Reflektioner från en nyanställd Usk på D16 Brännskadeavd.

 

Av Victor Rangner den 29 juni 2001.

Innehållsförteckning

1. Inledning                                                                                   2

2. Sammanfattning                                                                     2

3. Syfte                                                                                           3

4. Problemformulering                                                              3

5. Frågor för att söka svar                                                         3

6. Metod                                                                                        5

7. Bakgrund                                                                                  6

8. Resultat                                                                                     11

9. Diskussion                                                                               13

10. Frågor och svar om Intensivvårdsarbete kring

en brännskadad patient i respirator.                                      11

11. Referenser                                                                             14

12. Ord- och begreppsförklaringar                                         17

 

 

 

 

 

 

 

 

1.    Inledning

  Det här arbetet kom till på SweJa Kunskapscenter, när jag gick min kompletterande utbildning där i Omvårdnadsprogram B. Samtidigt som jag gick utbildningen ht 2000 och

vt 2001 sökte jag anställning på Karolinska Sjukhusets Brännskadeavdelning D16.

 När jag började på D16 märkte jag att trots att jag har en lång yrkeserfarenhet från vård och omsorg, finns det mycket som är speciellt inom undersköterskearbetet att lära sig på en brännskadeavdelning. Den här fältstudien är en sammanfattning av det jag har lärt mig den första tiden som ny underskötare på avdelningen. Förhoppningsvis kan bli till nytta för de ”nya” undersköterskor som börjar på avdelningen framöver. Eller blir ett grundmaterial till en mera omfattande text.

 Delar eller hela den här texten kan tyckas överflödig för den som är mera van och erfaren med omvårdnaden av brännskador. Men även sådant som kan verka alltför lätt för att nämnas, kan ge minnesbilder eller visa på minnesluckor.

2.              Sammanfattning

 

 Den här fältstudien är ett resultat av introduktion, inskolning och arbete på en brännskadeavdelning.

  I tid begränsas inskolningsperioden dagtid en månad från den 10 januari med underskötare och handledare Lennart Alsterlund. Inskolning till nattarbetet pågick också en månad med undersköterska och handledare Kristina ”Kicki” Tredal. Hela studien har pågått från och med den 10 januari till och med den 18 juni 2001.

 Patienten är uppkopplad till en respirator, men också till en datex-dator med skärm som hjälper till med att övervaka patientens med information om EKG, puls, blodtryck, temperatur, saturation, näringsintag, andningsfrekvens och mängden syre och koldioxid i andetagen. En timdiures mäter urinmängden.

 Det är undersköterskans uppgifter att suga slem vid behov, tömma timdiuresen och kontrollera vätske- och urinmätning. Allt detta förs upp på ett intensivvårdsblad vars noteringar bildar underlag för kommande behandling. Där dokumenteras patientens hälsotillstånd timme för timme, ibland ännu tätare. Undersköterskan ser också till patientens hygien, mun- och ögonvård, samt omläggningar. Undersköterskan ger också patienten nutrition, mat, näring och vätska vid sidan om eventuell infusion.

 Patientens hela hälsosituation behandlas sedan på behandlingskonferens, med undersköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnast, kurator och läkare. Ibland hjälper man också patienten med att skriva ner i en dagbok händelser som patienten kan vilja känna till efter sjukdomen och sjukhusvistelsen.

3.              Syfte

 Den här texten är en ombearbetning av den fältstudie jag skrev i Omvårdnadsprogram B. När jag skriver det här, är det dels för att meddela vad jag har lärt mig, kanske förstått och förhoppningsvis inte missförstått. Det finns mycket att lära sig och även om man har hög ambitionsnivå, tar det tid att bearbeta och repetera.

 Förhoppningsvis kan den här texten på något sätt bli till nytta för andra nyanställda undersköterskor.

4.              Problemformulering

Vilka iakttagelser, observationer och omvårdnadsåtgärder ingår i undersköterskans arbets-uppgifter med en brännskadad intensivvårdspatient behandlad med respirator?

 På vilket eller vilka sätt skiljer sig Undersköterskans arbetsuppgifter ifrån Sjuksköterskans?

 Finns det någon klar och tydlig gräns för vad Undersköterskan ska kunna och ska utföra för åtgärder, eller är gränsen mellan Undersköterskans arbetsuppgifter och Sjuksköterskans arbetsuppgifter ”flytande” och beroende av vad den erfarna Undersköterskan klarar av och vad den erfarna Sjuksköterskan är villig att delegera?

 Jag har försökt att formulera frågor som är vitt spridda, men ändå kan vara bra att fundera vidare omkring.

 Som tillägg till frågorna finns svar som jag hittills funnit som tillräckliga. Men också en ordlista, som kan förklara något av den medicinska terminologi man hör och ser som nyanställd på KS och på D16. Mer än man tror är lokala ”dialekter” efter olika utbildningar och på olika sjukhus.

