Given i Helsingfors den 11 juni 1999

Finlands grundlag

I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet p� det s�tt som 67 � riksdagsordningen anger, f�reskrivs:

1 kap.

Statsskickets grunder

1 �

Statsskick

Finland �r en suver�n republik.

Finlands konstitution �r fastslagen i denna grundlag. Konstitutionen skall trygga m�nniskov�rdets okr�nkbarhet och den enskilda m�nniskans frihet och r�ttigheter samt fr�mja r�ttvisa i samh�llet.

Finland deltar i internationellt samarbete i syfte att s�kerst�lla fred och m�nskliga r�ttigheter samt i syfte att utveckla samh�llet.

2 �

Demokrati samt r�ttsstatsprincipen

Statsmakten i Finland tillkommer folket, som f�retr�ds av riksdagen.

Till demokratin h�r att den enskilde har r�tt att ta del i och p�verka samh�llets och livsmilj�ns utveckling.

All ut�vning av offentlig makt skall bygga p� lag. I all offentlig verksamhet skall lag noggrant iakttas.

3 �

Parlamentarism och f�rdelning av statliga uppgifter

Den lagstiftande makten ut�vas av riksdagen, som ocks� fattar beslut om statsfinanserna.

Regeringsmakten ut�vas av republikens president samt statsr�det, vars medlemmar skall ha riksdagens f�rtroende.

Den d�mande makten ut�vas av oberoende domstolar, i h�gsta instans av h�gsta domstolen och h�gsta f�rvaltningsdomstolen.

4 �

Finlands territorium

Finlands territorium �r odelbart. Rikets gr�nser kan inte �ndras utan riksdagens samtycke.

5 �

Finskt medborgarskap

Barn f�r finskt medborgarskap vid f�delsen och genom f�r�ldrarnas medborgarskap enligt vad som n�rmare best�ms genom lag. Enligt grunder som best�ms i lag kan medborgarskap ocks� beviljas efter anm�lan eller p� ans�kan.

Ingen kan fr�ntas eller befrias fr�n sitt finska medborgarskap annat �n p� i lag best�mda grunder och under f�ruts�ttning att han eller hon har eller f�r medborgarskap i en annan stat.

2 kap.

Grundl�ggande fri- och r�ttigheter

6 �

J�mlikhet

Alla �r lika inf�r lagen.

Ingen f�r utan godtagbart sk�l s�rbehandlas p� grund av k�n, �lder, ursprung, spr�k, religion, �vertygelse, �sikt, h�lsotillst�nd eller handikapp eller av n�gon annan orsak som g�ller hans eller hennes person.

Barn skall bem�tas som j�mlika individer och de skall ha r�tt till medinflytande enligt sin utvecklingsniv� i fr�gor som g�ller dem sj�lva.

J�mst�lldhet mellan k�nen i samh�llelig verksamhet och i arbetslivet fr�mjas enligt vad som n�rmare best�ms genom lag, s�rskilt vad g�ller l�nes�ttning och andra anst�llningsvillkor.

7 �

R�tten till liv, personlig frihet och integritet

Alla har r�tt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet.

Ingen f�r d�mas till d�den eller torteras eller uts�ttas f�r n�gon annan behandling som kr�nker m�nniskov�rdet.

Den personliga integriteten f�r inte kr�nkas och ingen f�r ber�vas sin frihet godtyckligt eller utan laglig grund. Straff som innefattar frihetsber�vande f�r d�mas ut endast av domstol. Lagligheten av andra frihetsber�vanden skall kunna underkastas domstolspr�vning. R�ttigheterna f�r den som har ber�vats sin frihet skall tryggas genom lag.

8 �

Den straffr�ttsliga legalitetsprincipen

Ingen f�r betraktas som skyldig till ett brott eller d�mas till straff p� grund av en handling som inte enligt lag var straffbar n�r den utf�rdes. F�r brott f�r inte d�mas till str�ngare straff �n vad som var f�reskrivet i lag n�r g�rningen begicks.

9 �

R�relsefrihet

Finska medborgare samt utl�nningar som lagligen vistas i landet har r�tt att r�ra sig fritt inom landet och att d�r v�lja bostadsort.

Var och en har r�tt att l�mna landet. Denna r�tt kan begr�nsas genom lag, om det �r n�dv�ndigt f�r att s�kerst�lla r�tteg�ng eller verkst�llighet av straff eller f�r att s�kerst�lla att skyldigheten att f�rsvara landet fullg�rs.

Finska medborgare f�r inte hindras att resa in i landet, landsf�rvisas eller mot sin vilja utl�mnas eller f�ras till ett annat land.

R�tten f�r utl�nningar att resa in i Finland och att vistas i landet regleras genom lag. En utl�nning f�r inte utvisas, utl�mnas eller �ters�ndas, om han eller hon till f�ljd h�rav riskerar d�dsstraff, tortyr eller n�gon annan behandling som kr�nker m�nniskov�rdet.

10 �

Skydd f�r privatlivet

Vars och ens privatliv, heder och hemfrid �r tryggade. N�rmare best�mmelser om skydd f�r personuppgifter utf�rdas genom lag.

Brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fr�ga om andra f�rtroliga meddelanden �r okr�nkbar.

Genom lag kan best�mmas om �tg�rder som ingriper i hemfriden och som �r n�dv�ndiga f�r att de grundl�ggande fri- och r�ttigheterna skall kunna tryggas eller f�r att brott skall kunna utredas. Genom lag kan ocks� best�mmas om s�dana begr�nsningar i meddelandehemligheten som �r n�dv�ndiga vid utredning av brott som �ventyrar individens eller samh�llets s�kerhet eller hemfriden, vid r�tteg�ng och s�kerhetskontroll samt under frihetsber�vande.

11 �

Religions- och samvetsfrihet

Var och en har religions- och samvetsfrihet.

Till religions- och samvetsfriheten h�r r�tten att bek�nna sig till och ut�va en religion, r�tten att ge uttryck f�r sin �vertygelse och r�tten att h�ra till eller inte h�ra till ett religi�st samfund. Ingen �r skyldig att mot sin �vertygelse ta del i religionsut�vning.

12 �

Yttrandefrihet och offentlighet

Var och en har yttrandefrihet. Till yttrandefriheten h�r r�tten att framf�ra, sprida och ta emot information, �sikter och andra meddelanden utan att n�gon i f�rv�g hindrar detta. N�rmare best�mmelser om yttrandefriheten utf�rdas genom lag. Best�mmelser om s�dana begr�nsningar i fr�ga om bildprogram som �r n�dv�ndiga f�r att skydda barn kan utf�rdas genom lag.

Handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna �r offentliga, om inte offentligheten av tvingande sk�l s�rskilt har begr�nsats genom lag. Var och en har r�tt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar.

13 �

M�tes- och f�reningsfrihet

Var och en har r�tt att utan tillst�nd anordna sammankomster och demonstrationer samt att delta i s�dana.

Var och en har f�reningsfrihet. F�reningsfriheten innefattar r�tt att utan tillst�nd bilda f�reningar, h�ra till eller inte h�ra till f�reningar och delta i f�reningars verksamhet. Den fackliga f�reningsfriheten och friheten att organisera sig f�r att bevaka andra intressen �r likas� tryggad.

N�rmare best�mmelser om m�tesfriheten och f�reningsfriheten utf�rdas genom lag.

14 �

R�str�tt och r�tt till inflytande

Varje finsk medborgare som har fyllt aderton �r har r�tt att r�sta i statliga val och folkomr�stningar. Om valbarhet i statliga val g�ller vad som s�rskilt best�ms i denna grundlag.

Varje finsk medborgare och varje i Finland stadigvarande bosatt utl�nning som har fyllt aderton �r har r�tt att r�sta i kommunalval och kommunala folkomr�stningar enligt vad som best�ms genom lag. Om r�tten att i �vrigt ta del i kommunernas f�rvaltning best�ms genom lag.

