RAPPORT I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN/BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP

2001-10-18

Innehållsförteckning

Vi har fått som uppgift att beskriva C J van Rijsbergens studie "Information Retrieval" från 1979 och att visa hur studien kan tillgängliggöras för olika användare. Problemet är formulerat: "På vilka sätt skulle denna text kunna beskrivas och tillgängliggöras, för vilka olika användare i olika kontexter och varför?". Dokumentet finns på Internet: http://www.dcs.gla.ac.uk/Keith/Preface.html/. Vi har givits relativt fria händer att reda ut uppgiften. Än så länge befinner vi oss i amatörstadiet när det gäller informationssökning och vår ansats utgår ifrån den ovetande utövarens utgångsläge, mer än från den erfarnes. Vi har valt att belysa informationsproblematiken från olika perspektiv med tyngdpunkt i hur man tillgängliggör information.

Varför har vi då valt detta som vår fokus? Det centrala för oss var att lära oss söka efter dokument på olika sätt genom t.ex. databaser och sökmotorer på Internet. Vi valde därför att undersöka några av dessa.
De flesta i gruppen är till större del intresserade av de praktiska bitarna som informationsförmedlaren och användaren står inför hellre än de teoretiska.

Ett av våra syften har varit att läsaren ska få en överblick över de olika tillvägagångssätten för att hitta information och ges hjälp till att bena ut alla de begrepp som används inom detta ämne.
För att läsaren ska få en kort teoretisk bakgrund till detta vida ämne har vi valt att redogöra för tre olika synsätt på informationsvetenskap. Detta svarar inte specifikt på en fråga i problemet utan ger läsaren en vad vi anser nödvändig överblick.
Vår rapport publiceras även på denna hemsida, http://www.geocities.com/rapporterb3/ Som utökning och hjälpmedel till vårt arbete har vi även skapat en hemsida som vi använt till följande: kontaktlänk mellan gruppmedlemmarna, delgivning av föreläsningsanteckningar och information om viktiga länkar relevanta för vårt arbete.

Till innehållsförteckningen

Beskrivning av dokumentet

I detta avsnitt ges en beskrivning av dokumentet och en sammanfattning av innehållet.

Dokumentet finns att hämta från nätet på adressen: http://www.dcs.gla.ac.uk/Keith/Preface.html.

Formell beskrivning

Det finns flera upplagor av boken. Den första utkom i London 1975 och var på 152 sidor med tabeller. I Libris databas är boken klassificerad Aa:b enligt SAB-systemet och har sökorden "Bibliografi, Forskning". ISBN är 0-408-70717-8. Sveriges Allmänna Biblioteksförening, SAB, är en sammanslutning som har varit vägledande för bibliotekens klassificering i många år.

En andra upplaga med ett helt nytt kapitel gavs ut 1979 av Butterwoths i London. Boken är på 208 sidor med diagram och har ISBN 0-408-70929-4. Den är klassificerad Abfba med sökorden "Bibliotek, Informationssökning, Informationsåtervinning, IR" i Libris.

Informell beskrivning

Introduktionen i dokumentet, som finns i Kapitel 1, ger grundläggande bakgrundsmaterial samt avgränsar det och diskuterar löst en del av problemen inom IR. De följande kapitlen täcker ämnen i den ordning som Rijsbergen skulle tänka på dem om han skulle konstruera ett IR-system. Dokumentet börjar med att beskriva det sätt som man kan använda datorer och metoder för att spara information så att man kan söka den. Rijsbergen går sedan vidare med en diskussion om en del sökstrategier. Kapitlet om Probabilistic Retrieval är ett försök att skapa en formell modell för en viss sorts sökstrategier. Ett längre kapitel handlar om de vägar som finns för att mäta effektiviteten av informationsåtervinning. I det sista kapitlet har Rijsbergen inkluderat en liten spekulation om möjligheterna för IR i nästa decennium.

De två viktigaste kapitlen, enligt författaren, är de som handlar om automatisk klassifikation och utvärdering. Rijsbergen har försökt att skriva dem på ett sådant sätt att varje kapitel ska kunna läsas var för sig även om han inte rekommenderar detta för dem som inte är experter.

Till innehållsförteckningen

Användare i olika kontexter

Här redogör vi i korta drag för vilka användare som dokumentet av Rijsbergen kan tänkas vända sig till. Vi ger exempel på kontexter som dessa användare kan befinna sig i och belyser några av de problem som kan uppstå i sökandet efter information. Vår utgångspunkt när vi beskriver det sistnämnda har varit Bucklands (1991) och Rubins (2000) texter som innefattar teorier kring vilka hinder/barriärer som en användare kan möta på sin väg mot ett tillfredsställt informationsbehov.

Människor söker enligt Rubin oftast efter information innefattat i ett särskilt sammanhang. Användaren försöker vanligtvis att lösa ett specifikt problem. Dessa tankar är lätta att applicera på de nedanstående tänkta användare som söker efter och använder sig av dokumentet. Eftersom dokumentet redogör för ett specifikt ämne vänder sig användaren mest troligt till dokumentet för att få svar på en ställd fråga hellre än att läsa texten i annat syfte. Användaren i detta sammanhang förväntas vara förtrogen med terminologin rörande ämnet. Alltså krävs en del förkunskaper för att läsaren ska kunna tillgodogöra sig informationen.

Studerande inom IR

Här kan det exempelvis vara en lärare som bestämmer informationsbehovet genom att använda Rijsbergens text som kurslitteratur inom en utbildning. Den studerande söker då efter exakt detta dokument. Om en student söker svar på allmänna frågor rörande ämnet kan en sökning sätta dokumentet på träfflistan.

Utgivningsåret kanske gör att studenten väljer bort dokumentet om det inte är så att hon/han t.ex. väljer att använda det ur ett historiskt perspektiv.