 Här är de frågor som jag har sökt svar på (förhoppningsvis finner var och en sina frågor):

 

 

 

 

 

5.              Frågor för att söka svar:

  1. Vad fyller respiratorn för livsviktig funktion för patienten?
  2. Vad är det första man bör tänka på när en patient kommer in på avdelningen?
  3. Vad är det för uppgifter avdelningen behöver om patienten?
  4. Vad är en ”markörgubbe” och en brännskadeschablon?
  5. Hur behandlar man en människa som är märkbart sjuk, kontaktbar men med sänkt medvetandegrad?
  6. Vad är en brännskadad patients gränsvärden i temperatur, smärta, illamående, andningsfrekvens, systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck och puls?
  7. Vad är det första man lägger märke till på en människa som inte mår bra?
  8. Vad kan hända med en patient vars sår eller hudskada inte behandlas inom rimlig tid?
  9. Hur mycket vätska bör en människa dricka i timmen i vaket tillstånd, vid normal temperatur?
  10. Hur mycket vätska består vår kropp av uttryckt i procent?
  11. Hur mycket syrgas innehåller vanlig luft, uttryckt i procent?
  12. Vad är normala värdena för puls och blodtryck hos en människa som varken är sjuk eller vid extremt god kondition?
  13. Vad ligger normalvärdet på när det gäller en människas B-glukos (sockerhalt i blodet)?
  14. Vad är det för ”tub” som patienten är intuberad med?
  15. Varför använder man en ”sug”?
  16. Hur stor är en 1-procentig brännskada i yta på en normal vuxen angivet såsom en eller flera kroppsdelar?
  17. Varför ligger en brännskadad patient i uppvärmd säng, ibland också med värmetak?
  18. Vad är ”tagställe” när man talar om en patient efter en hudtransplantation?
  19. Vad bör man vara speciellt försiktig med när man ska tända en eld eller en kolgrill?
  20. Vad bör man ha hemma och som ibland är nödvändigt att ha för att hemförsäkringen ska gälla?

 

 

 

 

 6.             Metod

 En fältstudie på avdelning D16 innebär aktivt deltagande i erfarna undersköterskors praktiska arbete kring patienten. Egna självstudier av några av de texter som finns med i avdelningens Introduktionspärm. Samtal och dialoger med undersköterskor och annan erfaren vårdpersonal som läkare, sjuksköterskor, sjukgymnast och kurator.

 Inom metoden ryms också frågeställningen:

 

 

 

 

 

7.              Bakgrund

 Brännskadeavdelningen tillhör Divisionen Kirurgi och Rekonstruktiv Plastikkirurgi.

 Avdelningen består av sal 2, 3, 4, 6 och 7. Sal 5 är en avancerad badbehandlingssal med tillgång till narkos och mindre operationer. Längre bort i korridoren ligger också Lilla Tryckkammaren. Två av salarna kan upptas av brännskadade IVA-patienter som ligger intuberade i respirator. Kriteriet, villkoret, för att de ska ha övervakning är att de ligger nersövda, är försedda med artärkateter, andas genom tub och respirator eller riskerar att skada sig själva. Deras tillstånd kan också vara kritiskt på något annat sätt som motiverar extravak.

 En patient kommer in med brännskador till Karolinska Sjukhuset. Först kommer patienten till Akutavdelningen med ambulans, ambulanshelikopter.

 Där bedömer en traumaledare, en erfaren kirurgläkare, patientens skador och vårdbehov. Vid omfattande brännskador skickas patienten vidare för vård och behandling på Brännskadeavdelningen D16. Där tar narkos- och plastikkirurgläkare över, samt sjuksköterskor och undersköterskor.

 Patienten intuberas och läggs i respirator. Det är undersköterskans arbetsuppgift att läsa av respiratorn och observera patienten. Undersköterskan ska se till patientens omedelbara behov och säkerhet, samt omvårdnaden kring patienten. Samt rapportera vidare varje större förändring som kan påverka omvårdnad och behandling.

 Målet med omvårdnaden är att patienten ska tillfriskna i så smärtfritt och behagligt läge som möjligt. Därför hålls patienten först tiden i vila och i nersövt tillstånd.

  Ofta uppstår frågan om en människa som har befunnit sig nära en större brand, också andats in brandrök, sot eller het luft. Därför har patienten extravak de första dygnen, tills provsvaren kommit.   vet läkarna hur pass skadad patienten egentligen är och beslutar om fortsatt behandling och vård.

 Sjuksköterskor, undersköterskor och extravak fortsätter under tiden med basal omvårdnad inriktad på nutrition, elimination,  vila och välbefinnande.

 Patientens hälsotillstånd syns inte alltid utanpå. Kanske personen inte känner av en inre skada förrän efter några dagar. Varje skada är lättare att behandla, ju snabbare personen kan undersökas och diagnostiseras.

  Det finns inga givna mallar för en patient som är brännskadad. Men kännetecknande är att patienten är klar och vaken, har en hög medvetandegrad, men också svåra skador som orsakar stort lidande. I samband med en olycka är risken stor att patienten lider av både psykisk och fysisk chock.

