s� misslynt att han tog jobb som gruvarbetare. Jobbet var s� anstr�ngande att han skrev in sig i sitt gamla college och fortsatte sin bokf�ringskurs. Han b�rjade skriva poesi och n�r han avlagt sin examen s�lde han flera ber�ttelser till Weird tales och slutade s�ka arbete som bokf�rare.
Under senare delen av tjugutalet blev Howard p� allvar intresserad av att skriva vers men lyckades aldrig att oms�tta sin talang i pengar och omkring 1930 hade han n�stan slutat.
Howard hade en ben�genhet att l�ta sitt f�rfattarskap kretsa kring vissa �terkommande gestalter. Tv� av dessa �terfanns i Weird Tales: Salomon Kane och kung Kull av Valusia, som antogs regerat i en tids�lder f�re Atlantis underg�ng.
han skapade �ven andra fantasifigurer som pikterh�vdingen Bran Mak Morn, men som inte drog redakt�rernas intresse.
1932 skapade Howard sin mest ber�mda gestalt samtidigt som han b�rjade lida av depression. Han skapade Conan, cimmeriern, som hj�lten kallades var �ventyrare som avancerade till tjuv, legosoldat, sj�r�vare till krigare i kungens tj�nst i den hyboreska tids�ldern, en mystisk epok f�r omkring 12 000 �r sedan, mellan Atlantis underg�ng och v�r tids gryning.
Conan har sitt litter�ra ursprung i den �ldsta irl�ndska sagoskatten. det talades f�r �vrigt om att Howard sj�lv var en �ttling till sin halvt irl�ndska hj�lte. Conan blev s� omtyckt att Howard fuullst�ndigt �vergav alla andra figurer som han skildrade i Weird Tales. �nd� s� sj�nk hans inkomster det h�r �ret och checkerna kunde komma m�nader f�rsent.
Kv�llen den 29 december 1933 h�ll Howards korta karri�r p� att �ndras vid en bilolycka. Detta gjorde att han fick v�rkande br�stkorg och v�rre depression. Ekonomin sj�nk ytterligare det h�r �ret d� han bara lyckats publicera en novell. �ret d�rp� gick det b�ttre, men 1935 blev modern till Howard �pererad och tillbringade sitt sista �r p� sjukhus. Robert tvingades skriva �nu mer och dessutom hj�lpa sin mor p� sin fars praktik f�r att f� r�d.
Hans sista fullbordade historia var De R�da Naglarna, men efter hans d�d �terfanns flera ofullbordade ber�ttelser.
Tre g�nger under 1936 hade Howard f�rs�kt ta sitt liv n�r det stod klart att hans mor inte skulle �verleva men hon �terh�mtade sig varje g�ng och f�rhindrade d�rmed sonens sj�lvmord.
P� morgonen den 11 Juni fr�gade han sin mors sk�terska om hon trodde att modern n�gonsin skulle k�nna igen honom mer. Efter ett nekande svar reste han sig fr�n sjukb�dden och begav sig till bilen p� bakg�rden, satte sig i frams�tet och drog ur handskfacket fram en colt 0.380 som han l�nat av en v�n och sk�t sig i tinningen. Han sv�vade mellan liv och d�d i �tta timmar och modern dog f�ljande dag utan att ha �terf�tt medvetandet. B�da begravdes p� Greenleaf Memorial Cementery i Brownwood.