Identifiering
Användaren måste kunna identifiera dokumentet d.v.s. veta var och hur hon/han ska leta. Hindret uppkommer om inte användaren kan formulera en korrekt sökfråga i t.ex. en bibliotekskatalog.

Kognitiv tillgång
När barriärer som fysisk tillgång överkommits finns fortfarande andra möjliga hinder i användarens väg till lyckad informationssökning. Användaren måste besitta förmågan att förstå informationen. Om inte, är personen i fråga i behov av att få informationen förklarad. Om språket i en text ej behärskas behöver man få informationen översatt. En annan användare kan behöva använda sig av en uppslagsbok för att kunna förstå en text.

Priset för användaren
För en person som önskar dokumentet i bokform kan priset vara ett hinder. Boken kan behöva beställas från ett annat land vilket ökar kostnaden. Priset kan även vara kostnaden i tid som användaren lägger ned på att söka efter dokumentet.

Förmedlarens kostnader
Förmedlaren av informationen har kostnader för sin verksamhet och en budget att hålla. Bibliotekets möjlighet att kunna bekosta t.ex. den senaste och bästa informationstekniken och andra informationskällor har stor betydelse för användaren.

Övriga barriärer
Buckland och Rubin nämner även dessa övriga barriärer:

Även om Ingwersen & Wormell menar att alla delar i kedjan har en viktig funktion så är det förmedlarens roll som står i fokus. Den enskilda användaren kan bara ta till sig informationen om denne har rätt kunskapsnivå för att läsa den på rätt sätt. Systemen däremot måste hålla en bra kvalité, struktur och ett generellt mönster för att vara effektiva. För detta krävs empirisk forskning för att få fram bra ämnesord och indexering, som kombineras med användarundersökningar av individer och kollektiva kognitiva strukturer (grupper som t.ex. läkare). För att kunna tillvarata information måste man tala samma språk. Till dess att användaren har kunskaper att läsa förmedlarens språk blir den bara tänkbar som information. Enligt kognitiva tankesystemet fungerar människohjärnan ungefär som ett klassificeringssystem. För att det ska fungera i den enorma informationsmängden behöver det, liksom datasystemet, en struktur och generella regler. I det kognitiva synsättet blir det alltså individen som anpassar sig efter förmedlarens tillvägagångssätt.

Konstruktivistiskt synsätt

Detta synsätt kan betecknas som en korsningsform av de båda nyss nämnda. I kurslitteraturen är främst forskaren Carol Kuhlthau (1993) som framför denna teori. Individens utveckling är här en central grundsyn. Förmedlaren blir återigen förpassad till periferin men dock med en lite mer aktiv roll. Förmedlaren blir en vägledare som stödjer och avlöser den informationstörstande på vägen mot målet. Detta enligt en hypotes av Dewey, Kelly och Bruner. Den sökande är ofta, speciellt i början av processen, både förvirrad, frustrerad, saknar struktur och kunskap att på rätt sätt söka efter den korrekta informationen. Då behövs därför enhetliga modeller. Kuhlthau menar att denna intellektuella process som tar form många gånger är viktigare än själva målet i sig. Liksom i det kognitiva systemet får även här kognitiv psykologi en given position i tankemönstret och man framhäver här känslostyrda tankar som en viktig katalysator för att förstå informationsprocessen.

Till innehållsförteckningen

Webbplatsen som biblioteket på högskolan i Borås har visar hur en portal kan vara uppbyggd. Därifrån finns många länkar till intressant information. Vill man exempelvis fördjupa sin sökning i olika databaser får man bra information varifrån databaserna kan nås med olika symboler: blå trekant - endast nåbar om man har Telenordia eller är i biblioteket; ljusblå fyrkant - nås från vilken uppkopplad dator som helst; röd fyrkant - kan endast nås från biblioteket.

Det är gratis att söka i databaser för studenter på skolan, i övriga fall betalar man vanlig taxa för Internetuppkopplingen.

Kataloger är listor som avser förvaring av samlingar av dokument. I bibliotekssammanhang oftast böcker, tidskrifter och artiklar, men numera också CD-ROM, databaser etc. Vid sökning i en bibliotekskatalog får man fram endast de bibliografiska uppgifterna om dokumentet.

Svenska kataloger
BURK är en databas i vilken folk- och skolbiblioteken katalogiserar sina samlade dokumentbestånd. Numera är den integrerad med Libris databas.
Först sökte vi på "Rijsbergen" utan resultat. Vi testade att söka på "Astrid Lindgren" men det misslyckas vi med. Efterforskningar tydliggjorde bilden att BURK inte går att komma åt från högskolan. Istället hänvisades vi av en bibliotekarie till www.bibliotek.se på Internet där BURK/Libris är sammanförda. Informationen om förändringen om detta är dålig ur ett användarperspektiv. Biblioteket kunde ha informerat studenterna om de nya förändringarna, exempelvis skickat ett massmejl. Sökningen på det nya BURK/Libris var dock givande. Boken fanns på de flesta universitetsbibliotek i Sverige. Sökningen är enkel och det finns en utmärkt hjälpmanual. Denna förklarar saker som trunkering, specialtecken och träfflista, allt på ett användarvänligt och lättförståeligt vis.

Voyager är Högskolan i Borås biblioteks katalog och innehåller ca 150 000 poster. Man kommer dit via www.hb.se/ och klickar på "Bibliotek", eller går direkt till: www.hb.se/bib/, klickar på "Katalogen" och "Sök i katalogen".
Sökning på titeln "Information Retrieval" ger 16 träffar. Sökning på författarens hela efternamn "Van Rijsbergen" ger två träffar. Båda träffarna går tyvärr inte till upplagan från 1979 utan till den från 1975. Den finns i ett exemplar och förvaras bland böckerna klassificerade Aa:d.
Högskolans katalog är användarvänlig. För att lära sig hur katalogen fungerar kan man gå till "Hjälp". Bibliotekets servrar har inte tillräcklig kapacitet då några sagesmän klagar att den lägger av allt för ofta.