 För att inte glömma bort och se hela människans alla behov använder man sig av VIPS-modellen. VIPS är en förkortning av fyra vårdideologiska begrepp som ska se till patientens helhet, för att underlätta dokumentation och rapportering mellan personal på avdelningen.

VIPS kan delas in i tre större delar: Personinformation, Omvårdnadsanamnes och Omvårdnadsstatus.

 VIPS är en förkortning av:

 

v     Välbefinnande

v     Integritet

v     Prevention

v     Säkerhet

 

 Det kan tyckas överflödigt att ta upp hela VIPS, eftersom det finns en utmärkt folder som var och en kan ha med sig i fickan, lätt att läsa och noggrannare beskriven än denna text. Men eftersom VIPS är en dokumentationsmodell för sjuksköterskor, kan det ändå vara bra för undersköterskor att repetera den modellen, t ex vid en patients ankomst. På en avdelning där många av undersköterskorna är väl kvalificerade och erfarna av att arbeta med intensivvårds-utbildade sjuksköterskor, bör alla vara medvetna om att ju högre kraven är på sjuksköterskornas kunskap och erfarenheter, desto mer ökar också kraven på undersköterskorna. Det är förstås bara intressant och roligt!

 

 

 I Personinformationen ingår sådana uppgifter som handlar om både personens identitet och personliga bemötande: sekretess, anhöriga, tolk, adress, boende och tidigare läkar- eller sjukvårdskontakter.

 

 Omvårdnadsanamnesen handlar om vem personen är, varför personen har sökt vård, allmänt hälsotillstånd och vårderfarenhet, social bakgrund, livsstil och andra uppgifter som kan påverka personens hälsa som patient på avdelningen. Vem som har lämnat uppgifterna kan också ha sin betydelse.

 

 Omvårdnadsstatus (postoperativ status) består av olika huvudrubriker där man tar upp var rubrik för sig på rapporten så att ingenting glöms bort eller kommer i skymundan. Kommunikation (med personalen), Kunskap/Utveckling, Andning/Cirkulation, Nutrition, Elimination, Hud/Vävnad, Aktivitet, Sömn, Smärta/Sinnesintryck, Psykosocialt, Välbefinnande, Sexualitet och sist men inte minst Andligt.

  När man talar om en patient på rapportering mellan personal kan dessa rubriker handla om

(enligt Välbefinnande, Integritet, Prevention, Säkerhet):

 

 Kommunikation (med personalen): Kan patienten förmedla sådant som kan vara avgörande för till exempel patientens hälsa till personal eller anhöriga?

 

 Kunskap/Utveckling: Är det något som vi personal bör veta som kan påverka patientens hälsotillstånd?

 

 Andning/Cirkulation: Andning och Cirkulation hänger ihop eftersom det är hjärtat som pumpar ut blodet med syre från mun och näsa till lungor och hjärta, vidare ut genom artärerna till andra livsviktiga organ i kroppen. Samt det venösa blodet som för tillbaka slaggprodukter från organen till utsöndring ur kroppen. För att tillfredsställa behov av syre används syrgas, respirator, CPAP och ”blåsa i flaskan”.

 

  Nutrition handlar om all slags mat och dryck som kan påverka patientens hälsotillstånd. Att kroppen får all den näring den behöver. Grundläggande för en IVA-patient är olika former av flytande näringskoncentrationer.

 

 Elimination är de sätt som kroppen gör sig av med giftiga, skadliga eller överflödiga ämnen i kroppen. Vanligtvis kommer det ut via avföringen eller urinen. Men det kan också komma ut som kräkningar eller överdrivet svettande. För att kunna mäta det så att kroppen inte lagrar på något ämne. Det kan bero på fel på hjärta, lungor, njurar, lever eller någon av utsöndringsvägarna, att summan av det som givits in och som beräknas komma ut, av mat och dryck mot urin och avföring. Kroppen vägs varje morgon, för att kunna kontrollera tidigare kroppsvikt mot mängd mat och dryck som har givits patienten i förhållande (balans/obalans) till det patienten får ut genom urin, avföring, svett eller utandningsluft.

 Kroppens vätska balanseras och binds av salter som natrium  och kalium.

 Kroppens ”termostat” balanserar kroppens temperatur till att försöka hålla kroppens värme omkring 37 grader Celsius. Målsättning och gränsvärden för patientens temperatur är mellan 37 grader och 39 grader Celsius.

Kroppen reglerar vätskan och temperaturen genom att vi blir törstiga, kissnödiga, svettas, fryser eller att pulsfrekvens (hjärtslag i minuten) eller blodtryck påverkas. Ju duktigare man är på att förstå hur kroppen fungerar, desto lättare är det att förstå och kunna påverka patientens hälsa. Andning (antal andningstag, syremängd och mängden koldioxid per minut i in- eller utandning), cirkulation, nutrition, elimination, temperatur, puls (hjärtfrekvens) och blodtryck (mängden blod i varje hjärtslag, från det övre systoliska trycket, till det undre diastoliska trycket. MAP är medelvärdet mellan övre och undre blodtryck).

