Texten till: Blå Tåget: Sista valsen på motellet

Från skivan: Låten var skriven till skivan "Slow Fox" men fick inte plats så den finns därför inte utgiven.

Text och musik: Torkel Rasmusson

Jag lämnade hemmet en mulen afton i april

var på väg till koppargruvan, jag skulle börja på mitt skift

Jag halvsov vid ratten, kan ju vägen utantill

när jag plötsligt fick syn på en svanslös räv som tydligen ville ha lift

Jag stannade bilen och räven hoppade in

Han föreföll nervös, han satt och vred sig i sin stol

Nå, jag tänkte inte på det men det behövdes mer bensin

så jag saktade in vid en bensinstation. Då drog räven fram en pistol

Jag hörde räven väsa: "Stanna inte här

Fortsätt mesamma till Heartbreak hotel där dom håller konferens

Statsråd, byrokrater, diriktörer, militär

Jag måste hämnas på dom jävlarna. Dom har huggit av mig min svans.

Jag han inte svara för mitt på vägen stod en björn

en underlig björn som var naken och frusen och vred

Men det konstigaste var att på björnen satt en örn

en örn utan vingar och en björn utan päls. Dom ville bägge följa med

Jag lät dem ta plats men sa: "Bensinen är snart slut"

Men örnen kved med rosslig röst: "Vårt hat är utan gräns

Vingarna och pälsen skall vi hämnas med hjälp av krut

som vi tagit med oss för att spränga hotellet där dom håller konferens"

Jag körde på så länge det gick, det var väl en mil eller två

och så satt vi där i bilen, ingen sa nått på en stund

då hördes björnen brumma: "Det är sent, vi måste gå!

Så på björnens kala rygg red vi fram. Plötsligt hördes en ilsket skällande hund.

Räven rynka pannan när han hörde hundens skall

och sa det var en elak schäfer ökänd för sitt skäll

Vi klev av från björnen som klättra upp i en tall

Och från tallens topp så han konturerna av det hemska Heartbreak hotel

Räven sa: "Bevakningen sköts av en tvåhövdad vaktpatrull

av schäfern, en eländig lakej åt en annan eländig lakej

en sadistisk furir som fått avsked för sin grymmhets skull

Honom skjuter jag och hunden tystar vi med en bit förgiftad leverpastej

Örnen skrek så det ekade och schäfern sprang genast dit

Han fick sin pastej, han åt och han dog, nån dummare ej fanns

Och furiren som kom sedan åkte också på en nit

Han fick ett skott så han stöp. Nu skulle vi ställa till en lustig konferens

Örnen visste hotellet hade en bortglömd reservutgång

och vi beslöt att använda den istället för stora entrén

Dörren var låst men vi tog sats alla på en gång

Och vi sprängde dörren och räven vråla: "Här skall inte lämnas sten på sten!"

Björnen sa då: "Nu är vi så nära att det bränns

Håll käften på dig räven, nu gäller det att ta det kallt

Var ligger nu rummer där man håller konferens"

Jag går och ser efter, snart, när tiden är inne, hämnas vi tusenfallt

Björnen kom strax tillbaka och vil följde i hans spår

Vi smög så tyst vi kunde genom hotellet i samlad trupp

På tredje våningen stod en ensam polis i en korridor

Björnen bet honom i strupen, han föll mot en dörr och sakta gled dörren upp

Vi såg in i en sal där herrar med portföljer

studerade stora kartor och tabeller på en vägg

Statsministern och bankdirektören grävde i sina portföljer

Örnen skrek: "Vi måste göra en mäktig äggrösa så nu måste vi krossa ägg!"

Vi gjorde stor sensation, det kan jag tryggt försäkra

Räven drog upp pistolen och ropa: "Ni har inte någon chans!"

Örnen teg ett svanhopp upp i ärkebispens kräla

och hacka med näbben hål i hans huvudskål. Det blev en blodig konferens

Vi hade bara ett motiv, det var rättvisa och hämd

Björnen krama musten ur en bleksiktig LO-pamp

medan björnen stack hål på en uppblåst chef för Statens Lantbruksnämnd

Men nu tog räven det kallt, han ropade: "Halt! Vi skall föra en värdig kamp"

"Vi har kommit," ropa räven "till er i denna sal

för att straffa er för ert hyckleri, er cynism och nanchalans,

för er maktfullkomlighet och för er dåliga moral

Ni har vingklippt örnen, rakat pälsen av björnen och klippt av mig min röda svans"

"Vi dömer er nu till döden för högföräderi

mot rättvisa och kärlek, mot människor och djur

Vi spränger hotellet i luften men först gör vi vår sorti"

Rävens tal var nu slut. Vi tog fram vårat krut. Nu var det äntligen deras tur

Vi sa tillsist till statsministern: "Farväl ers exellens!"

Retirerade till dörren och kastade vår smällkaramell.

Och herrarna skrek när vi sprang bort från deras konferens

Med en väldig skräll i den mörka kväll exploderade Heartbreak hotell

Jag var, som ni nog minns, på väg till mitt dagliga knog.

Skiftet börja halv åtta men jag kom först tio i.

Basen skrek: "Du är försenad din jävel, nu får det faktiskt va nog!"

Men jag tog det med ro och jag log och jag sa: "Det skiter jag fullkomligt i"