Det allm�nna skall fr�mja den enskildes m�jligheter att delta i samh�llelig verksamhet och att p�verka beslut som g�ller honom eller henne sj�lv.

15 �

Egendomsskydd

Vars och ens egendom �r tryggad.

Ang�ende expropriation av egendom f�r allm�nt behov mot full ers�ttning best�ms genom lag.

16 �

Kulturella r�ttigheter

Alla har r�tt till avgiftsfri grundl�ggande utbildning. Best�mmelser om l�roplikten utf�rdas genom lag.

Det allm�nna skall, enligt vad som n�rmare best�ms genom lag, s�kerst�lla lika m�jligheter f�r var och en att oavsett medell�shet enligt sin f�rm�ga och sina s�rskilda behov f� �ven annan �n grundl�ggande utbildning samt utveckla sig sj�lv.

Vetenskapens, konstens och den h�gsta utbildningens frihet �r tryggad.

17 �

R�tt till eget spr�k och egen kultur

Finlands nationalspr�k �r finska och svenska.

Vars och ens r�tt att hos domstol och andra myndigheter i egen sak anv�nda sitt eget spr�k, antingen finska eller svenska, samt att f� expeditioner p� detta spr�k skall tryggas genom lag. Det allm�nna skall tillgodose landets finskspr�kiga och svenskspr�kiga befolknings kulturella och samh�lleliga behov enligt lika grunder.

Samerna s�som urfolk samt romerna och andra grupper har r�tt att bevara och utveckla sitt spr�k och sin kultur. Best�mmelser om samernas r�tt att anv�nda samiska hos myndigheterna utf�rdas genom lag. R�ttigheterna f�r dem som anv�nder teckenspr�k samt dem som p� grund av handikapp beh�ver tolknings- och �vers�ttningshj�lp skall tryggas genom lag.

18 �

N�ringsfrihet och r�tt till arbete

Var och en har i enlighet med lag r�tt att skaffa sig sin f�rs�rjning genom arbete, yrke eller n�ring som han eller hon valt fritt. Det allm�nna skall s�rja f�r skyddet av arbetskraften.

Det allm�nna skall fr�mja syssels�ttningen och verka f�r att alla tillf�rs�kras r�tt till arbete. Best�mmelser om r�tten till syssels�ttningsfr�mjande utbildning utf�rdas genom lag.

Ingen f�r avskedas fr�n sitt arbete utan laglig grund.

19 �

R�tt till social trygghet

Alla som inte f�rm�r skaffa sig den trygghet som beh�vs f�r ett m�nniskov�rdigt liv har r�tt till oundg�nglig f�rs�rjning och omsorg.

Genom lag skall var och en garanteras r�tt att f� sin grundl�ggande f�rs�rjning tryggad vid arbetsl�shet, sjukdom, arbetsof�rm�ga och under �lderdomen samt vid barnaf�dsel och f�rlust av en f�rs�rjare.

Det allm�nna skall, enligt vad som n�rmare best�ms genom lag, tillf�rs�kra var och en tillr�ckliga social-, h�lsov�rds- och sjukv�rdstj�nster samt fr�mja befolkningens h�lsa. Det allm�nna skall ocks� st�dja familjerna och andra som svarar f�r omsorgen om barn s� att de har m�jligheter att trygga barnens v�lf�rd och individuella uppv�xt.

Det allm�nna skall fr�mja vars och ens r�tt till bostad och m�jligheter att sj�lv ordna sitt boende.

20 �

Ansvar f�r milj�n

Var och en b�r ansvar f�r naturen och dess m�ngfald samt f�r milj�n och kulturarvet.

Det allm�nna skall verka f�r att alla tillf�rs�kras en sund milj� och att var och en har m�jlighet att p�verka beslut i fr�gor som g�ller den egna livsmilj�n.

21 �

R�ttsskydd

Var och en har r�tt att p� beh�rigt s�tt och utan ogrundat dr�jsm�l f� sin sak behandlad av en domstol eller n�gon annan myndighet som �r beh�rig enligt lag samt att f� ett beslut som g�ller hans eller hennes r�ttigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller n�got annat oavh�ngigt r�ttskipningsorgan.

Offentligheten vid handl�ggningen, r�tten att bli h�rd, r�tten att f� motiverade beslut och r�tten att s�ka �ndring samt andra garantier f�r en r�ttvis r�tteg�ng och god f�rvaltning skall tryggas genom lag.

22 �

Respekt f�r de grundl�ggande fri- och r�ttigheterna

Det allm�nna skall se till att de grundl�ggande fri- och r�ttigheterna och de m�nskliga r�ttigheterna tillgodoses.

23 �

De grundl�ggande fri- och r�ttigheterna under undantagsf�rh�llanden

Genom lag kan inf�ras s�dana tillf�lliga undantag fr�n de grundl�ggande fri- och r�ttigheterna som �r f�renliga med Finlands internationella f�rpliktelser i fr�ga om de m�nskliga r�ttigheterna och som �r n�dv�ndiga om Finland blir utsatt f�r ett v�pnat angrepp eller om det r�der undantagsf�rh�llanden som hotar nationen och som �r s� allvarliga att de enligt lag kan j�mf�ras med ett s�dant angrepp.

3 kap.

Riksdagen och riksdagsledam�terna

24 �

Riksdagens sammans�ttning och valperiod

Riksdagen har en kammare. Riksdagen best�r av tv�hundra riksdagsledam�ter, som v�ljs f�r fyra �r �t g�ngen.

Riksdagens mandattid inleds n�r resultatet av riksdagsvalet har fastst�llts och fortg�r tills n�sta riksdagsval har f�rr�ttats.

25 �

Riksdagsval

Riksdagsledam�terna v�ljs genom direkta, proportionella och hemliga val. Alla r�stber�ttigade har lika r�str�tt.

F�r riksdagsval �r landet med beaktande av antalet finska medborgare indelat i minst tolv och h�gst aderton valkretsar. Ut�ver detta bildar landskapet �land en egen valkrets f�r val av en riksdagsledamot.

R�tt att st�lla upp kandidater i riksdagsval har registrerade partier och ett i lag best�mt antal r�stber�ttigade.

N�rmare best�mmelser om tidpunkten f�r riksdagsval, kandidatnomineringen, valf�rr�ttningen och valkretsarna utf�rdas genom lag.

26 �

F�rtida riksdagsval

Republikens president kan, n�r riksdagen �r sammankallad, p� motiverat initiativ av statsministern och efter att ha h�rt riksdagsgrupperna, best�mma att f�rtida riksdagsval skall f�rr�ttas. Riksdagen fattar efter detta beslut om n�r den avslutar sitt arbete innan valet f�rr�ttas.

Efter f�rtida riksdagsval sammantr�der riksdagen till riksm�te f�rsta dagen i den m�nad som b�rjar n�st efter nittio dagar fr�n f�rordnandet om val, om inte riksdagen har best�mt en tidigare sammantr�desdag.

27 �

Valbarhet och beh�righet f�r uppdraget som riksdagsledamot

Valbar i riksdagsval �r varje r�stber�ttigad som inte �r omyndig.

Till riksdagsledam�ter kan dock inte v�ljas personer som innehar milit�ra tj�nster.

Justitiekanslern i statsr�det, riksdagens justitieombudsman, ledam�terna av h�gsta domstolen och h�gsta f�rvaltningsdomstolen samt riks�klagaren kan inte vara riksdagsledam�ter. Om en riksdagsledamot v�ljs till republikens president eller utn�mns eller v�ljs till n�got av dessa �mbeten, upph�r uppdraget som riksdagsledamot den dag han eller hon valdes eller utn�mndes. Uppdraget upph�r ocks�, om en riksdagsledamot f�rlorar sin valbarhet.