 

 Hud/Vävnad beskriver sådant som sår och sårvård och omläggningar, till hur huden och vävnaden har förändrats den senaste tiden. Även om brännskador kan synas och skapa problem, kan det också finnas andra reaktioner som visar sig genom huden eller på huden. Det kan vara allergiska reaktioner, eller hudsjukdomar.

 

 Aktivitet beskriver både initiativkraft, sjukgymnastik och vakenhets- eller medvetandetillstånd. Det brukar höra samman hur pass vaken en människa är och vad hon vill och kan göra. Det kan också handla om ADL, när en arbetsterapeut låter patienten utföra olika övningar, för att kuratorn ska kunna förmedla hur mycket hjälp patienten kommer att behöva efter utskrivning och i boendet. Patienten får kanske pröva ut olika redskap, som kan förenkla vardagen, eller få hjälp i hemmet av någon anhörig eller hemservice.

 

 Sömn. Sömnen är näst efter vatten och värme det viktigaste vi som människor behöver! Sömnen ger kropp och psyke vila. I psykets medvetna och omedvetna processer bearbetas händelser som skador, olyckor eller dödsfall. Därför är det viktigt att patienten både får tillräckligt av smärtstillande läkemedel och medel som ger patienten möjlighet att sova. Det är också viktigt att patienten inte ”vänder på dygnet” och kommer in i fel sömnrytm så att patienten är vaken på natten och trött på dagen. En dag full av aktiviteter och intryck, ger en god sömn och vila på den kommande natten.

 

 Smärta/Sinnesintryck handlar om vad patienten upplever och erfar. Om smärtan efter skadan eller operationer är för stark, uteblir tid och upplevelser för andra sinnesintryck. Patientens uppmärksamhet går åt till att reflektera och uppmärksamma smärta och värk. Andra minnen, upplevelser, erfarenheter och planer sätts i andra rummet.

 

 Psykosocialt: Hur patienten trivs in vardagstillvaro i hemmet och i livet. Det kan vara tristess, ensamhet, isolering eller alltför tung problemfylld vardag som har blivit till den egentliga orsaken till sjukdomen/skadan. ”Ingen rök utan eld.” En ensam, isolerad och uppgiven människa har lätt för att använda överdrivet med mediciner, stimulantia eller droger. En människa som tagit sömnmedel i kombination med alkohol och sedan somnar ifrån den brinnande cigarretten på sängen, har lätt att drabbas av eld och djupa brännskador. Den reagerar alltför sent på brandrök och värme och elden har redan tagit fyr.

 Att personen kommer ut ur en sådan isolering, förhindrar preventivt framtida eldsvådor.

 

 Välbefinnande handlar om att må bra, fysiskt och psykiskt och andligt. Att trivas med det liv man lever och må bra med det man har, här och nu.

 

 Sexualitet kan vara beroende av ett alltifrån mediciner till sjukdom eller skador som påverkar patientens sexualitet.

 

 Andligt: Den andliga hälsan kan lätt förväxlas med den psykiska. Men andlighet kan syfta lika mycket på existentiella frågor om liv och död, Livets Mening, om Gud finns som om livets värden, som livets skönhet i verkligheten eller konsten. Det kan vara en hobby eller ett arbete som också har andliga värden för patienten.

 

 Var och ett av dessa begrepp används i förhållande till patientens ohälsa. De som inte ger något svar, behöver inte heller användas rutinmässigt.

 

  För att inte patienten ska äta eller dricka och svälja ner något olämpligt eller skada luftvägarna, sätter man tidigt in infusionsdropp med rehydrex och glukosinfusion, ringer-acetat eller en blandning av flera nödvändiga närings- eller mineralämnen. En brännskadad människa förlorar mycket egen kroppsvärme och kroppsvätska, eftersom skador i huden släpper igenom värme och kroppsvätska. Kroppen försöker balansera temperaturen med vätska. Därför ligger patienten i ett varmt rum, med uppvärmd säng och ibland också värmetak.

 När patienten förs från sjukhusets traumaavdelning, kommer patienten i säng eller på bår. Läkare och sjuksköterska skriver in patienten på avdelningen och sätter igång med livsuppehållande vård och omvårdnad. En överflyttning innebär alltid avbrott, när det kan vara lätt att missa en eller flera arbetsuppgifter. Därför går läkare och sjuksköterska igenom vilken behandling patienten har fått och hur de ska fortsätta den påbörjade behandlingen.

 En läkare går ner med ett bronkoskop för att se om lungor och luftvägar är friska, inte uppsvällda eller förorenade av sot.

 Beroende av hur pass skadad patienten är, läggs patienten intuberad kopplad till en respirator.

