Släktforska med dator kurs /Arbis 2002

av Mac Ramsay

Förord

Vid släktforskning är datorn bara ett redskap att behandla och lagra uppgifter med, själva forskningen är ännu grävandet av uppgifter i arkiv. Alla uppgifter som finns på dator måste ju ha hittats och införts i datorform – datauppgifter är inte ”nya uppgifter”.

I denna kurs går vi igenom följande saker,

-         Internet och sökandet

-         släktforskningsadresser på Internet

-         släktforskningsprogram (olika)

-         övning med släktforskningsprogram

1.      Vad är Internet?

Internet är ett nätverk av datanätverk som sammankopplar ca 100 millioner datorer i hela världen. Varje dator ger informationsservice och nätet är ett transportmedel, inte en informationskälla.

Följande service kan vi få från Internet.

-         elektronisk post (e-mail). Här kan man sända post och deltaga i diskussionsgrupper. Fungerar i textform, ofta ASCII.

-         Telnet som är fjärranslutning. Du loggar in i en annan dator som om du vore ”där”.

-         FTP (File Transfer Protocol). Förflyttning av filer, användbart inom webbsidor.

-         Gopher. En tidig internetläsare, som arbetar på textbasis. Ersatt av WWW

-         World Wide webb eller WWW. Använder ”paket” och HTML-språket.

2.      WWW

Nuförtiden ingår FTP, Telnet och e-mail i WWW. Allt bygger på adresser (URL=uniform recource locators), hypertext och linkar.

3.      Hur kopplar man in sig?

Man behöver en dator (286+ räcker väl till) en kontaktlinje (direkt, ISDN, bredband) eller ett modem. Dessutom behövs mjukvara att komma in och att hitta och se innehåll i dokument.

Nuförtiden finns det även inkoppling via TV med en ”svart låda” som kostar ögat.

4.      Före inkoppling

Copyrightskydd

Allt ursprungligt andligt arbete är copyrightskyddat. Skyddade är bl.a. texter, bilder, fotografier, ritningar, filmer musik och dataprogram.

Skyddstiden är 50-70 år från upphovsmannens död.

Man får referera en del av arbetet om man anger källa. Upphovsmannans konstnärliga värde får inte stötas. Databaser innehåller stora mängder information, som är uppställda i logisk ordning. Dessa finns t.ex. på CD-ROM. Databaser kan innehålla verk eller delar av verk.

Upphovsrätten gäller i datanät. Undervisningsministeriet och Kopisto ger mera information.

Adresser; www.teosto.fi, www.kuvastory.fi, www.kopisto.fi, www.bsa.org.

SÖKANDET

Inom www (kalla Webben) finns det flera100 millioner  dokument. Webben har inget eget indexsystem, såsom t.ex. böcker har. Man söker alltid efter ”ordsträngar”, i texterna. Till sökning används sökprogram t.ex. Altavista.

Resultat nås bäst vid beaktandet av följande tre faktorer;

-         hur bra hittar man exakta termer, som beskriver det man söker,

-         storleken av den databas man söker i,

-         sökkriterierna vid sökning samt hos sökmaskinen.

Vana Internetanvändare anlitar minst två eller tre olika söksystem parallellt.

Vad är en sökmaskin?

Varje sökmaskin har en egen databas med innehåll och med kontakter till andra databaser. De flesta databaserna "matas" av "robotar” från nätet, få laddas manuellt. När man söker så söker man en databas i maskinen – inte hela webben! Ditt sökresultat blir ”linkar” från databasen till dokument ute i nätet. Det är först då du börjar surfa.

Mindre databaser kan vara till nytta när vill ha djupgående uppgifter ex. Islandsponyn.

Sökmaskinerna söker två olika saker, ämneskategorier eller nyckelord. Metasökare söker flera ord eller kategorier på en gång.

En bra sökmaskin är Northern Light (1997) som bl.a. söker tidningar. Denna liksom andra har blivit kommersiell, man måste betala får att få full service.

Analysera problemet före sökandet

Fundera först ut exakta termer för sökandet samt synonymer (ex Ikon, ikonmåleri, ortodox tro, Bysants). Fundera på stora helheter (ex. kyrkan på Irland, katolska kyrkan, Vatikanen).