28 �

Avbrott i samt befriande och skiljande fr�n uppdraget som riksdagsledamot

Uppdraget som riksdagsledamot avbryts f�r den tid en riksdagsledamot �r ledamot av Europaparlamentet. Uppdraget som riksdagsledamot sk�ts d� i st�llet av ledamotens ers�ttare. Uppdraget som riksdagsledamot avbryts ocks� f�r den tid en riksdagsledamot fullg�r sin v�rnplikt.

Riksdagen kan p� beg�ran av en riksdagsledamot bevilja denne befrielse fr�n uppdraget som riksdagsledamot, om riksdagen anser att det finns en godtagbar orsak till detta.

Om en riksdagsledamot p� ett v�sentligt s�tt och upprepade g�nger f�rsummar att sk�ta sitt uppdrag som riksdagsledamot, kan riksdagen, efter att ha inh�mtat st�llningstagande av grundlagsutskottet och genom ett beslut som har fattats med minst tv� tredjedelar av de avgivna r�sterna, skilja ledamoten fr�n uppdraget antingen helt eller f�r en best�md tid.

Om en riksdagsledamot genom en verkst�llbar dom har d�mts till f�ngelse f�r ett upps�tligt brott eller till straff f�r valbrott, kan riksdagen pr�va om han eller hon fortfarande skall f� vara riksdagsledamot. Om brottet visar att den d�mde inte �r v�rd det f�rtroende och den aktning som uppdraget som riksdagsledamot f�ruts�tter, kan riksdagen, efter att ha inh�mtat st�llningstagande av grundlagsutskottet och genom ett beslut som har fattats med minst tv� tredjedelar av de avgivna r�sterna, f�rklara att uppdraget som riksdagsledamot har upph�rt.

29 �

Riksdagsledam�ternas oberoende

Varje riksdagsledamot �r skyldig att i sitt uppdrag handla som r�tt och sanning bjuder. Ledamoten skall d�rvid iaktta grundlagen och �r inte bunden av andra best�mmelser.

30 �

Riksdagsledam�ternas immunitet

En riksdagsledamot f�r inte f�rhindras att ut�va sitt uppdrag som riksdagsledamot.

En riksdagsledamot f�r inte �talas eller ber�vas sin frihet f�r �sikter som ledamoten yttrat i riksdagen eller f�r sitt beteende vid behandlingen av ett �rende, om inte riksdagen samtyckt till �tg�rden genom ett beslut som har fattats med minst fem sj�ttedelar av de avgivna r�sterna.

Om en riksdagsledamot har anh�llits eller h�ktats, skall riksdagens talman genast underr�ttas om detta. En riksdagsledamot f�r inte utan riksdagens samtycke anh�llas eller h�ktas f�re r�tteg�ng, om inte ledamoten av v�gande sk�l misst�nks vara skyldig till ett brott f�r vilket det lindrigaste straffet enligt lag �r f�ngelse i minst sex m�nader.

31 �

Riksdagsledam�ternas r�tt att yttra sig och deras s�tt att upptr�da

Varje riksdagsledamot har r�tt att i riksdagen fritt tala om alla angel�genheter som debatteras samt om behandlingen av dem.

Riksdagsledam�terna skall upptr�da sakligt och v�rdigt och utan att kr�nka andra. Om en riksdagsledamot bryter mot detta, kan talmannen p�peka detta eller f�rbjuda ledamoten att forts�tta tala. En riksdagsledamot som upprepade g�nger bryter mot ordningen kan tilldelas varning av riksdagen eller utest�ngas fr�n riksdagens sammantr�den f�r h�gst tv� veckor.

32 �

J�v f�r riksdagsledam�ter

En riksdagsledamot �r j�vig att delta i beredningen och beslutsfattandet i �renden som g�ller ledamoten personligen. I plenum f�r riksdagsledamoten dock delta i debatten i �rendet. I ett utskott f�r en riksdagsledamot inte heller delta i behandling som g�ller unders�kning av hans eller hennes tj�nste�tg�rder.

4 kap.

Riksdagens verksamhet

33 �

Riksm�te

Riksdagen sammantr�der �rligen till riksm�te vid en tidpunkt som riksdagen best�mmer. Republikens president f�rklarar d�refter riksm�tet �ppnat.

Riksm�tet fortg�r till dess f�ljande riksm�te sammantr�der. Valperiodens sista riksm�te fortg�r dock till dess riksdagen beslutar avsluta arbetet. Presidenten f�rklarar d�refter riksdagens arbete avslutat f�r den valperioden. Riksdagens talman har dock r�tt att vid behov sammankalla riksm�tet p� nytt innan nytt val f�rr�ttas.

34 �

Riksdagens talman och talmanskonferensen

Riksdagen v�ljer inom sig f�r varje riksm�te en talman och tv� vice talm�n.

Val av talman och vice talm�n f�rr�ttas med slutna sedlar. I valet blir den riksdagsledamot vald som f�r mer �n h�lften av de avgivna r�sterna. Om ingen har f�tt beh�vlig majoritet av de avgivna r�sterna vid de tv� f�rsta omr�stningarna, blir den ledamot vald som vid den tredje omr�stningen f�r flest r�ster.

Talmannen och vice talm�nnen samt utskottens ordf�rande bildar talmanskonferensen. Talmanskonferensen ger anvisningar om hur riksdagsarbetet skall ordnas och beslutar, enligt vad som s�rskilt best�ms i denna grundlag eller i riksdagens arbetsordning, om f�rfarandet vid behandlingen av �renden under riksm�te. Talmanskonferensen kan ta initiativ till stiftande av en lag om riksdagens tj�nstem�n och till utf�rdande av en arbetsordning f�r riksdagen, liksom �ven initiativ till �ndring av dem, samt l�gga fram f�rslag till andra best�mmelser om riksdagens verksamhet.

35 �

Riksdagens utskott

Riksdagen tills�tter f�r varje valperiod f�ljande utskott: stora utskottet samt grundlagsutskottet, utrikesutskottet, finansutskottet och �vriga permanenta utskott som n�mns i riksdagens arbetsordning. Riksdagen kan dessutom tills�tta tillf�lliga utskott f�r att bereda eller unders�ka s�rskilda �renden.

Stora utskottet har tjugofem medlemmar. Grundlagsutskottet, utrikesutskottet och finansutskottet har minst sjutton medlemmar. De andra permanenta utskotten har minst elva medlemmar. Utskotten har dessutom ett beh�vligt antal ers�ttare.

Ett utskott �r beslutf�rt n�r minst tv� tredjedelar av medlemmarna �r n�rvarande, om inte ett h�gre antal f�reskrivs f�r n�got s�rskilt �rende.

36 �

Andra organ och f�retr�dare som riksdagen v�ljer

Riksdagen v�ljer fullm�ktige att �vervaka folkpensionsanstaltens f�rvaltning och verksamhet enligt vad som n�rmare best�ms genom lag.

Riksdagen v�ljer andra organ som beh�vs, enligt vad som best�ms i denna grundlag, i n�gon annan lag eller i riksdagens arbetsordning.

Best�mmelser om hur riksdagen v�ljer f�retr�dare i organ som bygger p� internationella f�rdrag eller i andra internationella organ utf�rdas genom lag eller i riksdagens arbetsordning.

37 �

Val av riksdagens organ

Utskotten och �vriga organ i riksdagen tills�tts under valperiodens f�rsta riksm�te f�r hela valperioden, om inte n�got annat best�ms i denna grundlag, i riksdagens arbetsordning eller i en instruktion som riksdagen antagit f�r organet i fr�ga. Riksdagen kan dock p� f�rslag av talmanskonferensen under valperioden besluta tills�tta ett organ p� nytt.