 

 Patienten kan behandlas med volymkontrollerad ventilation eller tryckunderstödd. Om patienten inte kan eller orkar andas alls själv, blir respiratorn det redskap som sköter patientens hela andning. Det kallas för voymkontrollerad ventilation. Då har läkare skrivit in hur stor volymen på tidalvolymen, varje andetag, ska vara.

 Kan patienten andas eller behöver tränas i att andas sätter man in andningsunderstödd. Då är det patienten som triggar, andas själv och utlöser, sätter igång ett andetag och respiratorn som fortsätter med det. Ventilatorn ställs in på ett förinställt konstant värde. Till detta lägger man ett PEEP. Inspirationen, inandningen övergår till expiration, utandning, när flödet sjunker till under 25% av toppflödet.

 Vid tryckkontrollerad ventilation levereras gasen (det är luft med en viss procent syrgas i) med ett konstant tryck. Det förinställda inspiratoriska trycket, inandningsluften, andningsfrekvensen (antal andetag i minuten) och inspirationstiden (inandningstiden) bestämmer den volym som patienten ska få.

 Genom att mäta blodgasvärdet i artärkatetern kan man se hur mycket syrgas och koldioxid som finns i blodet. Det avgör hur respiratorn ska ställas in. Om eventuellt CPAP behövs, eller inhalationer, för att lätta upp in eller utandning. CPAP tränar lungorna så att så småningom hela lungvolymen kan användas till in- och utandning. CPAP brukar jämföras med att sticka ut ansiktet utanför bilfönstret under hög hastighet. Om man öppnar munnen och andas in det mötande lufttrycket, känns det som att behandlas med CPAP. Man måste vara försiktig vid CPAP-behandling så att patienten inte kräks. Risken är stor att kräkningsinnehållet trycks ner i andningsvägar och lungor.

 Under behandlingen tränas patienten att andas utan respirator.

När man märker att andningen har stabiliserats på positiva värden och inga skador finns i lungor eller andningsvägar, får patienten successivt tränas i att andas själv, med egen kraft. Då kan snart patienten extuberas och sådana instrument som hållit andningsvägarna öppna avlägsnas. Patienten är inte längre beroende av ventilatorn.

8.              Resultat

Den här fältstudien är ett resultat av inskolningstid och arbete på en brännskadeavdelning.

 I tid begränsas introduktionsperioden dagtid från den 10 januari med underskötare och handledare Lennart Alsterlund och perioden nattarbete med undersköterska och handledare natt Kristina ”Kicki” Tredal. Hela studien från och med den 10 januari till och med den 18 juni 2001.

 

 

Svar (utan att vara alltför omfattande):

1.        Vad fyller ventilatorn för livsviktig funktion för patienten?

 Ventilatorn, eller som den också kallas ”respiratorn”, ersätter lungornas egen kapacitet i in- och utandning, samt ser till att inandnings- och utandningsluft har det rätta trycket och blandning av gaser som syre, koldioxid och kväve.

2.        Vad är det första man bör tänka på när en patient kommer in på avdelningen?

 Att personen har en vårdidentitet och att det kan finnas andra skador än de man känner till.

VIPS: Välbefinnande Integritet Prevention Säkerhet.

3.        Vad är det för uppgifter avdelningen behöver om patienten?

 Vem personen är. Om någon sekretess gäller mot någon utomstående. Om personen vill vara ifred eller ha sällskap. Varifrån personen kommer i världen? Telefon till närstående och anhöriga. Tillfällig adress. Tidigare sjukdomar och vårdkontakter.

4.        Vad är en ”markörgubbe” och en brännskadeschablon?

 En ”markörgubbe” finns med som en helfigur av en människa framifrån och bakifrån, för att kunna markera var på kroppen infarter och utfarter sitter. T ex CVK, PVK och KAD.

 En brännskadeschablon är delar av hudytor på kroppen för att märka ut var brännskador finns och hur många procent eller svåra skadorna är.

5.        Hur behandlar man en människa som är märkbart sjuk, kontaktbar men med sänkt medvetandegrad?

 Skapar en trygg miljö, ser till att personen har andningsvägarna fria, stannar hos personen och tillkallar hjälp. Samlar information om patienten.

6.        Vad är en brännskadad patients gränsvärden i temperatur, smärta, illamående, andningsfrekvens, systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck och puls?

 Gränsvärden är egentligen alltid beroende av personens ålder, vikt, allmäntillstånd och kondition. Temperaturen bör ligga mellan 37 och 39 grader Celsius. ”Normaltemperaturen” är 38 grader Celsius. Smärta bör behandlas om den ligger över 3 på VAS-skalan. Illamående bör man alltid fråga patienten om, men högst 1 på illamående-skalan. Andningsfrekvensen kan sägas ligga mellan 12 och 25, men gränsvärdena är mindre än 6 andetag i minuten eller fler än 40 andetag i minuten. Systoliska tryckets övre gränsvärde ligger på 180 och undre på 100. Diastoliska gränsvärdet ligger övre på 90 och undre på 50. Pulsen ligger mellan 50 och 130 slag i minuten.

