| Dressyr |
| Hem M�nadens Ras Ego-sidan Chess Fakta -stallolater -hoppning -uteridning -tecken -g�r h�sten fin L�nkar G�stboken Fr�gesport Bannersidan Awarder Maila |
 |
| sk�nkelvikning |
 |
| Det har t�vlats i dressyr i OS sedan 1912, men d� gick dressyren ut p� att testa h�stens mod med hj�lp av skr�mmande saker som h�starna skulle g� fram till. Dressyr p� h�g niv� �r n�got f�r de smidigaste och lydigaste h�starna. Dessutom �r dressyr grunden f�r alla former av ridsport. �ven en hopph�st m�ste kunna en hel del dressyr. I de sv�raste klasserna har ryttarna eleganta frackar, vita ridbyxor, st�vlar och de b�r �ven en h�g hatt och i halsen knyts en sk plastrong, en slags vit halsduk. Sporrar och handskar ing�r ocks� i utrustningen. Dressyrsp�et f�r anv�ndas under uppv�rmningen men inte p� banan. I de medelsv�ra klasserna har ryttaren m�rk kavaj och kan v�lja mellan hatt som har en rund kulle och kallas kubb, eller an vanlig ridhj�lm. I de l�tta klasserna �r det kavaj och hj�lm som g�ller, precis som f�r ponnyryttare i alla klasser. De flesta dressyrh�star �r halvblod. Svenska halvblod har rykte om sig att vara duktiga dressyrh�star, �ven renrasiga engelska fullblod anv�nds. Bland ponnyerna f�rekommer de flesta raser men i Sverige har speciellt new forest och connemaror varit p� topp. L�tta fina r�relser m�ste en dressyrh�st ha. H�sten ska vara smidig och kunna b�de l�nga och korta steget. En dressyrh�st brukar vara p� toppen f�rst n�r den �r 12-13�r. D� har den tillr�ckligt med rutin och �r stark nog att utf�ra de sv�raste r�relserna med kraft och uttryck. Dressyrsadeln �r djupare skuren �n en allroundsadel och st�djer ryttarens sk�nkel. I de sv�rare klasserna anv�nds kandar. Det best�r av tv� bett, ett vanligt smalt bett som kallas bridongbettoch en st�ng med kindkedja. Piaff -�r samlad trav p� st�llet Passage - �r ocks� samlad trav d�r h�sten har h�ga benlyfft och sv�var fram. Piruett -utf�rs i galopp och i de sv�raste programmen v�nder h�sten runt sin egen bakdel ett helt varv. Galoppombyten - I de sv�raste programmen byter h�sten galopp i varje och vartannat galoppspr�ng. Galoppombyten finns med redan i medelsv�ra program. Skolor - finns i flera typer som heter �ppna och sluta. Sk�nkelvikning - h�sten r�r sig framm�t, �t sidan eller b�de och, men �r rak i kroppen och korsar benparen. Ryggning - H�sten ska utan motst�nd g� rakt bak�t med ordentligt lyfta ben. |
 |