Riksdagen f�rr�ttar valet av utskott och andra organ. Om riksdagen inte �r enig om ett val, f�rr�ttas det enligt proportionellt vals�tt.

38 �

Riksdagens justitieombudsman

Riksdagen v�ljer f�r en mandattid p� fyra �r en justitieombudsman samt tv� bitr�dande justitieombudsm�n, som skall ha utm�rkta lagkunskaper. Ang�ende de bitr�dande justitieombudsm�nnen g�ller i till�mpliga delar vad som best�ms om justitieombudsmannen.

Riksdagen kan, efter att ha inh�mtat grundlagsutskottets st�llningstagande, av synnerligen v�gande sk�l befria justitieombudsmannen fr�n uppdraget f�re mandattidens utg�ng. Beslutet skall fattas med minst tv� tredjedelar av de avgivna r�sterna.

39 �

Hur �renden tas upp till behandling i riksdagen

Ett �rende tas upp i riksdagen genom att regeringen �verl�mnar en proposition eller genom att en riksdagsledamot v�cker en motion eller p� n�got annat s�tt som anges i denna grundlag eller i riksdagens arbetsordning.

Riksdagsledam�terna har r�tt att v�cka

1) lagmotioner, som inneh�ller f�rslag om stiftande av lag,

2) budgetmotioner, som inneh�ller f�rslag till anslag eller n�got annat beslut som skall tas upp i budgeten eller i en till�ggsbudget, samt

3) �tg�rdsmotioner, som inneh�ller f�rslag om att lagberedning skall inledas eller n�gon annan �tg�rd vidtas.

40 �

Beredningen av �renden

Regeringens propositioner, riksdagsledam�ternas motioner, ber�ttelser som l�mnats till riksdagen samt �vriga �renden som best�ms i denna grundlag eller i riksdagens arbetsordning skall beredas i utskott f�re den slutliga behandlingen i plenum.

41 �

Behandlingen i plenum

Lagf�rslag samt f�rslag till riksdagens arbetsordning tas upp till tv� behandlingar i plenum. Ett lagf�rslag som l�mnats vilande eller en lag som inte har blivit stadf�st tas dock upp till endast en behandling i plenum. �vriga �renden tas upp till en enda behandling i plenum.

Beslut i plenum fattas med flertalet av de avgivna r�sterna, om inte n�got annat best�ms s�rskilt i denna grundlag. Vid lika r�stetal avg�r lotten, om inte kvalificerad majoritet kr�vs f�r att ett f�rslag skall bli godk�nt. N�rmare best�mmelser om r�stningsf�rfarandet finns i riksdagens arbetsordning.

42 �

Talmannens uppgifter i plenum

Talmannen sammankallar plenum, f�redrar �rendena i dem och leder debatten samt �vervakar att grundlagen iakttas vid behandlingen av �renden i plenum.

Talmannen f�r inte v�gra ta upp ett �rende till behandling eller ett f�rslag till omr�stning, utom i det fall att talmannen anser det strida mot grundlagen eller n�gon annan lag eller mot ett beslut som riksdagen redan har fattat. Talmannen skall d� uppge orsaken till v�gran. Om riksdagen inte n�jer sig med talmannens f�rfarande, h�nskjuts saken till grundlagsutskottet, som utan dr�jsm�l skall avg�ra om talmannen har f�rfarit riktigt.

I plenum deltar talmannen inte i debatten eller i omr�stningarna.

43 �

Interpellation

Minst tjugo riksdagsledam�ter kan framst�lla en interpellation till statsr�det eller till en minister i en angel�genhet som h�r till statsr�dets eller ministerns ansvarsomr�de. Interpellationen skall besvaras i riksdagens plenum inom femton dagar r�knat fr�n det den delgavs statsr�det.

Har under debatten v�ckts f�rslag om misstroende mot statsr�det eller ministern, skall riksdagen efter behandlingen av interpellationen f�rr�tta omr�stning om f�rtroendet.

44 �

Statsr�dets meddelanden och redog�relser

Statsr�det kan ge riksdagen meddelanden eller redog�relser i fr�gor som g�ller rikets styrelse eller internationella f�rh�llanden.

Har under debatten om ett meddelande v�ckts f�rslag om misstroende mot statsr�det eller en minister, skall riksdagen efter behandlingen av meddelandet f�rr�tta omr�stning om f�rtroendet. Vid behandlingen av en redog�relse kan beslut inte fattas om f�rtroende f�r statsr�det eller en medlem av statsr�det.

45 �

Sp�rsm�l, upplysningar och debatter

Varje riksdagsledamot har r�tt att st�lla sp�rsm�l till en minister i fr�gor som g�ller dennes ansvarsomr�de. N�rmare best�mmelser om hur sp�rsm�l st�lls och besvaras ges i riksdagens arbetsordning.

Statsministern eller en minister som statsministern utser kan ge riksdagen upplysningar i aktuella fr�gor.

Debatter om aktuella fr�gor kan ordnas i plenum enligt vad som n�rmare best�ms i riksdagens arbetsordning.

Riksdagen fattar inte beslut i fr�gor som avses i denna paragraf. Vid behandlingen av dessa fr�gor kan undantag g�ras fr�n det som i 31 � 1 mom. s�gs om anf�randen.

46 �

Ber�ttelser till riksdagen

Regeringen skall �rligen l�mna riksdagen en ber�ttelse om sin verksamhet och om sina �tg�rder med anledning av riksdagens beslut samt en ber�ttelse om sk�tseln av statsfinanserna och om hur budgeten har f�ljts.

Riksdagen skall ges andra ber�ttelser enligt vad som best�ms i denna grundlag, annan lag eller riksdagens arbetsordning.

47 �

Riksdagens r�tt att f� information

Riksdagen har r�tt att av statsr�det f� de upplysningar som beh�vs f�r behandlingen av ett �rende. Den minister som saken g�ller skall se till att utskott eller andra riksdagsorgan utan dr�jsm�l f�r handlingar och andra upplysningar som de beh�ver och som finns hos myndigheterna.

Varje utskott har r�tt att av statsr�det eller respektive ministerium f� utredningar i fr�gor som h�r till utskottets beh�righetsomr�de. Utskottet kan med anledning av utredningen ge ett yttrande till statsr�det eller ministeriet.

En riksdagsledamot har r�tt att av myndigheterna f� s�dana f�r uppdraget som riksdagsledamot beh�vliga uppgifter i myndigheternas besittning som inte skall h�llas hemliga eller som inte g�ller en proposition om statsbudgeten under beredning.

Ang�ende riksdagens r�tt att f� information i internationella fr�gor g�ller dessutom vad som s�gs p� andra st�llen i denna grundlag.

48 �

Ministrarnas samt justitieombudsmannens och justitiekanslerns r�tt att n�rvara

Ministrarna har r�tt att n�rvara och delta i debatten i plenum �ven om de inte �r riksdagsledam�ter. En minister kan inte vara medlem i ett riksdagsutskott. En minister som enligt 59 � sk�ter republikens presidents uppgifter f�r inte samtidigt delta i riksdagsarbetet.

Riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern i statsr�det f�r vara n�rvarande och delta i debatten i plenum n�r deras egna ber�ttelser eller andra �renden som v�ckts p� deras initiativ behandlas.

49 �

Fortsatt behandling av �renden

Har behandlingen av ett �rende inte slutf�rts under ett riksm�te, forts�tter den under f�ljande riksm�te, om inte riksdagsval har f�rr�ttats d�remellan.

Behandlingen av interpellationer och statsr�dets meddelanden forts�tter dock inte under f�ljande riksm�te. Behandlingen av statsr�dets redog�relser forts�tter endast om riksdagen beslutar s�.