Libris handhas av Kungliga biblioteket. Man hittar dit på adressen www.libris.kb.se/. Libris är det svenska nationella bibliotekssystemet och innehåller drygt fyra miljoner referenser, mest från forsknings- och specialbibliotek samt vissa länsbibliotek. Libris Databas med utländsk kataloginformation innehåller sex miljoner titlar. Förutom titlar i Libris Databas finner man tre miljoner utländska titlar som ännu inte har inskaffats till svenska forskningsbibliotek.
Drygt 100 universitets/högskole- och specialbibliotek registrerar sitt litteraturbestånd i databasen. Ungefär 1000 bibliotek använder systemet för fjärrlån.
Tre sökningsvägar finns, vilka visade sig vara lättanvända.
Den enkla sökningen ger 350 träffar på titeln "Information Retrieval". "Rijsbergen" på författaren ger fem träffar. En kombinerad sökning med författare och titel ger fem träffar.
Den utökade utländska sökningen ger däremot på titeln "Information Retrieval" 499 träffar och "Rijsbergen" på författare ger sju träffar. Kombinerad sökning ger tillsammans sju träffar.
På båda sökningarna hittade vi den aktuella boken. Sökresultaten visar i vilka bibliotek i Sverige den finns. I högskolebiblioteket finns den i hyllan med signum Abfba.

En förfrågan i Voyager (se förra stycket) visade att boken inte fanns där, trots att Libris sagt det motsatta. En bibliotekarie rådfrågades och vi fick veta att boken försvunnit för ett år sedan. Posten har tagits bort från Voyager och förlusten har rapporterats till Libris. Vid en ny sökning två veckor senare (15 oktober) var uppgifterna korrigerade. Nu finns inte "Information Retrieval" från 1979 kvar i Borås. Biblioteket funderar på att göra en länkning till webbdokumentet istället för att försöka köpa in ett nytt exemplar.

Utländska kataloger
Vi besökte några stora nationalbibliotek på nätet och letade efter "Information Retrieval" och "Rijsbergen" i deras onlinekataloger. Vi ville även se om deras portaler och databaser var lättillgängliga. Bibliotek i USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Egypten valdes ut. Vi tog med Sverige som en jämförelse. Resultaten av undersökningen kan ses i bilaga 2 "Utländska kataloger". Det var relativt lätt att leta efter dokumentet i katalogerna. Att boken endast fanns i två av fem onlinekataloger kan bero på att nationella bibliotek först lägger ut sitt egna lands bestånd. Det var i de engelskspråkiga länderna som boken återfanns.

Katalogstrukturerna och avläsandet av resultatet av sökningarna var relativt lätt att förstå trots språkbarriärer. Det internationella samarbetet som har utförts sedan 1969 av "International Federation of Library Associations and Institutions", IFLA, har gett ett gott resultat med arbetet av sina klassificeringsregler. Grunderna i de olika sökkatalogerna var: författare, titel och ämne. De grafiska gränssnitten var olika, men innehållet var i stort detsamma.

Ett index lägger sin tonvikt på hela innehållet i en bok eller tidskrift. Artikeldatabaser är exempel på index. ISA, Social Science Index m.fl. kommer man in på via högskolebibliotekets webbplats "Databaser". Det är inte bra ur användarsynpunkt då många av databaserna oftast är betalsajter. Dessa är oftast bara tillgängliga på bibliotek som har råd att prenumererar på dem. I många fall är de så dyra att endast företag och forskningsinstitutioner har råd med dem. En förklaring kan vara att sådana här databaser har krävt mycket arbete och kostnader. En nackdel som kan uppstå om upphovsmännen inte har tillräckligt med kunskaper i ämnet eller tid och resurser att samla allt inom ett ämnesområde är att databasen kan bli långt ifrån fullständig.

ISA och LISA
ISA innehåller ca 125.000 referenser till 450 tidskrifter, böcker och rapporter, inom främst teknologi. Även andra vetenskapsdiscipliner finns företrädda.
Vi sökte på "Rijsbergen" under rubriken "Ord var som helst" och fick 41 träffar. De åtta första träffarna var relevanta. Intressant var att en kombinerad sökning på titel och författare inte gav några träffar.
LISA innehåller abstracts av och referenser till mer än 500 bibliotekstidskrifter, böcker och rapporter. Information om forskningsprojekt ingår också. Största skillnaden mellan LISA och ISA är att den sistnämnda i första hand behandlar informationsteknik och biblioteksvetenskap. ISA spänner över vidare områden och omfattar också bibliotek. Båda två är tvillingsystrar och överlappar varandra. När det gäller referat kan man ofta i LISA gå vidare från referensen och läsa artikeln.
Undersökningen i enkel sökning gav 2179 träffar på "Information Retrieval" och 25 på "Van Rijsbergen". På den avancerade sökningen på titel och författare samtidigt fick vi elva träffar, men inte till vår aktuella bok.
LISA till skillnad från ISA har tesaurus, vilken är en ämnesordslista av hierarkisk struktur. Den underlättar sökningen i ämnen då man kan söka vidare kring näraliggande ämnen, exempelvis från "Religion" till "Jewish religion" till "Holocaust".

Dessa två databaser finns endast på högskolan, om man inte vill prenumerera på den för dyra pengar. Som student har man tillgång till den genom sin inloggningskod. På de flesta universitets- och högskolebibliotek torde man kunna få tag i ISA. Omdömena om ISA och LISA är att de är lättbegripliga och hjälpinformation finns att få.

