Mitt skrivs�tt
Only Swedish
Svenska
English
Ur luften vi andas
Jag  har f�r mig att jag f�rst m�tte henne i bokhandelns k�llare i Lund.
En  alldeles m�rk vind drar fortfarande fram sedan dess men jag vill minnas  bokhandelns k�llare som n�got alldeles ovanligt. Doften av trycksv�rta blandades d�r med  sorlet fr�n ett st�ndigt s�kande eller bl�ddrande i b�cker. Jag hade m�tt henne  p� lektion f�rut, men att m�ta henne h�r ute i friheten gav en alldeles innerlig  och lustfylld k�nsla �t hennes v�sen.
Det  var d� jag f�rst uppt�ckte henne. Hon var som sammet eller som en sk�n lindring  fr�n sm�rta. Hennes gestalt iakttog noggrant bokens alla ord, v�nde sida och  fortsatte. Man kunde st� n�gra meter ifr�n henne och �nd� k�nna en gl�dje �ver  att f� vara henne n�ra.
Jag  kunde h�r f�rest�lla mig hur Lunds tinnar och torn prydde sig d�r ute med en  alldeles klar h�stprakt av tunt syre. Hur husen och tornen str�ckte sig �ver  markytan samtidigt som jag kunde h�ra en dov klang fr�n domkyrkan. Jag kunde  t�nka mig hur m�nga studenter som m�ste ha upplevt detta f�rr, men hur jag �nd�  inte kunde j�mf�ra s�dant. Ett alldeles r�dgult h�stl�v dalade sakta inom mig,  dalade genom den kristallklara morgonluften vi andades, f�r att sedan b�dda ner  sig i den mjuka jordb�dden innan vintern.
Hennes  �lskade far hade avlidit f�r henne n�r hon varit yngre. Detta hade fyllt hennes  sj�lv med ett m�rkt vatten. Denna olycka hade gjort henne mjuk och svalkande, s�  medveten om slutet.
Sj�lv  hade jag givit studierna tid och t�nkte h�r skyndsammast k�pa en viktig  studiebok, f�r att sedan f�rbereda grupparbetet. Men sakta f�rstod jag att  s�dant var f�rbi nu, allt hade f�rt�tat sig och f�r�ndrat sig, b�ckerna hade f�r  l�nge sedan bytt plats med varandra.
�ngel
En  �ngel hade kommit till mig
hon  hade f�rdats
genom  dem anrika
biblioteken
sades  det
hennes  ljusa hy
hade  f�tt sovrummets m�rker
till  att skimra l�tt
som  Hugin o Munin
stod  vi nu d�r
tryckta  mot varandras
ansikten
jag  tog fram mitt
korphj�rta
och  det pulserade
svart.
Du min l�ngtan
Germanien,  Romarrikets fall
det  som f�rut bara skrivits
i  chiffer
dom  sm� korsvirkesg�rdarna
rapsf�lten,  industrierna
ett  folk p� v�g, n�gonstans
v�ra  f�rf�ders Gud
kommer  visst fr�n ditt land
f�r  s� har korpen viskat
i  mitt �ra
Tala  till mig
skriv  dina runor
f�r  du har botat mig fr�n m�rker
en  mjuk oceanvind
det  �r du
och  jag
en  droppe vatten
Svensk
Poesivandring
i ditt h�r
Hosted by www.Geocities.ws

1