Behandlingen av ett internationellt �rende som �r anh�ngigt i riksdagen kan vid behov forts�tta �ven under ett riksm�te som f�ljer efter riksdagsval.

50 �

Offentligheten i riksdagens verksamhet

Riksdagens plenum �r offentliga, om inte riksdagen av synnerligen v�gande sk�l beslutar n�got annat i ett enskilt �rende. Riksdagen publicerar riksdagshandlingarna enligt vad som n�rmare best�ms i riksdagens arbetsordning.

Utskottens sammantr�den �r inte offentliga. Ett utskott kan dock best�mma att dess sammantr�de �r offentligt till den del utskottet inh�mtar upplysningar f�r behandlingen av ett �rende. Utskottens protokoll och d�rtill h�rande andra handlingar �r offentliga, om det inte av tvingande sk�l best�ms n�got annat i riksdagens arbetsordning eller utskottet beslutar n�got annat i ett enskilt �rende.

Utskottens medlemmar skall iaktta s�dan sekretess som utskotten av tvingande sk�l anser att ett �rende s�rskilt kr�ver. Vid behandlingen av Finlands internationella f�rh�llanden eller �renden som g�ller Europeiska unionen skall medlemmarna dock iaktta s�dan sekretess som utrikesutskottet eller stora utskottet efter att ha h�rt statsr�det har ansett att �rendets art kr�ver.

51 �

Spr�ket i riksdagsarbetet

I riksdagsarbetet anv�nds finska eller svenska.

De handlingar som beh�vs f�r att ett �rende skall tas upp i riksdagen skall regeringen och andra myndigheter �verl�mna p� finska och svenska. Riksdagens svar och skrivelser, utskottens bet�nkanden och utl�tanden samt talmanskonferensens skriftliga f�rslag skall likas� avfattas p� finska och svenska.

52 �

Riksdagens arbetsordning samt reglementen och instruktioner

N�rmare best�mmelser om f�rfarandet under riksm�tena samt om riksdagens organ och riksdagsarbetet utf�rdas i riksdagens arbetsordning. Arbetsordningen skall godk�nnas i plenum i den ordning som g�ller f�r behandling av lagf�rslag och publiceras i Finlands f�rfattningssamling.

Riksdagen kan utf�rda reglementen f�r riksdagens interna f�rvaltning, f�r val som riksdagen f�rr�ttar och f�r annan detaljerad reglering av riksdagsarbetet. Dessutom kan riksdagen anta instruktioner f�r de organ som den utser.

53 �

Folkomr�stning

Beslut om att ordna r�dgivande folkomr�stning fattas genom en lag, som skall inneh�lla best�mmelser om tidpunkten f�r omr�stningen och om de alternativ som skall f�rel�ggas de r�stande.

Best�mmelser om f�rfarandet vid folkomr�stning utf�rdas genom lag.

5 kap.

Republikens president och statsr�det

54 �

Val av republikens president

Republikens president utses genom direkt val f�r en �mbetsperiod av sex �r. Presidenten skall vara inf�dd finsk medborgare. En och samma person kan v�ljas till president f�r h�gst tv� �mbetsperioder i f�ljd.

Den kandidat som i valet har f�tt mer �n h�lften av de avgivna r�sterna blir vald till president. Har ingen av kandidaterna f�tt majoriteten av de avgivna r�sterna, skall nytt val f�rr�ttas mellan de tv� kandidater som f�tt flest r�ster. Till president v�ljs d� den kandidat som i det nya valet har f�tt flest r�ster. Om endast en kandidat har uppst�llts, blir han eller hon utsedd till president utan val.

R�tt att st�lla upp en kandidat vid presidentval har dels ett registrerat parti fr�n vars kandidatlista valts in minst en riksdagsledamot vid det senaste riksdagsvalet, dels tjugotusen r�stber�ttigade. Best�mmelser om tidpunkten f�r val och n�rmare best�mmelser om f�rfarandet vid val av president utf�rdas genom lag.

55 �

Presidentens �mbetsperiod

Republikens president tilltr�der sitt �mbete f�rsta dagen i den m�nad som f�ljer efter valet.

Presidentens �mbetsperiod upph�r n�r den president som v�ljs i f�ljande val tilltr�der.

Om presidenten avlider eller om statsr�det konstaterar att presidenten har best�ende f�rhinder att ut�va sitt �mbete, skall en ny president v�ljas s� snart som m�jligt.

56 �

H�gtidlig f�rs�kran

N�r presidenten tilltr�der sitt �mbete skall han eller hon inf�r riksdagen avge f�ljande h�gtidliga f�rs�kran:

"Jag � �, som av Finlands folk har valts till president f�r republiken Finland, f�rs�krar att jag i ut�vningen av president�mbetet redligt och troget skall f�lja republikens konstitution och lagar samt efter all min f�rm�ga fr�mja det finska folkets v�lf�rd."

57 �

Presidentens uppgifter

Republikens president sk�ter de uppgifter som n�mns i denna grundlag eller s�rskilt i n�gon annan lag.

58 �

Presidentens s�tt att fatta beslut

Republikens president fattar sina beslut i statsr�det utifr�n statsr�dets f�rslag till avg�rande.

Om presidenten inte avg�r saken i enlighet med statsr�dets f�rslag, �terg�r �rendet till statsr�det f�r beredning. G�ller saken �verl�mnande eller �tertagande av en proposition, fattas beslutet d�refter i enlighet med statsr�dets nya f�rslag.

Med avvikelse fr�n vad som s�gs i 1 mom. fattar presidenten i f�ljande fall beslut utan att statsr�det l�gger fram f�rslag till avg�rande:

1) utn�mning av statsr�det och dess medlemmar samt avsked �t statsr�det eller en medlem av statsr�det,

2) f�rordnande om f�rtida riksdagsval,

3) ben�dning samt s�dana andra i lag s�rskilt n�mnda �renden som g�ller enskilda personer eller som p� grund av sitt inneh�ll inte f�ruts�tter behandling i statsr�dets allm�nna sammantr�de, samt

4) i sj�lvstyrelselagen f�r �land avsedda andra �renden �n s�dana som g�ller landskapets ekonomi.

�rendena f�redras f�r presidenten av den minister som �r beh�rig i saken. En s�dan �ndring av statsr�dets sammans�ttning som g�ller hela statsr�det f�redras dock av en beh�rig f�redragande i statsr�det.

Presidenten beslutar i milit�ra kommandom�l under medverkan av ministern i enlighet med vad som best�ms n�rmare genom lag. I milit�ra utn�mnings�renden och i �renden som g�ller republikens presidents kansli fattar presidenten beslut p� det s�tt som best�ms genom lag.

59 �

F�rhinder f�r presidenten

N�r republikens president har f�rhinder sk�ts presidentens uppgifter av statsministern eller, om ocks� statsministern har f�rhinder, av den minister som �r statsministerns st�llf�retr�dare.

60 �

Statsr�det

Till statsr�det h�r statsministern och ett beh�vligt antal andra ministrar. Ministrarna skall vara f�r redbarhet och skicklighet k�nda finska medborgare.

Ministrarna svarar inf�r riksdagen f�r sina �mbets�tg�rder. Varje minister som i statsr�det har deltagit i behandlingen av ett �rende svarar f�r beslutet, om han eller hon inte har anm�lt avvikande mening till protokollet.

61 �

Regeringsbildning

Riksdagen v�ljer statsministern, som republikens president d�refter utn�mner till uppdraget. De �vriga ministrarna utn�mns av presidenten i enlighet med f�rslag av den som valts till statsminister.

Innan statsministern v�ljs f�rhandlar riksdagsgrupperna om regeringsprogrammet och statsr�dets sammans�ttning. Utifr�n resultatet av dessa �verl�ggningar meddelar presidenten efter att ha h�rt riksdagens talman vem som �r statsministerkandidat. Om kandidaten vid �ppen omr�stning i riksdagen har f�tt mer �n h�lften av de avgivna r�sterna, v�ljs han eller hon till statsminister.