Sökmaskinerna är dåliga för enskilda ord eller termer.

SÖKSTRATEGI

Följande system fungerar på de flesta sökmaskinerna:

1.      Sätt flera ord inom citationstecken i stället för att ha skilda ord. (ex. ”lakrits  Fazer  sötsak”).

2.      Samma system motsvaras av lakrits +Fazer +sötsak = lakrits AND Fazer AND sötsak.

3.      Stora bokstäver söker som stora, små som både små och stora (ex Mac Ramsay)

4.      NOT motsvarar minus och används son bortslutande (ex ”Ramsay + Clan” NOT University, som är samma som Ramsay +Clan –University. Märk användbara system biomedical +engineering –”School of” –”Department of”

5.      OR går även att använda ex  (women OR females) AND (networking OR seeking). Märk parentesen, det betyder att innehållet sökes sist.

6.      Sökning av t.ex. hemsidor eller rubriker används title: kommando ex. title:”Finska Sjöräddningssällskapet” Title: söker huvudrubriker och är mycket bra.

7.      Jokertecknet * hjälper att hitta liknande saker ex. femini* söker feminism, feminist, feminin osv.

8.      Image: söker bilder ex. Image:elvis

9.      Near söker ord nära varandra ex. Clinton near:Starr

10.  Anchor söker ord i samma stycke ex. Clinton anchor:Lewinsky

11.  Språkval hjälper även ex ikonmålning i stället för icon painting.

Mest använda  sökare;

Alta Vista  www.altavista.digital.com och www.internet.telia.com

Nothern Light www.nlsearch.com/

Yahoo! www.yahoo.com

Hotbot www.hotbot.com

Excite www.excite.com

www.evreka.com eller www.evreka.fi

Lycos wwww.lycos.com

Search.com www.search.com

Även www.google.com är en bra sökmaskin med avancerad sökning och bildsökning.

WEBBLIOGRAFIER!

Nyaste sökmaskinerna bygger på system som ”experter sorterat” enligt kända mönster t.ex. boksökningssystem.

a. Berkley universitetets adress www.lib.berkley.edu/Collections/acadtarg.html

b. Infomine = http://lib-www.ucr.edu/

c. bibliokariernas index = http://sunsite.berkley.edu./InternetIndex/

d. www.signpost.org/  bästa ställena 3000 st

e. www.clearinghouse.net  akademiska ämnen

f. www.ebig.com/  65000 sidor valda webbsidor

g. http://vlib.stanford.edu/Overview.html  Ett virtuellt bibliotek

h. http://alabanza.com/kabacoff/Inter-Links/topical.html  Aktuella saker

i www.looksmart.com/  populär information resor, nöje mm.

k. www.ecola.com  4800 online tidningar

Släktforskning på Internet

Bäst är att börja i Finland t.ex. http://personal.inet.fi/koti/suku/suku.html

Det kan vara bra att studera Sepo Sampios grunder i släktforskning www.sytk.fi/genus/OPAS.HTM Här finns kontaktadresser till många ställen i Finland, norden och Världen.

Du kan även besöka  Genealogiska föreningens släktforskarlista www.genealogia.org/sukutut/index.htm Där får du veta vilka släkter som forskas.

Nästa steg kan vara att söka släktingar från historiska böcker i www.genealogia.org/historia/

HISKI

Hiski är släktforskningens mest kända förkortning i Finland. Hiski är en databas med uppgifter från kyrkoböcker som håller på att matas in i nätet. Arbetet utföres av flera hundra frivilliga som valt en församling att skriva in. Nedan några FAQ frågor.

När kommer min församling in nätet?

Vet inte det beror på frivilligarbetet. Kanske du själv vill deltaga så vet du hur arbetet framskriver.

I vilken ordning skrivs församlingarna in?

Det finns ingen ordning, de frivilliga har valt en egen församling och varje person arbetar enligt egen tidtabell. De frivilliga har oftast valt en församling som intresserat dem själva och därför har man sälan valt stora städers församlingar.

Vilket program använder HISKI?