Science Citation Index Expanded har referenser till vetenskapliga artiklar och litteratur inom teknik och naturvetenskap från 1986 och framåt. Den indexerar fler än 5 700 vetenskapliga tidskrifter inom 164 vetenskapliga discipliner.
Från "Easy search" och "Person" letade vi efter "Van Rijsbergen" för att se om någon hade citerat honom och vi fick fyra träffar. Ingen av dessa var "Information Retrieval". Det kan bero på att boken är från 1979 och inte längre är relevant i nyare artiklar eller att databasen är mycket ofullständig i detta ämne.

Till innehållsförteckningen

Sökmotorer på Internet

Med utgångspunkt i tillgängliggörandet av dokumentet beslutade vi oss för att undersöka de vanligaste sökmotorerna på Internet. Erfarenheten av Internetanvändningen var mycket varierande bland gruppmedlemmarna. Vi valde ut de åtta sökmotorer som vi ansåg vara de vanligaste dvs. de vi kommit i kontakt med tidigare eller de vi kände till namnet på. Två sökmotorer valdes bort med anledning av att vi ej ansåg dem vara tillförlitliga. Overture p.g.a. att den inte indikerar hur många träffar sökningen ger och Metacrawler som endast gav 11 träffar.

Följande sökmotorer undersöktes:

Varje gruppmedlem fick i uppgift att arbeta med en sökmotor.
Följande punkter undersöktes:

Vi har även samlat en del kommentarer om sökmotorerna som vi hittat på webbsidor som koncentrerar sig på utvärdering av dessa. Kommentarerna listas sist under varje rubrik och är märkta med kursiv text. Uppgifterna är hämtade från Top9.com - Web rankings and search directory (www.top9.com/), C'nets Ultimate Guide to search - The top 5 Search Sites (www.cnet.com/).

Nedan följer en kort sammanställning av AltaVista, Yahoo! och Excite. Evreka, Google och Lycos har vi valt att inte redovisa här för att minska risken för upprepning. Google och Yahoo! använder sig dessutom av samma sökmotor.

AltaVista
www.altavista.com
Antalet träffar: 293
Antalet relevanta träffar av de 20 första: 6

AltaVista är en av de ledande sökmotorerna bland webbanvändare. Här finner man bland annat webbsidor, multimediafiler, shopping och aktuella nyheter. De får ca 50 miljoner sökfrågor på över 25 språk varje dag.

Bäst av de 20 första träffarna; Information Retrivial Research - Search Tools Topics (http://www.searchtools.com/info/info-retrieval.html/). Här finner man information om forskning inom IR, om bibliotek och annat akademiskt arbete relaterat till sökverktyg för webbsidor.

Användarvänlighet: AltaVista är lätt att använda, har en väldigt bra och utförlig hjälpfunktion och innehåller mycket användbara länkar.

Yahoo!
www.yahoo.com
Antal träffar: 181
Antalet relevanta träffar av de 20 första: 13

Yahoo är en portal och inte bara en sökmotor. Här finns klubbar, mejl, chat, shopping etc.
En fördel är att den även finns på svenska.
Det finns en bra manual hur denna portal fungerar under "Yahoo! Sök". Med den är det lätt att komma igång att söka. Har man andra problem med andra funktioner finns det hjälp att få även där.

Bäst av de 20 första träffarna:
"The On-Line Book Page" (http://onlinebooks.library.upenn.edu/). Länksamlingen är skapad i olika projekt vid olika institutioner. Skrifterna är ordnade efter författare, titel och ämne. Allt på sajten är gratis att läsa och ladda ner vilket är en av målsättningarna.

Användarvänlighet: Anmärkningsvärt är att av de första 20 träffarna går nio till själva dokumentet som det är länkat till. Det är för att varje sida i html-dokumentet av "Information Retrieval" har en länk till första sidan i dokumentet.
Jag tycker Yahoo var tillförlitlig i sökningen. Många sidor som kom upp bland de 20 första var relevanta i ämnet.

Excite
www.excite.com
Antal träffar: 135
Antalet relevanta träffar av de 20 första: 0

Denna söksida gav ingenting, den är urdålig, släng den i papperskorgen. För det första verkar det som den inte kan söka på länkar, dvs. det vi precis gjorde. Inte heller hjälpinstruktionerna ger någon hjälp. De skryter om att de har 1,5 miljoner webbsidor på sin server. Tummen ner.

Bäst av de 20 första träffarna: Den enda sida som hade något med dokumentet och ämnet att göra var dokumentet självt som kom på första plats.

Användarvänlighet: Excite fungerar även den som de flesta andra sökmotorer. Enkel och lättanvänd.

Vi har gjort en sammanställning av sökmotorerna i nedanstående tabell. Antalet relevanta träffar är tagna av de 20 första. Evreka saknar vissa uppgifter med anledning av att det är en svensk webbsida som därför ej finns omnämnd i någon av utvärderingarna.

Ask Jeeves
Vi har valt att enbart nämna denna sökmotor som skiljer sig lite från övriga. Här kan man i sökningen skriva in en hel fråga ("Where can I find information about…"). Här används inga tecken eller speciella termer vid sökning. Jeeves ger även svar på fraser och enstaka ord och kan vid sökningen rätta många stavfel. Jeeves listar en mängd krav som sidorna i träfflistan ska uppfylla. Dessa krav ska fastställa en hög relevans och kvalitet.

Tankar om hur webbsidor rangordnas i träfflistan har diskuterats i gruppen. Detta är en intressant fråga. Ursprunget till diskussionen var att en personlig hemsida hamnade som nr ett i flera av träfflistorna, medan en webbsida av större intresse hamnade längre ner. Orsaken till detta kan vara hur många gånger det sökta ordet finns på sidan och var på sidan ordet finns, t.ex. i titeln. För att som privatperson kunna påverka hur högt på listan ens hemsida placeras i träfflistan kan man t.ex. upprepa ordet i stor mängd i väldigt liten text eller i samma färg som bakgrunden.