F�r kandidaten inte den majoritet som kr�vs, skall en ny kandidat st�llas upp i samma ordning. Om inte heller den nya kandidaten f�r mer �n h�lften av de avgivna r�sterna, skall valet av statsminister f�rr�ttas genom �ppen omr�stning i riksdagen. Den som h�rvid f�r flest r�ster blir vald.

N�r statsr�det utn�mns och n�r dess sammans�ttning �ndras p� ett betydande s�tt skall riksdagen vara sammankallad.

62 �

Meddelande om regeringsprogrammet

Statsr�det skall utan dr�jsm�l �verl�mna sitt program till riksdagen i form av ett meddelande. Samma f�rfarande skall iakttas n�r statsr�dets sammans�ttning �ndras p� ett betydande s�tt.

63 �

Ministrarnas bindningar

En medlem av statsr�det f�r inte under sin tid som minister sk�ta en offentlig tj�nst eller s�dant annat uppdrag som kan inverka menligt p� ministeruppdraget eller �ventyra f�rtroendet f�r ministerns verksamhet som medlem av statsr�det.

Varje minister skall utan dr�jsm�l efter utn�mningen ge en f�r riksdagen avsedd redog�relse f�r sin n�ringsverksamhet, sitt �gande i f�retag och annan betydande f�rm�genhet samt f�r s�dana uppdrag och andra bindningar vid sidan av ministerns tj�nste�ligganden som kan ha betydelse vid bed�mningen av ministerns verksamhet som medlem av statsr�det.

64 �

Avsked f�r statsr�det och ministrar

Republikens president beviljar p� beg�ran statsr�det eller n�gon minister avsked. Presidenten kan ocks� bevilja en minister avsked p� initiativ av statsministern.

Presidenten skall �ven utan beg�ran bevilja statsr�det eller en minister avsked, om statsr�det eller ministern inte l�ngre har riksdagens f�rtroende.

Om en minister v�ljs till republikens president eller till riksdagens talman, skall ministern anses ha avg�tt fr�n sitt uppdrag den dag han eller hon valdes.

65 �

Statsr�dets uppgifter

Till statsr�det h�r de uppgifter som s�rskilt n�mns i denna grundlag samt de �vriga regerings- och f�rvaltnings�renden som enligt lag eller andra f�rfattningar skall avg�ras av statsr�det eller n�got ministerium eller som inte har h�nf�rts till republikens presidents eller n�gon annan myndighets beh�righet.

Statsr�det verkst�ller presidentens beslut.

66 �

Statsministerns uppgifter

Statsministern leder statsr�dets verksamhet och ser till att beredningen och behandlingen av de �renden som h�r till statsr�det samordnas. Statsministern f�r ordet vid statsr�dets allm�nna sammantr�de.

Om statsministern har f�rhinder, sk�ts statsministerns uppgifter av den minister som utsetts till st�llf�retr�dare och, om ocks� denna minister �r f�rhindrad, av den minister som �r �ldst till tj�nste�ren.

67 �

Beslutsfattandet i statsr�det

De �renden som h�r till statsr�det avg�rs vid statsr�dets allm�nna sammantr�de eller i det ministerium som saken g�ller. Vid allm�nt sammantr�de avg�rs vittsyftande och principiellt viktiga �renden samt s�dana andra �renden vars betydelse kr�ver det. N�rmare best�mmelser om grunderna f�r hur statsr�dets beslutander�tt organiseras utf�rdas genom lag.

De �renden som behandlas i statsr�det skall beredas i det ministerium som �r beh�rigt. I statsr�det kan finnas ministerutskott f�r beredning av �rendena.

Statsr�dets allm�nna sammantr�de �r beslutf�rt med fem medlemmar.

68 �

Ministerierna

I statsr�det finns ett beh�vligt antal ministerier. Varje ministerium svarar inom sitt ansvarsomr�de f�r beredningen av de �renden som h�r till statsr�det och f�r att f�rvaltningen fungerar som sig b�r.

Ministerierna har en minister som chef.

Det h�gsta antalet ministerier och de allm�nna grunderna f�r inr�ttande av ministerier fastst�lls genom lag. Best�mmelser om ministeriernas ansvarsomr�den och om f�rdelningen av �renden mellan dem samt om andra former f�r organisering av statsr�det utf�rdas genom lag eller statsr�dsf�rordning.

69 �

Justitiekanslern i statsr�det

Vid statsr�det finns en justitiekansler och en bitr�dande justitiekansler, vilka utn�mns av republikens president och skall ha utm�rkta lagkunskaper. F�r bitr�dande justitiekanslern utser republikens president dessutom f�r h�gst fem �r en st�llf�retr�dare, som vid f�rhinder f�r bitr�dande justitiekanslern sk�ter dennes uppgifter.

Ang�ende bitr�dande justitiekanslern och dennes st�llf�retr�dare g�ller i till�mpliga delar vad som best�ms om justitiekanslern.

6 kap.

Lagstiftningen

70 �

Lagstiftningsinitiativ

F�rslag om stiftande av lag v�cks i riksdagen genom en regeringsproposition eller genom en riksdagsledamots lagmotion. Lagmotioner kan v�ckas medan riksdagen �r sammankallad.

71 �

Komplettering och �tertagande av propositioner

En regeringsproposition kan kompletteras genom en ny kompletterande proposition eller ocks� �tertas. En kompletterande proposition kan inte �verl�mnas sedan det utskott som bereder saken har gett sitt bet�nkande.

72 �

Behandling av lagf�rslag i riksdagen

Ett lagf�rslag tas upp till tv� behandlingar i plenum sedan det utskott som berett saken har gett sitt bet�nkande.

I den f�rsta behandlingen av lagf�rslaget f�redras och debatteras utskottets bet�nkande, varefter riksdagen fattar beslut om lagf�rslagets inneh�ll. I den andra behandlingen, som h�lls tidigast den tredje dagen efter det att den f�rsta behandlingen har avslutats, beslutar riksdagen om lagf�rslaget skall godk�nnas eller f�rkastas.

Ett lagf�rslag kan under f�rsta behandlingen remitteras till stora utskottet.

N�rmare best�mmelser om behandlingen av lagf�rslag utf�rdas i riksdagens arbetsordning.

73 �

Grundlagsordning

F�rslag om stiftande, �ndring eller upph�vande av grundlagen eller om avgr�nsade undantag fr�n grundlagen skall i den andra behandlingen med flertalet r�ster godk�nnas att vila till det f�rsta riksm�te som h�lls efter f�ljande riksdagsval. F�rslaget skall d�, sedan respektive utskott l�mnat sitt bet�nkande i saken, godk�nnas med of�r�ndrat sakinneh�ll i plenum i en enda behandling genom ett beslut som fattas med minst tv� tredjedelar av de avgivna r�sterna.

F�rslaget kan dock f�rklaras br�dskande genom ett beslut som fattas med minst fem sj�ttedelar av de avgivna r�sterna. F�rslaget l�mnas d� inte vilande och det kan godk�nnas med minst tv� tredjedelar av de avgivna r�sterna.

74 �

Kontroll av grundlagsenligheten

Riksdagens grundlagsutskott skall ge utl�tanden om grundlagsenligheten i fr�ga om lagf�rslag och andra �renden som f�rel�ggs utskottet samt om deras f�rh�llande till internationella f�rdrag om m�nskliga r�ttigheter.

75 �

S�rskilda lagar om �land

Ang�ende lagstiftningsordningen f�r sj�lvstyrelselagen f�r �land och jordf�rv�rvslagen f�r �land g�ller det som s�rskilt best�ms i dessa lagar.