Det finns flere paralella från DOS till Windows, ofta Access och Java.

Vilken är tidtabellen för HISKI?

Det finns ingen på grund av frivilligarbetet. Dessutom har kontrollen av skrivet material inte heller tidtabell.

Vem har skrivit församlingen X

Projektledningen vet, men ger inte ut uppgifterna. Varje skrivare får fritt ge ut sina uppgifter om de vill.

Varför fattas det uppgifter i någon församling?

Arbetet är på hälften eller så har det avbrutits eller så är kontrollen på hälft.

Är Hiski tillförlitligt?

Hiski är inte ett källmaterial utan en databas. Riktigheten måsta kontrolleras från mikrokort eller ”svarta böckerna”

Vad är ”Svarta böckerna”?

Genealogiska föreningen fotokopierade 1924-1971 alla kända uppgifter ända till 1850-talet. Kopiorna sparades i svarta pärmar och kallas därför ”Svarta böckerna”. Innehållet är 300 000 sidor och de äldsta kyrkoböckerna är väl kopierade.

Vilka församlingar ingår i Hiski?

Alla finska församlingar i hela världen. Främst i Finland men även t.ex. Livland, Stockholn, Petersburg. Senare kommer ca. 200 finska församlingar från USA. För tillfället uppgateras bara ev.lut. församlingar, men senare övriga.

Vilka är Hiskis ”gränsår”?

Hiski innehåller över 100 år gamla uppgifter on döpta, gifta och bortflyttande och 25 år gamla dödas uppgifter. Enligt befolkningsregistret blir uppgifterna  tillgängliga 25 år efter personens död. Samma gäller övriga uppgifter efter 100 år.

Vad är Hiskis största problem?

Det att uppgifter ges ut utan fullständig kontroll.

Varför Hiski när det finns mormonregister?

Mormonregistret (www.familysearch.org) har bara döpta och vigda, inte jordfästa och flyttade. Dessutom fattas skandinaviska tecken och patronym (farsnamn)  har felaktigt gjorts till efternamn.(Bl.a. har alla –dotter ändelser ändrats till –son). Detta register gäller inte i hela Finland, men kan vara bra där Hiski uppgifter fattas.

Gamla tidningar på nätet.

Helsingfors universitetsbibliotet har satt på nätet ca 40 000 tidningssidor från 1771- 1860. Meningen är att sätta in alla sidor från 44 st finländska tidningar.

Genom fritextsökning kan man söka t.ex. namn på personer eller ställen. Sökningen bygger på sk ”fuzzy” vilket leder till de mest otroliga ord. Dessutom är texten skannad, vilket lett till många fel. Länken till nätet går via H:fors universitet eller genealogiska föreningen och sidan ”litteratur”

Släktforskningsprogram

Vilket program är bäst? Datorprogram lättar på arbetet och varje forskare behöver sitt eget program, varför det bästa inte finns. För en nybörjare är gratisprogram helt ok, de går att ändra till andra program med konverteringsprogram. Helt finska program är bl.a ,

Genus, www.sytk.fi/genus/index.htm

Sukuohjelmisto, www.genealogia.fi/wwwhome/kaila/sukusw.htm

Det finns en rad utländska dataprogram för släktforskning. Det gäller att hitta et program som registrerar informationen rätt t.ex. enligt genealogiska föreningens direktiv, om du vill ha gemensamt system.

Exempel på program;

Anarkiv PC, svenskt

Andata PC, svenskt

Birth Write PC

Brother’s Keeper PC, amerikanskt Översatt till svenska (det finns gratisversion)

Create Family Trees Quick and Easy PC, amerikanskt

Datagenealogen PC, svenskt

Disgen PC/Mac, svenskt (bra program enligt McR)

Dynas Tree PC, tyskt

Family Tree Maker PC/Mac, amerikanskt

Genesis PC, svenskt/engelskt

Genius Family Tree

Holger PC,svenskt

Lifelines Unix, amerikanskt

MacStammbaum Mac, tyskt

MinSläkt PC, svenskt

Reunion Mac, svenskt

http://user.tninet.se/~yke628p/program.htm

Du kan fästa vikt vid följande faktorer angående program,

-         ingen begränsning av antal inmatningsvärden

-         lätt att mata in information

-         lätt koppling mellan personer

-         bild/ljud och videotillägg

-         lätt att överföra till andra forskare

-         GEDCOM-anpassning

-         Mångsidigt sökprogram/mångsidig att trycka ut

-         Möjlighet att göra egna listor

-         Programmet uppdateras i framtiden.