Till innehållsförteckningen

Hur får man tag i boken?

I detta avsnitt ska vi redogöra för hur man kan skaffa Rijsbergens dokument som bok. Detta tycker vi är viktigt ur användarperspektivets synvinkel, eftersom det finns användare som föredrar att läsa en bok, istället för ett elektroniskt dokument. Den 3 oktober 2001 undersökte vi om "Information Retrieval" fanns att köpa bland nätbokhandlare, men resultatet var negativt.

Det svenska sökverktyget för onlinebutiker Bokfynd.nu gav två träffar på "Rijsbergen" men inga för den sökta "Information Retrieval". Bokfynd.nu samlar information om böcker till salu bland de flesta bokaffärerna på nätet i Sverige.
Sökordet "Information Retrieval" gav däremot 75 träffar. Ingen av de länkarna ledde till den aktuella boken. En liknande sajt är Pricerunner.se. "Rijsbergen" gav två träffar och "Information Retrieval" 16 träffar. Ingen gick till aktuell titel.

Nätbokhandeln Amazon i USA, Storbritannien och Tyskland (www.amazon.com, www.amazon.co.uk, www.amazon.de) valdes ut bland de stora nätbutikerna på nätet. De enda träffarna på Rijsbergens "Information Retrieval" gav Amazon i USA med tre träffar. Dock var alla böckerna slut.

Vi sökte på Nätantikvariatet Svenska Antikvariatföreningen (www.svaf.se) med länkar till 71 antikvariat i Norden med mer än 436 000 titlar. Det gav tyvärr inga träffar.

Efter en snabb undersökning på en sökmotor i University of Glasgows sajt (www.gla.ac.uk/) hamnade vi på sidan "Publications for Keith van Rijsbergen". Där finns 11 skrifter skrivna 1993-1995 att ladda ner som pdf-dokument, men ingen till "vår" bok. Det är underligt eftersom dokumentet vi söker ska finnas någonstans i universitetets servrar.

En undersökning har även gjorts om i vilken bokhandel som man kan få tag i boken. Varken Akademibokhandeln i Borås eller Bert Moberg Antikvariat hade den. Men boken finns att beställa via Studentbokhandeln i Borås, där den dock är väldigt dyr, $ 57.95 (727kr + frakt).

Till innehållsförteckningen

Avslutande diskussion

De åsikter som vi efter avslutat arbete, genom diskussion med varandra, kommit fram till kommer att presenteras här.
Våra tankegångar och slutsatser har inom gruppen varit tämligen lika. Alla anser sig ha fått mycket användbara kunskaper i informationssökning. Eftersom vi upprepade gånger noggrant diskuterat igenom de texter vi skrivit har begrepp tydliggjorts och våra tankar kring ämnet har fallit mer på plats. De barriärer som tagits upp gav en "aha-upplevelse" då de överensstämmer med våra egna erfarenheter som användare. Vi har sett att informationsförmedlarens roll är mycket större än vi tidigare hade uppfattningen om. Omfånget av portaler, databaser och sökmotorer är astronomiskt. Dagens informationssamhälle ställer stora krav på den enskilda människan att utveckla ett kritiskt tänkande, en analytisk förmåga och att även skaffa de kunskaper som är nödvändiga för att kunna sålla och finna trovärdig och relevant information. Texten visar också att en användare som söker efter t.ex. ett specifikt dokument eller ämne inte bör ge upp efter ett eller flera misslyckade försök utan istället se sig om efter nya sökvägar. De rätta kunskaperna ökar dock chansen till en lyckad sökning.

Fem av gruppens medlemmar ansåg sig inte ha tillräckliga kunskaper för att ta ställning till de olika synsätten inom informationsvetenskap.
En person i gruppen hade dock åsikter om detta. "Jag tyckte att mycket av det manifesterade av den vägledning handledaren och gruppens utformning påminde om den konstruktivistiska modellens innehåll så som det framfördes av Carol Kuhlthau. Detta är bara en teori på informationsprocessens innehåll som sådan och står i motsatsställning till andra teorier, därför finns det goda skäl att redogöra detta till studenterna innan kursens början. Vidare är jag väldigt kritisk mot det etnografiska synsättet på informationsprocessen då det uppfattas som flummigt och ovetenskapligt. Många etnografer exempelvis Wilson i kompendiet inbegriper "sociala behov" i föreställningen informationsvetenskap. Svårigheten med detta är att "sociala behov" är odefinierbar och därmed politiskt sprängstoff. För på sättet vilket de tolkar dessa fraser är en politisk åsikt. I Wilsons fall socialist och jag misstänker historiematerialist, och när man placerar vetenskapen på ideologin och politikens "utedass", då riskeras nämligen vetenskapen att detoneras i luften."

Till innehållsförteckningen

För att beskriva vår arbetsgång beslutade vi oss för att använda oss av forskaren Carol Kuhlthaus (1993) modell av informationssökningsprocessen. Vi känner igen oss i hennes modell och det var en lättnad att upptäcka att våra känslomässiga stormar är helt normala.
Kuhlthau undersöker hur våra tankar, känslor och handlingar förändras från början av uppgiften till att den är klar. Hennes synsätt kallas konstruktivistiskt, som innebär att varje individ skapar kunskap på egen hand.
"Informationssökning kan ses som en konstruktionsprocess där en människa bygger upp sin bild av världen genom att ta till sig och smälta nya intryck. Allt eftersom man bygger upp sin bild genomgår man en serie känslor som hör ihop med olika skeden i bygget". (Limberg, Seldén, 1993, s. 30)
Vi har tagit hjälp av Limberg och Seldéns artikel "Informationssökning och meningsfullt lärande" (1993) som vi fick fram genom en sökning på www.google.com (sökord "informationssökningsprocessen"). Bland Kuhlthaus sju olika stadier har vi lagt till våra egna observationer. Gruppens rapportbok har varit till stor hjälp i sammanställningen.

