klubben. En granne hade ringt in.
�ndrat mentaliteten
Men Billy Garton har �nd� st�rsta respekt f�r Alex Ferguson. - Jag spelade f�r honom i tre �r och han gav mig chansen g�ng p� g�ng n�r jag kom tillbaka fr�n olika skador. Han �r en fantastisk manager eftersom han �r s� bra p� individuell utveckling. Alex har v�nt upp och ner p� United och f�r�ndrat mentaliteten fullst�ndigt. Att han lyckades med det i en s�dan stor organisation �r en enorm bedrift.
- En annan sak han �ndrade var att skala bort all �verfl�dig lyx p� bortamatcherna. Vi var vana vid � la carte-menyer p� femstj�rniga hotell. Alex tyckte att den vanliga menyn fungerade lika bra och han f�rbj�d room service. Det k�ndes mer professionellt och b�ttre organiserat. Jag k�nde att jag var tvungen att ta mer ansvar, s�ger Garton.
En del spelare, som m�lvakten Gary Bailey, drack knappt men skador hindrade dem fr�n spel.
- Jag ville spela f�r honom men mitt kn� var inte hundraprocentigt. Alex var smart och l�ngt ifr�n en d�re, s�ger Bailey.
Ferguson h�nvisade Gary Bailey till en specialist.
- Specialisten sa att det var f�rdigspelat. S� fysiskt kunde jag inte ta den kampen. Men mentalt var jag inte alls inst�lld p� att sluta s� jag �kte tillbaka f�r att tr�ffa Ferguson. Han tittade mig i �gonen och sa: "Du �r bara 28 �r, har spelat �ver 400 matcher f�r United, och du kunde ha fortsatt med att g�ra fantastiska saker f�r mig." "Vad kan jag g�ra f�r dig? Varf�r stannar du inte som m�lvaktstr�nare?"
- Jag var tvungen att best�mma mig, men jag var inte motiverad, minns Bailey.
- Alex sa: "�k tillbaka till Old Trafford med mig."
- S� jag l�mnade min bil vid Cliff. Sedan sa han: "Du �r inte l�ngre en Manchester United-spelare s� vad vill du g�ra f�r den h�r klubben?"
- Jag hade aldrig f�tt den fr�gan f�rut. S� jag gav honom alla mina id�er. Jag �r ganska s�ker p� att de var skr�p, men n�r jag klev ur bilen �nskade jag verkligen att jag hade kunnat spela f�r honom. Han fick mig oerh�rt motiverad. Jag ville verkligen k�mpa och sl�ss f�r honom.
D�lig sammanh�llning
N�r de kom fram till Old Trafford sa Bailey adj� till Martin Edwards, klubbens vd.
- Jag ber�ttade f�r Martin att det �r n�got speciellt med Alex och att jag trodde att de skulle f� stor nytta av honom. Han hade sunda principer, s�ger Bailey.
Ferguson tog god tid p� sig i United.
- Den d�liga placeringen i ligan reflekterade inte hans arbete, funderar Robson.
- Alex �ndrade allting och samanh�llningen var inte den b�sta p� grund av alla f�r�ndringar. Dessutom var han tvungen att ta tag i de spelare som Ron hade v�rvat och som egentligen inte var bra nog f�r Manchester United. Det tog sin tid att f� ordning p� allt. Men det blev bra till slut. Riktigt bra, s�ger Bryan Robson.
(Ett utdrag fr�n Andy Mittens bok "We"re the Famous Man United")