7.        Vad är det första yttre kännetecken man lägger märke till på en människa som inte mår bra?

 Ett kännetecken är ovanlig hudfärg (t ex blek, ”grön”, eller ”rödbrusig” rodnad).

8.        Vad kan hända med en patient vars sår eller hudskada inte behandlas inom rimlig tid?

 Skadan förvärras. Inflammation eller infektion som kan sprida sig till andra kroppsdelar på patienten som sedan kan föras vidare till personal eller patienter.

9.        Hur mycket vätska bör en människa dricka i timmen i vaket tillstånd, vid normal temperatur?

 200 milliliter vatten. Undvika urindrivande eller alkohol vid förändrat hälsotillstånd.

10.    Hur mycket vätska består vår kropp av uttryckt i procent?

 Kroppen volym består av 70% vatten.

11.    Hur mycket syrgas innehåller vanlig luft, uttryckt i procent?

 Vanlig luft innehåller 21% syre.

12.    Vad är normala värdena för puls och blodtryck hos en människa som varken är sjuk eller vid extremt god kondition?

 Pulsen ligger normalt på 80 slag/minut och blodtrycket är 120/80. Variationer förekommer.

13.    Vad ligger normalvärdet på när det gäller en människas B-glukos (sockerhalt i blodet)?

 3 till 7.

14.    Vad är det för ”tub” som patienten är intuberad med?

 Det är en steril slang av plast som öppnar upp luftvägen ner till lungorna.

15.    Varför använder man en ”sug”?

 Kroppen avsöndrar vätska för att hålla olika funktioner igång. När lungor, näsa och mun inte andas ut bakterier och andra slaggämnen, kan vätskan bildas till slem som är skadligt för kroppen. Vid normal hälsa andas, spottar, snyter eller hostar vi ut de ämnena.

16.    Hur stor är en 1-procentig brännskada i yta på en normal vuxen angivet såsom en eller flera kroppsdelar?

 Som yta kan man jämföra handflatan eller könsorganet såsom ”1%” av kroppsytans hud.

17.    Varför ligger en brännskadad patient i uppvärmd säng, ibland också med värmetak?

 Huden är kroppens största organ. Den skyddar mot alla slags skadliga ämnen. När huden är skadad rubbas ”termostaten” i huden och kroppen utsöndrar för mycket vätska och värme.

18.    Vad är ”tagställe” när man talar om en patient efter en hudtransplantation?

 Tagstället” är den del av kroppen där plastikkirurgen tar hud ifrån, för att flytta över den och sätta fast den på det ställe där död hud har avlägsnats. Hudlagret tas bort med en apparat liknande en elektrisk ”osthyvel”. Huden är tunn och kan sparas. Tagställe brukar vara låren.

19.    Vad bör man vara speciellt försiktig med när man ska tända en eld eller en kolgrill?

 Tändvätska, bensin och andra lättantändliga ämnen som kan påverkas av snabba temperaturförändringar, eld eller elektricitet.

20.    Vad bör man ha hemma och som ibland är nödvändigt att ha för att hemförsäkringen ska gälla?

 En brandvarnare.

9.    Diskussion

 Ett arbete liknande en sådan här fältstudie kan vara nödvändig att göra, för att påminna sig om sådant som man ”lärt sig” en gång, men sedan inte säkert vet varifrån man har hört det eller var det finns nerskrivet någonstans.

 Många av de ord man möter som nybörjare på en avdelning är förkortningar, fack- eller slanguttryck, som till exempel: ”-Hämta deffen!”. ”Deffen” är alltså slang för defillibratorn, som man ger elektrisk hjärtmassage med. Att inte förstå sådana uttryck kan försena behandling av en patient i en akut behandlingssituation med risk för att påverka patientens hälsotillstånd till det negativa. Någon gång handlar det om sekunder!

 Det finns olika ”skolor” och synsätt inom vården och som alltid är det resultatet som räknas. Men det är skillnad på rekommendationer och regler. Det är också skillnad på traditioner och senaste vetenskapliga rön. När ingenting annat gäller, har man bara traditioner att tillgå. Vetenskapen går så fort fram idag, samtidigt som flera företag som arbetar inom medicin och omvårdnad kämpar om utrymmet för sina produkter. Att sälja sin produkt till alla landets omvårdnadsinstitutioner kan betyda en enorm vinst för ett litet företag!

Rutiner är nödvändiga, men när bör man ifrågasätta en rutin som antingen verkar föråldrad, eller med dagens effektivitetskrav tar för lång tid?

 Å ena sidan skulle sjukvårdare kunna gå hur långt som helst inom sin specialitet, men den generella baskunskapen och praktiska handlaget är också sådant som bör beaktas och tränas.

 

10.            Referenser

Muntliga källor:

Undersköterskor

1) Alsterlund, Lennart

2) Tredal, Kristina ”Kicki”

3) Samt övrig Personal på D16, Brännskadeavdelningen, Karolinska Sjukhuset.