Steg 1 och 2:
Task initiation (inledning) och Topic selection (ämnesval)

Gruppen hade redan tidigare blivit tilldelade ett problem som ansluter till C J Van Rijsbergens text "Information Retrival", som finns på http://www.dcs.gla.ac.uk/Keith/Preface.html/ . Problem I: " På vilka sätt skulle denna text kunna beskrivas och tillgängliggöras, för vilka olika användare i olika kontexter och varför?".
Problemet ska kopplas till de två olika delområdena "Kunskapsorganisation" och "Individers och gruppers interaktion med bibliotek och informationssystem" (kollegium 2 och 3).

Känslor:
Osäkerhet, dels för att arbeta i grupp, dels för problemet/frågeställningarna. Även en positiv inställning, vi var ivriga att sätta igång.

Tankar:
Vi försökte förstå problemet. Vi var oeniga om vi bara skulle läsa "preface", som texten hänvisar till, eller om vi skulle läsa hela dokumentet.

Handling:
Talade och diskuterade med varandra och andra informella förmedlare såsom vår handledare Rolf Hasslöw.
Rent konkret beslutade vi oss för att läsa om kollegium 2 och 3 i kurshandboken och i informationsbladet ("Information om utbildningen" sammanställd av högskolan i Borås) för att få grundläggande information om vad kollegiumen handlar om. Sökverkstäderna som erbjuds av biblioteket anmälde vi oss till och deltog naturligtvis på alla föreläsningar.
Alla texter i kompendium 2 ska läsas.

Steg 3:
Prefocus exploration (inledande informationssökning, försöka hitta fokus)

Tankar:
Att få mer information om ämnet i allmänhet, försöka hitta fokus.

Känslor:
Fortfarande osäkerhet, förvirring och frustration.

Handling:
Börja leta relevant information. Vi söker på bibliotek och i olika databaser efter information om Rijsbergen och hans text. Läser intensivt kurslitteratur i jakten på svar om olika begrepp som vi ännu inte behärskar till fullo. Termer som katalogisering, klassificering och indexering klargörs på ett mycket bra sätt (förutom föreläsningarna) i boken "Organising knowledge in Australia" av Ross Harvey (1999). Alla i gruppen är överens om att vi ska läsa samma litteratur och sedan diskutera den, är den relevant för arbetet eller inte?
Artikeln "Genusforskning. Vad är det?" av Anne Marie Berggren i kompendium 2 är en text som vi ansåg irrelevant i detta sammanhang.
En hemsida skapas för gruppen där vi kunde lägga upp föreläsningsanteckningar och intressanta länkar, bl a Kasimir Zdanowskis text för distansstuderande som är en introduktion om ämnet kunskapsorganisation. Även Göran Berntssons hemsida, http://www.adm.hb.se/personal/gob/, tipsas inom gruppen. Där finns en mycket bra sammanfattning av Ruth Strouts "The library quartely".
En gruppkonflikt baserat på samarbetssvårigheter och meningsskiljaktigheter uppstår då en del i gruppen har svårt att kommunicera. Luften rensas under en handledarledd basgruppsträff.

Vi beslutar oss för att dela upp gruppen i två. Smågrupperna ska koncentrera sig på olika delar av problemet. Kompendium 3 om individers och gruppers interaktion med bibliotek och informationssystem anses vara informativ. Maria Korens (1998) och Pam Sandlians (1999) artiklar om barn och ungdomar som användare är intressanta i sig, men då Rijsbergens bok ej riktar sig till den målgruppen är de texterna ej användbara i vår rapport.

Steg 4:
Focus formulation ( fokusering)

Tankar:
Enligt Kuhlthau förutser man konsekvenserna av olika avgränsningar, använder kriterier sådana som personliga intressen, uppgiftens krav, tillgängligt material och tilldelad tid.
Klara ut de idéer i informationen från vilka fokus kan framställas. Ibland kan man få ett ögonblick av plötslig insikt.

Känslor:
Optimism, förtroende för förmågan att fullfölja uppgiften. Lättnad.
Alla i gruppen är upprymda och glada, talar i mun på varandra med nya idéer och förslag.

Handling:
Efter feedbackmötet med en annan grupp fann vi äntligen vår fokus tisdagen den 2/10, vilket var väldigt sent av den totala tilldelade tiden. Vi fokuserar på tillgängliggörandet av texten. Förslag på undersökningar på nätet om hur olika sökmotorer fungerar och hur många webbsidor som har länkat Rijsbergens bok läggs fram. Databaser, hur fungerar de och hur hittar man boken där?
Vi tipsas om en bok vid namn "Information seeking in the online age" av en av basgruppshandledarna vid feedbackmötet, men den var utlånad vid högskolans bibliotek.

Steg 5.
Information collection (informationssamling)

Tankar:
Söka efter information som stöder fokus. Definiera och utvidga fokus genom information. Ordna informationen i anteckningar.

Känslor:
Insikt om ett omfattande arbete som ska utföras. Ökat intresse. Ivriga!