Inget hindrar att du parallellt använder t.ex. två program

Vad studerar vi?

Det vanligaste är att man utgår från sig själv och går bakåt och sedan kanske tillbaka någon annan led. Vid varje generation uppåt ökar personerna dubbelt (2-potens) d.v.s 2,4,8,16,32,64,128,256 o.s.v.

Diskussionsgrupper i släktforskning (Seppo Parlander http://personal.inet.fi/koti/suku/maailma.html)

Kom ihåg news-netiketten!

•    alt.geneaIogy

•    alt.scottish.clans

•    dk.historie.genealogi

•    1ido.euri~enea1ogy

•    soc.genealogy.african - FAQ

•    soc.genealogy.australia+nz - FAQ

Se på Parlanders sida för mera grupper. Där finns även en lång lista på WWW-sidor med direkt linkar till släktforskning i världen. På Parlanders sidor finns även databaser och telefonkataloger, och e-mail adressökare och släktprogramlinkar.

Svenska släktforskarlänkar

Se i adressen

http://www.itv.se/¨a1089/genealogy/gen-sv.htm

Här finns bl.a. dataprogram, forskare efterlysningar mm.

En annan site är http://www.mellerud.net/genealigi.html

Här finns bl.a. Ättlingar till Gustav Vasa, svensk adel, gamla kungar m.m.

Dessutom finns det databaser t.ex.

-         Genline- kyrkoböcker på nätet

-         Svenska släktnamn

-         Soldatregister

-         Ostindiska kompaniet

-         Folkräkningen 1890

En stor databas är mormonernas databas www.familysearch.com med alla sina länkar.

Där är Finland bra representerat

Släktforskarprogram närmare

För en nybörjare är Brothers Keeper bra och man kan ladda ner en gratisversion från länken, som nämns på sidan 3, där alla program nämns. Det lönar sig inte att köpa ett dyrt program bara för att man senare märker att ett gratisprogram väl räcker till.

Ett annat program är Familytree, som även kan hittas som gratisversion på (www.familytree.com), men gratisversionen är ”gömd” längst nere på sidan.  Detta program finns på CD-rom och jag har köpt flera st för ca. 100 FIM st. Programmet har många funktioner och Bibeln samt Europeiska kungahuset som övningsfil. Jag tycker att  ett program med övningsfil är mycket bra.

Släktprogrammet från Finlands släktforskarprogram (Sukuohjelma (8,xx och ”2000) finns även som gratisversion, där max personer är 250 st. Själva programmet säljes bara åt medlemmar. Versionerna skiljer sig så mycket att jag tycker det lönar sig att som nybörjare gå direkt till Sukuohjelma  2000.

Enligt mig är detta program lite besvärligt att använda ty,

-         sukuohjelma arbetar med två fönster paralellt, men bara ett kan aktiveras och varje gång du aktiverar ett fönster så ändras menyn. Du kan t.ex. trycka ut bara i det ena fönstret och bara sätta in personet i det andra. Det tar tid att förstå iden.

-         Sukuohjelma 2000 har ”förenklats” så att du fått tre fönster att arbeta med. Dessutom är iden att du först matar in personerna och sedan helt separat senare bygger upp släktskapet. För tillfället finns gratisversionen bara på finska

För en nybörjare föreslår jag han börjar med vanligt textprogram. Det gäller bara att säta in olika tecken för generationer t. Ex. Första generationen I, II, III. IV osv, andra 1,2,3,4, tredje

A,B,C,D och fjärde a,b,c,d och femte aa,bb,cc,dd och sjätte aaa,bbb,ccc, osv.

Slutord

Det lönar sig att ansluta sig till genealogiska föreningen och/eller deras datasida för att få reda på den senaste utvecklingen.

18.1.2002 Mac Ramsay