Ang�ende �lands lagtings initiativr�tt samt stiftande av landskapslagar g�ller det som best�ms i sj�lvstyrelselagen.

76 �

Kyrkolagen

I kyrkolagen finns best�mmelser om den evangelisk-lutherska kyrkans organisation och f�rvaltning.

Ang�ende lagstiftningsordningen f�r kyrkolagen och r�tten att ta initiativ som ang�r den g�ller det som s�rskilt best�ms i kyrkolagen.

77 �

Stadf�stelse av lagar

En lag som har antagits av riksdagen skall f�redras f�r republikens president f�r stadf�stelse. Presidenten skall besluta om stadf�stelsen inom tre m�nader fr�n det lagen tillst�llts presidenten f�r stadf�stelse. Presidenten kan beg�ra utl�tande om lagen av h�gsta domstolen eller h�gsta f�rvaltningsdomstolen.

Om presidenten inte stadf�ster lagen, �terg�r den till riksdagen f�r behandling. Om riksdagen godk�nner lagen p� nytt med of�r�ndrat sakinneh�ll, tr�der lagen i kraft utan stadf�stelse. Lagen skall anses ha f�rfallit, om riksdagen inte godk�nner den p� nytt.

78 �

Behandling av en lag som inte har stadf�sts

Har republikens president inte inom utsatt tid stadf�st en lag, skall den utan dr�jsm�l tas upp till ny behandling i riksdagen. Lagen skall, sedan respektive utskott l�mnat sitt bet�nkande, godk�nnas med of�r�ndrat sakinneh�ll eller f�rkastas. Beslutet fattas i plenum i en enda behandling med flertalet r�ster.

79 �

Publicering och ikrafttr�dande

Om en lag har stiftats i grundlagsordning, skall detta framg� av lagen.

En lag som har stadf�sts eller som tr�der i kraft utan stadf�stelse skall undertecknas av republikens president och kontrasigneras av den f�redragande ministern. Statsr�det skall d�refter utan dr�jsm�l publicera lagen i Finlands f�rfattningssamling.

Av en lag skall framg� n�r den tr�der i kraft. Av s�rskilda sk�l kan i en lag anges att tidpunkten f�r ikrafttr�dandet best�ms genom f�rordning. Har en lag inte publicerats senast vid den tidpunkt som har best�mts f�r ikrafttr�dandet, tr�der den i kraft samma dag den publiceras.

Lagarna stiftas och publiceras p� finska och svenska.

80 �

Utf�rdande av f�rordningar och delegering av lagstiftningsbeh�righet

Republikens president, statsr�det och ministerierna kan utf�rda f�rordningar med st�d av ett bemyndigande i denna grundlag eller i n�gon annan lag. Genom lag skall dock utf�rdas best�mmelser om grunderna f�r individens r�ttigheter och skyldigheter samt om fr�gor som enligt grundlagen i �vrigt h�r till omr�det f�r lag. Om det inte s�rskilt anges vem som skall utf�rda en f�rordning, utf�rdas den av statsr�det.

�ven andra myndigheter kan genom lag bemyndigas att utf�rda r�ttsnormer i best�mda fr�gor, om det med h�nsyn till f�rem�let f�r regleringen finns s�rskilda sk�l och regleringens betydelse i sak inte kr�ver att den sker genom lag eller f�rordning. Till�mpningsomr�det f�r ett s�dant bemyndigande skall vara exakt avgr�nsat.

Allm�nna best�mmelser om publicering och ikrafttr�dande av f�rordningar och andra r�ttsnormer utf�rdas genom lag.

7 kap.

Statsfinanserna

81 �

Statliga skatter och avgifter

Om statsskatt best�ms genom lag, som skall inneh�lla best�mmelser om grunderna f�r skattskyldigheten och skattens storlek samt om de skattskyldigas r�ttsskydd.

Best�mmelser om avgifter samt de allm�nna grunderna f�r storleken av avgifter f�r de statliga myndigheternas tj�nste�tg�rder, tj�nster och �vriga verksamhet utf�rdas genom lag.

82 �

Statens uppl�ning och statliga s�kerheter

Statens uppl�ning skall vara grundad p� riksdagens samtycke, av vilket framg�r de nya l�nens eller statsskuldens maximibelopp.

Statsborgen och statsgaranti f�r beviljas med riksdagens samtycke.

83 �

Statsbudgeten

Riksdagen beslutar f�r ett finans�r i s�nder om statsbudgeten, som publiceras i Finlands f�rfattningssamling.

Regeringens proposition om statsbudgeten och �vriga propositioner som har samband med den skall �verl�mnas till riksdagen i god tid f�re finans�rets b�rjan. Ang�ende komplettering och �tertagande av budgetpropositionen g�ller vad som s�gs i 71 �.

Varje riksdagsledamot kan med anledning av budgetpropositionen genom en budgetmotion v�cka f�rslag om att ett anslag eller n�got annat beslut skall tas in i statsbudgeten.

Statsbudgeten godk�nns i plenum i en enda behandling sedan riksdagens finansutskott har l�mnat sitt bet�nkande. N�rmare best�mmelser om behandlingen av budgetpropositionen i riksdagen ges i riksdagens arbetsordning.

F�rsenas statsbudgeten s� att den publiceras f�rst under det nya finans�ret, iakttas regeringens budgetproposition tillf�lligt som budget p� det s�tt som riksdagen best�mmer.

84 �

Budgetens inneh�ll

I statsbudgeten skall tas in uppskattningar av de �rliga inkomsterna och anslag f�r de �rliga utgifterna samt anges �ndam�len f�r anslagen och tas in �vriga budgetmotiveringar. Genom lag kan best�mmas att budgeten f�r inneh�lla inkomstposter eller anslag som motsvarar skillnaden mellan inkomster och utgifter vilka st�r i direkt samband med varandra.

Anslagen i budgeten skall t�ckas av inkomstposterna. Vid anslagst�ckningen kan p� det s�tt som anges genom lag beaktas de �verskott eller underskott som framg�r av statsbokslutet.

S�dana inkomstposter och anslag som motsvarar inkomster och utgifter vilka har samband med varandra kan, p� det s�tt som anges genom lag, tas in i budgeten f�r flera finans�r.

Best�mmelser om de allm�nna grunderna f�r statliga aff�rsverks verksamhet och ekonomi utf�rdas genom lag. Inkomstposter och anslag som g�ller aff�rsverken tas in i statsbudgeten endast till den del s� anges genom lag. I samband med behandlingen av statsbudgeten godk�nner riksdagen de centrala m�len f�r aff�rsverkens tj�nster och �vriga m�l f�r verksamheten.

85 �

Anslag i statsbudgeten

Anslag tas upp i statsbudgeten som fasta anslag, f�rslagsanslag eller reservationsanslag. F�rslagsanslag f�r �verskridas och reservationsanslag �verf�ras till ett senare finans�r enligt vad som best�ms genom lag. Fasta anslag och reservationsanslag f�r inte �verskridas och fasta anslag f�r inte �verf�ras, om detta inte har till�tits genom lag.

Ett anslag f�r inte flyttas fr�n ett st�lle i budgeten till ett annat, om inte detta till�ts i budgeten. Genom lag kan dock till�tas att ett anslag �verf�rs till ett annat st�lle som har n�ra samband med dess �ndam�l.

I statsbudgeten kan beviljas till beloppet och �ndam�let avgr�nsad fullmakt att under finans�ret ing� f�rbindelse om utgifter f�r vilka anslag tas in i budgetarna f�r de f�ljande finans�ren.

86 �

Till�ggsbudget

Regeringen skall �verl�mna en till�ggsbudgetproposition till riksdagen, om det finns motiverat behov att �ndra statsbudgeten.

