Texten till: Blå Tåget: Mannen på verandan
Låtens längd: ???
Från skivan : Slow-fox
Text och musik: ???
Nu i oktober är det dags för höstskörd
och luften genljuder av fågelsträck.
När hösten plötsligt gör sin dova röst hörd
är mannen på vernadan fylld av skräck.
När hösten lika plötsligt hämtar andan
hör han sitt eget hjärtas snabba slag.
Nu börjar natten omringa verandan,
det dröjer länge innan det blir dag.
Det glesa skenet över viadukten
kan inte tämja mörkret ovanför.
det börjar bli försent att skörda frukten,
i gräset ligger fallfrukten och dör.
I ensamhetens skoningslösa hjärntvätt
är han fången i fåtöljen utan ork.
På himlen pågår höstens stora stjärntvätt,
i vinden vajar stjärnorna på tork.
På natten ser han bara femti meter
från verandan där kaminen lyser röd.
Därbortom verklighetens hemligheter,
där pågår nu en kamp på liv och död.
Han vet vad varje stjärnbild föreställer,
den ena natten är den andra lik.
Men han förstår inte vad kampen gäller
och kämpar med en stigande panik.
Han hör hur någon smäller hårt i grinden
men inga steg i trädgårdsgångens grus.
För grinden bara slår och slår i vinden
som rusar blint runt ensamhetens hus.
Det blåser kallt i höstens skördetider
då vinden hugger med sin vassa kniv.
I värmen som kaminen vänligt sprider
förmår han knappt att hålla sig vid liv.
Tillbaka till Blå Tågets / Gunder Häggs texter