Handlingar:
Söka efter relevant material.
Var och en i gruppen får en databas respektive sökmotor att undersöka och redovisa för alla i gruppen. Sökverkstäderna var självklart till stor hjälp i vårt sökande, men studier på egen hand var dominerande.
Databaserna Libris, LISA, ISA, BURK, Social Science Index, diverse utländska databaser m fl. valdes utifrån rekommendationer från föreläsningar, sökverkstäder och vår egen kännedom.
De vanligaste och mest tillämpade sökmotorerna på Internet valdes ut av gruppen; AltaVista, Googles, Evreka, Lycos, Excite och Yahoo! De som valdes bort var Overture (GoTo) och Metacrawler som inte indikerar hur många träffar sökningen ger respektive väldigt få träffar.
Buckland (1991) och Rubin (2000) är bra texter som visar olika barriärer inom biblioteks- och informationsvetenskap. Tre olika synsätt på användare framkommer vid jämförelser mellan texterna av Ingwersen & Wormell (1990), Kuhlthau (1993) och Pendelton (1998).
Vi undersöker även den fysiska tillgängligheten av Rijsbergens bok på bibliotek, antikvariat, studentbokhandeln och om den finns att beställa på nätbokhandlar.

Steg 6:
Search closure (avslutande informationssamling)

Tankar:
Identifiera behov av ytterligare information, bedöma tidsgräns.

Känslor:
Lättnad, tillfredställelse, men även hos vissa av oss: stress…

Handlingar:
Kontrollera materialet, om man har förbigått information. Bekräfta informationen och bibliografiska referenser.
Vi lägger upp strategier om hur arbetet ska fördelas och redogöras på en mer individuell nivå pga. tidspressen.

Steg 7:
Starting writing (börja skriva)

Under skrivandet hade vi genomgångar av varandras texter och gav positiv feedback, kom med förslag till ändringar och eventuella kompletteringar. Detta var ett tidskrävande moment som innebar att vi lusläste varandras texter otaliga gånger. Ett problem uppstod då vi insåg att vi hade skrivit nästan 2000 ord för mycket. Det var svårt att komprimera texterna och till slut var vi tvungna att ta bort vissa delar helt. Jarl Backmans "Rapporter och uppsatser" (1998) och den s.k. magisterhandboken (http://www.hb.se/bhs/handbok/) gav instruktioner om hur rapporten skulle utformas.
Efter all informationssökning, granskning av litteratur och efter alla undersökningar börjar vi febrilt skriva och resultatet är en rapport som vi är stolta över.

Till innehållsförteckningen

Bilaga 2

Utländska kataloger

Här presenteras resultaten av nationella portaler och databaser.

o

o

o

o

o

Tryckt litteratur

Böcker:

Andersson, James D (1997).- International encyclopedia fo information and library science: Oranization of Knowledge. Routledge.

Backman, Jarl, (1998). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur.

Buckland, Michael K, (1991). Information and information systems. Greenwood Press.

Buckland, Michael, K. Hahn, Trudi Bellardo (1998). Historical studies in information science. Information Today.

Harvey, Ross, (1999). Organising knowledge in Australia: principles and practice in libraries and information centres. Centre for Information Studies.

Höglund, Lars, (1995). Tusen studenter om bibliotek: vanor, attityder och krav. (Studenternas Bibliotek). BIBSAM.

Höglund, Lars. Persson, Olle, (1985) Information och Kunskap: informationsförsörjning, forskning och policyfrågor. Inum.

Ingwersen, Peter. Wormell, Irene, (1990). Informationsfomidling i teori og praksis. Munksgaard.

Kulthau, Carol C, (1993). Seeking Meaning: a process approach to library and information services. (Ablex).

Limberg, Louise (1998). Att söka information för att lära. En studie av samspel mellan informationssökning och lärande. VALFRID.

Ross, Catherine Sheldrick, (1998). Finding whitout seeking: what the readers say about the role of pleasurereading as a source of information. (International Conference on Reaserch in Information Needs, Seeking and Use in Different Contexts). Sheffield, England.

Rubin, Richard, (2000). Foundations and information science. Neal-Schuman.

Thurén, Torsten, (2000). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber.

Artiklar:

Bergren, Anne Marie, (1998). Tvärsnitt: Genusforskning - Vad är det?. Hahn, Trudi Bellardo. Text Retrivial online: historical perspectives on web search engines. (Bulletin of the American Society for Information Science).Även tillgänglig online: http://www.asis.org/Bulletin/Apr-98/hahn.html.

Hjørland, Birger, (2000). Library and information science: practice, theory and philosophical basis. (Information Processing & Management).

Klobas, Jane E. Clyde, Laurel A (2001). Library Managemant: Social influence and Internet use. (Library Managament)

Koren, Marian, (1998). The right of the child to infomation and its practical impact on childrens libraries. (The new review of chlidren's literature and librarianship)

Pendleton, Viktoria E M, Chatman, Elfreda, (1998). Small World Lives: Implications for the public library. (Library Trends)¨

Sandlian, Pam, (1999). Information playgrounds: creating children's libraries. (Public Library quarterly)

Strout, Ruth French, (1956). The development of catalog and cataloging codes. (The Library Quarterly).

Wilson, Tom D, (1981). On user studies and information needs. (Journal of Documentation).