Solna – Stockholm. Telefon: 08-517 741 08

 Skriftliga källor:

 4) Björwell. C – Björwell. H – Thorell-Ekstrand. I: “Införande av VIPS-modellen I praktisk omvårdnad”.  Stockholm 1997

 I D16: s ”Introduktionspärm” finns flera olika texter som behandlar olika delar av brännskadevård och omvårdnad av brännskadade patienter. Flera av de texterna är svåra för någon med normal undersköterskebakgrund att läsa och förstå. Teoretiskt kunnande är hämtat från Introduktionspärmen:

 5) ”Handläggning av svår brännskada de första 36 timmarna”. Ett PM avseende handläggning av patient med svår brännskada de första 36 timmarna efter skada, utarbetat av Carl-Johan Wallin, Simone Rabel och Viveka Björnhagen. Gäller från 2000-05-01.

 Utgåva nr 1.

6) ”Behandling av inhalationsskada”. PM avseende behandling av lungfunktionsrubbning vid brännskada och/eller inhalationsskada. Utarbetad av Carl-Johan Wallin.

 Gäller från 2000-04-25. Utgåva nr 1.

 7) ”Fysiologiska gränsvärden vid brännskade-intensivvård”. PM avseende generell ordination för sjuksköterska att informera läkare om förekomst av avvikande fysiologisk variabel hos brännskadepatient under intensivvård. Utarbetad av Carl-Johan Wallin.

 Gäller från 1999-08-25. Utgåva nr 1. Revisionsdatum 2000-09-01. Fastställd av Göran Jurell, verksamhetschef. Kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi. Karolinska Sjukhuset.

 8) ”Instruktionsbok till Siemens Servo Ventilator 900 C” Sverige oktober 1988.

9) ”Medicinsk terminologi” Uppsala 1993

 

11.            Ord- och begreppsförklaringar

 

 Den här delen har kommit till mycket därför att varje avdelning har sin ”dialekt” och sina uttryck. Men eftersom de undervisande texterna ofta är skrivna av erfarna läkare och sjuksköterskor för mindre erfarna läkare och sjuksköterskor, har jag valt vissa ord som kan kräva en närmare förklaring eller tolkning:

Aktivitet beskriver både initiativkraft, sjukgymnastik och vakenhets- eller medvetande-tillstånd.

Andning. Syresätter lungor och via kroppens cirkulation syresätter kroppen och alla organ.

Andningsfrekvens. Andetag som kan räknas under en minut.

Anestesi. Smärtstillande narkos och nersövning t ex inför en operation.

Artär. Den blodbana som transporterar det syresatta blodet ut från lungorna, ut i kroppen.

Artärkateter. Nål in i artär i t ex armen eller ljumsken, för att ta prover till blodgasvärden.

Blodgasanalys. Mätning av syrgas och koldioxidgas i artärblodet.

Blodgruppering. Antikroppar i blodet som enligt Rh-systemet avgör vem som kan ge blod.

Blodtryck. Det cirkulerande blodets tryck på kärlväggarna.

Brännskada. Förstörelse i överhud, läderhud eller alla lagren beroende av värme eller syra.

Brännskadeschablon. Beskrivning med ord och bild av patientens enskilda brännskador.

Cirkulation. Blodets kretsformiga rörelse-omlopp i kroppen. Transporterar bl a syre.

CPAP eng. ”Continous Positive Airway Pressure”. Tryckmotstånd mot lungornas hålrum.

CVK Central Ven Kateter. För snabb medicinering istället för sprutor intravenöst.

Diures. Mätbehållare för urin från KAD, urinkateter.

Diuretika. Urindrivande läkemedel t ex Furix.

Djup fullhudsskada. Förstörande värme som trängt ner genom alla hudlagren.

Dyspné. Ansträngd andhämtning. Andnöd.

Elimination. Ett ämnes avsöndrande el. utsöndrande ur organism. T ex urin.

Etiologi. Läran om sjukdomars orsaker.

Exponera. Utsätta för t ex smitta, strålning, blottande, friläggande av del av kropp.

Exspiration. Utandning.

Flöde. Kontinuerlig ström av luft eller vätska.

Gasförsörjning. Hur kroppen tar till sig syre genom blodet i artärerna.

Hjärtfrekvens. Detsamma som puls. Kan kännas eller avlyssnas.

Hjärtminutvolym. Den volym blod hjärtat pumpar under en minut.

Hypnotika. Sömnmedel. Till skillnad från bedövningsmedel eller smärtstillande.

Infart.  Öppnat införselställe för medicin eller vätska.

Inhalation. Inandning av preparat eller medicin.

Inspiration Inandning.

Intuberad. Införande av tub, rör eller kanyl i en kroppskanal t ex i en luftväg.

Isolerad. Avspärrad, avstängd, avskiljd. Kan handla om patienter drabbade av infektion.

Journalhantering. Handhavande av samling av dokument som innehåller väsentliga upplysningar om patientens hälso- och sjukdomstillstånd.

