Texten till: Blå Tåget: Trombonisten

Från skivan: Kommer från en radiopjäs och finns inte utgiven på skiva. Ackorden finns dock.

Text: Torkel Rasmusson, musik: Urban Yman

I det stora hotellets vestibul

sitter en morfinist

Gulsoten har gjort honom alldeles gul

Han försörjer sig som trombonist

Han sover till hälften och drömmer

om en värld lika ren som morfin

I fodralet bredvid honom gömmer

han giftet i sin sordin

Vid hotellet, just vid furstubron

parkerar ett dollargrin

Genom dörren stiger en rövarbaron

elegant och med likbjudarmin

I hans fotspår går hans livvakt

det är män helt renons på moral

Och hela hotellet står i givakt

då han snavar på trombonens fodral

Och larmet tystnar i foajén

när gangsterns faller pladask

Då flyger en humla in genom entrén

Han räds ej detta rövarpatrask

Det enda som hörs nu i salen

är humlans surrande låt

Men narkomanen tycks ha blivit galen

och faller förtvivlad i gråt

När humlan nu styr rakt på baronen

börjar pistolerna plötsligt att tala

Men man kan inte skjuta mygg med kanon

och humlor är lika hala

Nu sitter humlan på den fallnes hand

och sprutar sitt gift i hans hud

Och gangstern reser till dödens land

han skall snart stå tillsvars för sin gud

På hotellet andas man äntligen ut

bland gäster och personal

Men trombonisten gråter som förut

och tar försiktigt upp sitt fodral

Nu minns han långt borta hur en surrande ton

lät som en låt med sordin

Och tänker med avund på rövarbaron

och humlans gift mer starkt än morfin