Elektronisk källförteckning:

Ahlgren, Elin. Högskolan i Borås. http://www.hb.se. [2001-09, 2001-10]

Amazon Storbritannien. http://www.amazon.co.uk. [2001-09, 2001-10]

Amazon Tyskland. http://www.amazon.de. [2001-09, 2001-10]

Amazon USA. http://www.amazon.com [2001-09, 2001-10]

Ansorge, Kathrin. (2001). Die Deutsche Bibliothek. http://www.ddb.de/ [2001-09, 2001-10]

Arvidzon, Klas. WebVoyager Intro. Högskolan i Borås. http://www.hb.ldc.lu.se/ [2001-09, 2001-10]

Biblioteket vid Högskolan i Borås http://www.hb.se/bib/ [2001-09, 2001-10]

Bokfynd.nu. Triple Beta Creations. http://www.bokfynd.nu.[2001-09, 2001-10]

Bramish, Keith. (1999) Search Engine Terms. Cadenza. http://www.cadenza.org/search_engine_terms/. [2001.09, 2001-10]

Ekman, Arne (1986). Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra Böcker. http://www.ne.se (Lösenord krävs för att komma in) [2001-10]

Gilbert, Jonas, Palmquist, Morgan. (1998) Bilaga 2: Förklaringar och definitioner. Telia.Com. http://w1.314.telia.com/~u31403015/uppsatswww/bil2.html. [2001-9, 2001-10]

Herzog, Barbara. (2001). ISA - Information Science Abstracts. Vers 4,3 WebSPIRS. http://costello.pub.hb.se:8590/isa?sp.nextform=mainfrm.htm&sp.usernumber.p=344784. [2001-09, 2001-10]

Hjelm, Johan. (1999) Protocols. The World Wide Web Consortium. http://www.w3.org/Protocols. [2001-09, 2001-10]

Jacobson, Lena. (1999). Kungliga Biblioteket Sveriges Nationalbibliotek. http://www.kb.se/. [2001-09, 2001-10]

Lawrence, Steve. (2001). RearchIndex: The NECI Scientific Literature Digital Library. NEC Research Institute - HomePage. http://citeseer.nj.nec.com/. [2001-09, 2001-10]

LIBRIS. Kungliga Biblioteket. http://www.libris.kb.se/. [2001-09, 2001-10]

Lindquist, Britt-Inger. (2001-10-01). Borås Stadsbibliotek - Startsida. Borås Kommun. http://www.boras.se/kultur/biblio/.

Mehl, Michele. Ask Jeeves!. www.askjeeves.com [2001-10]

Notess, Greg R. (2001) Searchengine Showdown. http://www.searchengineshowdown.com. [2001-09, 2001-10]

Pricerunner. http://www.pricerunner.se/ [2001-09, 2001-10]

Svenska Antikvariatföreningen. http://www.svaf.se/ [2001-09, 2001-10]

Savolainen, Mats. (2001). Biblioteks och Informationsvetenskap A-kurs 2001 Grupp B3. Yahoo!Geocities. http://www.geocities.com/rapporterb3/. [2001-09, 2001-10]

Sullivan, Danny. (2001) Searchengine Watch. http://www.searchenginewatch.com. [2001-09, 2001-10]

The University of Glasgow http://www.gla.ac.uk/ [2001-09, 2001-10]

Van Rijsbergen, C J (1979). Information Retrivial. Computing Science: University of Glasgow. http://www.dcs.gla.ac.uk/Keith/Preface.html [2001-09]

Waldén, Carina. (2001) Studiehandledning K01 Introduktion. Högskolan i Borås. http://www.hb.se/bhs/dv00/ko1/INTRO.HTM. [2001-09, 2001-10]

Weiss, Scott. (1997) IR Vocabulary. Computer Science @ John Hopkins University. http://www.cs.jhu.edu/~weiss/glossary.html. [2001-09, 2001-10]

(1999) Science Citation Index Expanded. ISI Webb of Knowledge. http://isi.libris.kb.se/CIW.cgi. [2001-09, 2001-10]
(Science Citation Index Expanded kan man bara komma åt via Högskolebibliotekets Hemsida, eftersom den har en avgift.)

(2001). SUNETs Webbkatalog. SUNET - Swedish University NetWork. http://katalogen.sunet.se/index.html. [2001-09, 2001-10]

(2001). Information Retrieval and Web Agents. Computer Science @ John Hopkins University. http://www.cs.jhu.edu/~yarowsky/cs466.html.[2001-09, 2001-10]

(2001) BURK. http://www.bibliotek.se/contact.bibliotek.se.html. [2001-09, 2001-10]
(BURK läggs ihop med LIBRIS så det kan vara väldigt svårt att komma fram.)

(2001) Library of Congress Home Page. http://lcweb.loc.gov/. [2001-09, 2001-10].

(2001) Bibliothèque Nationale de France. http://www.bnf.fr/. [2001-09, 2001-10]

(2001) Die Deutsche Bibliothek. http://www.ddb.de/. [2001-09, 2001-10].

(2001) The British Library. http://www.bl.uk/. [2001-09, 2001-10].

Shatby, El. (2001) Bibliotheca Alexandina. http://www.bibalex.gov.eg/[2001-09, 2001-10]

(2001) Altavista. http://www.altavista.com/. [2001-09, 2001-10]

(2001) Google. http://www.google.com/. [2001-09, 2001-10]

(2001) Evreka. http://evreka.passagen.se/. [2001-09, 2001-10]

(2001) Yahoo! http://www.yahoo.com/. [2001-09, 2001-10]

(2001) Lycos. http://www.lycos.com/ [2001-09, 2001-10]

(2001) Exite. http://www.excite.com/ [2001-09, 2001-10]

(2001-10-17). Lunds universitets biblioteks index: A - Ö. Lunds universitets bibliotek. http://www.lub.lu.se/index/. [2001-09, 2001-10]

"Introduktion till kursen Kunskapsorganisation - ett sammandrag" av Kasimir Zdanowski. http://www.hb.se/bhs/dv00/ko1/INTRO.HTM

Search Engine Terms A-D http://www.cadenza.org/search_engine_terms/srchad.htm#setb

Göran Berntssons hemsida, http://www.adm.hb.se/personal/gob/

Handbok för kandidat- och magisterförfattare vid BHS. http://www.hb.se/bhs/handbok/

Overture. http://www.overture.com/

Metacrawler. http://www.metacrawler.com/

CNET.com. http://www.cnet.com/

TOP9.com. http://www.top9.com/

Till innehållsförteckningen

[Tillbaka till första sidan]