 Kapillär. Mycket fint kärl: hårrörskärl eller utbyteskärl. Förbinder artär med ven.

Kateter. Plastslang som förbinder inre organ med behandling utanför hudens yta.

Koldioxid. Kolsyra. Slutprodukt vid förbränning i kroppen.

Kontinuitet. Oavbrutet sammanhang. Fortsättning.

Kristalloid. Upplösta kristaller som glucos eller natriumklorid.

Larmgräns. Förinställt gränsvärde på ventilatorn där sjuksköterska ska kontaktas.

Laryngoskopi. Undersökning av svalget.

Luftväg. Där luften passerar för att nå lungorna och försörja kroppen med syre.

MAP. Middle Artarial Pressure. Medelvärdet mellan Systoliskt och Diastoliskt tryck.

Medvetandegrad. Från ”Ej kontaktbar” till Svarar på tilltal och känner till namn och datum.

 Nutrition. Näringstillförsel.

Observation. Undersökningsperiod innan diagnosen ställs.

Obstruera. Hindra, täppa till, stänga.

Obstruktion.  Hinder, stopp, tillstoppning, tillsnörning.

Obstruktiv. Som avser. Som hör samman med.

PAL Patient Ansvarig Läkare

Parameter. Någonting som är mätbart och jämförbart med något annat på en skala.

 

Parklands formel. Hur mycket vätska en brännskadad patient behöver.

                      Ex. 4 ml x patientens kroppsvikt (80 kg) x brännskadeprocent (40%) =

                                            16 000 ml som ges 16 timmar + 8 timmar.

PAS Patient Ansvarig Sjuksköterska

PEEP eng. ”Positive End Expiratory Pressure”.

Perifer puls. Pulsen i de kroppsdelar som befinner sig längre från hjärtat. Armar och ben.

Perifer. Motsatsen till Central. T ex Perifer Ven Kateter jmf. Central Ven Kateter

Plasma. Blodvätska sedan blodkropparna centrifugerats bort.

Plastikkirurgi. Den del av kirurgin som ändrar och återställer felbildade, förlorade eller skadade kroppsdelar.

Puls. Hjärtfrekvens. Antal hjärtslag per minut. Kan mätas på handled, hals eller ljumske.

Pulsoxiometri. Mätning av kroppens syresättning. Saturation. Mätinstrument för syrgas.

PVK. Perifer Ven Kateter.

Respirator. Apparat som kan styra tillförsel av luft och gaser till lungorna under narkos.

Sepsis. Allmän blodförgiftning med påverkat allmäntillstånd.

Smärta. En i regel olustbetonad  upplevelse  som utlöses genom retning. Sjukdomssymtom.

SpO2. Syrgas. Syremättnad.

Spontan ventilation. Patientens egna andning utanför ventilatorn.

Stas. Stillastående, stopp, stockning av vätska i t ex ett blodkärl.

Tetanus. Kramp, muskelryckning, Stelkramp. Brukar syfta på sjukdomen Stelkramp.

Tidalvolym. Ett andetags volym syrgas.

Topptryck. Trycket vid slutet av inandningsfasen/inspirationsfasen.

Trauma. Skada. Kroppslig, fysisk skada eller djupare psykisk chock.

Trigga. Påverka. Sätta igång. Öka. Relaterat på Ventilatorn till PEEP.

Tryck. Tryck av gaser, som luft, syre, koldioxid. Mäts i enheten ”bar”.

Tryckkontroll. Förinställt andetag och syremängd per andetag.

Tryckunderstöd. Patienten andas själv, men triggar samtidigt helt andetag.

Tub-läge. På tuben ner i halsen finns en skala som markerar hur tuben förhåller sig till tänderna och vidare längden ner i luftvägarna. För att kontrollera att inte tuben håller på att åka ur.

Urinsamling. Samlande av urin för att göra ett större test och kontrollera dygnsmängden.

Urinsticka. För test av surhetsgrad, blod, glukos, nitrit direkt i urinen, liknande lackmus.

VAS. Visuell Analog Skala. Smärtan på skalan är det som patienten säger att den är.

Ven. Blodåder. Alla de blodkärl som för det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat för att pumpas tillbaka till lungorna där slaggämnena utsöndras till utandningsluften.

Ventilation. Inandning av de gaser som kroppen behöver och utandning av slaggämnen som kroppen inte behöver.

Ventilator. Förenklad apparat med färre inställningsmöjligheter än en respirator. Ordet ”ventilator” används också i andra sammanhang.

V-sondläge. Att man hör magen kurra när man sprutar in 20 ml luft i sondslangen. Att sondslangen ligger rätt och inte går ner i andningsvägarna istället.

Övervakningsvariabel. En siffra som anger patientens hälsotillstånd i en parameter.

 

Med speciellt tack till sjuksköterskorna Lotta Tegnestedt och Ulrica Mickelsson för synpunkter och råd!

 

Hosted by www.Geocities.ws

1