En riksdagsledamot kan v�cka en budgetmotion ang�ende en s�dan �ndring av statsbudgeten som har direkt samband med en till�ggsbudgetproposition.

87 �

Fonder utanf�r statsbudgeten

Genom lag kan best�mmas att en statlig fond skall l�mnas utanf�r statsbudgeten, om sk�tseln av n�gon best�ende statlig uppgift n�dv�ndigtvis kr�ver det. F�r att ett lagf�rslag om inr�ttande av en fond utanf�r statsbudgeten eller om v�sentlig utvidgning av en s�dan fond eller dess �ndam�l skall godk�nnas kr�vs i riksdagen minst tv� tredjedelars majoritet av de avgivna r�sterna.

88 �

Enskildas fordringar hos staten

Var och en har oberoende av statsbudgeten r�tt att av staten f� vad som lagligen tillkommer honom eller henne.

89 �

Godk�nnande av villkoren f�r statliga anst�llningsf�rh�llanden

Det riksdagsutskott som �r beh�rigt i saken godk�nner p� riksdagens v�gnar avtal om villkoren f�r personal i statliga anst�llningsf�rh�llanden i den m�n riksdagens samtycke beh�vs.

90 �

�vervakning och revision av statsfinanserna

Riksdagen �vervakar statsfinanserna och iakttagandet av statsbudgeten. F�r detta v�ljer riksdagen inom sig statsrevisorer.

F�r revisionen av statsfinanserna och iakttagandet av statsbudgeten finns i anknytning till riksdagen statens revisionsverk, som �r oavh�ngigt. N�rmare best�mmelser om revisionsverkets st�llning och uppgifter utf�rdas genom lag.

Statsrevisorerna och statens revisionsverk har r�tt att av myndigheter och andra som de �vervakar f� de upplysningar de beh�ver f�r att sk�ta sitt uppdrag.

91 �

Finlands Bank

Finlands Bank st�r under riksdagens garanti och v�rd enligt vad som best�ms genom lag. Riksdagen v�ljer bankfullm�ktige f�r att �vervaka Finlands Banks verksamhet.

Beh�rigt riksdagsutskott och bankfullm�ktige har r�tt att f� de upplysningar som de beh�ver f�r tillsynen �ver Finlands Bank.

92 �

Statens egendom

Best�mmelser om beh�righeten och f�rfarandet n�r statens del�garr�tt ut�vas i bolag d�r staten har best�mmande inflytande utf�rdas genom lag. Likas� best�ms genom lag om n�r riksdagens samtycke kr�vs f�r statens f�rv�rv av best�mmande inflytande i bolag eller f�r avst�ende fr�n s�dant inflytande.

Statlig fast egendom kan �verl�tas endast med riksdagens samtycke eller enligt vad som anges genom lag.

8 kap.

Internationella f�rh�llanden

93 �

Beh�righet i internationella fr�gor

Finlands utrikespolitik leds av republikens president i samverkan med statsr�det. Riksdagen godk�nner dock internationella f�rpliktelser och upps�gningar av dem samt beslutar om ikrafttr�dande av internationella f�rpliktelser till den del s� anges i denna grundlag. Om krig och fred beslutar presidenten med riksdagens samtycke.

Statsr�det svarar f�r den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen och beslutar om Finlands �tg�rder som h�nf�r sig till dem, om inte beslutet kr�ver godk�nnande av riksdagen. Riksdagen deltar i den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen enligt vad som s�gs i denna grundlag.

F�r meddelanden till andra stater och internationella organisationer om utrikespolitiskt betydelsefulla st�llningstaganden svarar den minister vars ansvarsomr�de omfattar internationella f�rh�llanden.

94 �

Godk�nnande av internationella f�rpliktelser och upps�gning av dem

Riksdagens godk�nnande kr�vs f�r f�rdrag och andra internationella f�rpliktelser som inneh�ller s�dana best�mmelser som h�r till omr�det f�r lagstiftningen eller annars har avsev�rd betydelse, eller som enligt grundlagen av n�gon annan anledning kr�ver riksdagens godk�nnande. Riksdagens godk�nnande kr�vs ocks� f�r upps�gning av en s�dan f�rpliktelse.

Beslut om godk�nnande eller upps�gning av en internationell f�rpliktelse fattas med enkel majoritet. Om ett f�rslag om godk�nnande av en f�rpliktelse g�ller grundlagen eller �ndring av rikets territorium, skall beslutet dock fattas med minst tv� tredjedelar av de avgivna r�sterna.

En internationell f�rpliktelse f�r inte �ventyra konstitutionens demokratiska grunder.

95 �

Ikrafttr�dande av internationella f�rpliktelser

De best�mmelser i f�rdrag och andra internationella f�rpliktelser som h�r till omr�det f�r lagstiftningen s�tts i kraft genom lag. I �vrigt s�tts internationella f�rpliktelser i kraft genom f�rordning som utf�rdas av republikens president.

Ett lagf�rslag om ikrafttr�dande av en internationell f�rpliktelse behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Om f�rslaget dock g�ller grundlagen eller �ndring av rikets territorium, skall riksdagen, utan att f�rslaget l�mnas vilande, godk�nna det med ett beslut som har fattats med minst tv� tredjedelar av de avgivna r�sterna.

I en lag om ikrafttr�dande av en internationell f�rpliktelse kan anges att best�mmelser om ikrafttr�dandet utf�rdas genom f�rordning. Allm�nna best�mmelser om publicering av f�rdrag och andra internationella f�rpliktelser utf�rdas genom lag.

96 �

Riksdagens deltagande i den nationella beredningen av �renden som g�ller Europeiska unionen

Riksdagen behandlar f�rslag till s�dana r�ttsakter, f�rdrag eller andra �tg�rder om vilka beslut fattas inom Europeiska unionen och som annars enligt grundlagen skulle falla inom riksdagens beh�righet.

Statsr�det skall sedan det f�tt k�nnedom om ett i 1 mom. avsett f�rslag utan dr�jsm�l s�nda f�rslaget till riksdagen genom en skrivelse s� att riksdagen kan ta st�llning till det. F�rslaget behandlas i stora utskottet och vanligen i ett eller flera andra utskott som ger utl�tande till stora utskottet. F�rslag som g�ller utrikes- och s�kerhetspolitiken behandlas dock i utrikesutskottet. Stora utskottet eller utrikesutskottet kan vid behov ge ett yttrande om f�rslaget till statsr�det. Talmanskonferensen kan besluta att ett s�dant �rende ocks� skall tas upp till debatt i plenum, varvid riksdagen dock inte fattar beslut i saken.

Statsr�det skall ge de utskott som saken g�ller information om �rendets behandling i Europeiska unionen. Stora utskottet eller utrikesutskottet skall ocks� underr�ttas om statsr�dets h�llning i �rendet.

97 �

Riksdagens r�tt att f� information i internationella fr�gor

Riksdagens utrikesutskott skall p� beg�ran och �ven annars vid behov f� en utredning av statsr�det om fr�gor som g�ller utrikesoch s�kerhetspolitiken. Riksdagens stora utskott skall p� motsvarande s�tt f� en utredning om beredningen av andra �renden i Europeiska unionen. Talmanskonferensen kan besluta att en utredning skall tas upp till debatt i plenum, varvid riksdagen dock inte fattar beslut i saken.

Statsministern skall p� f�rhand samt utan dr�jsm�l efter�t ge riksdagen eller dess utskott information om �renden som behandlas vid Europeiska r�dets m�ten. Detsamma g�ller beredningen av �ndringar av de f�rdrag som Europeiska unionen bygger p�.

Det riksdagsutskott som �r beh�rigt kan ge statsr�det ett utl�tande med anledning av en utredning eller information som avses ovan.

9 kap.

R�ttskipningen

98 �

Domstolarna

Allm�nna domstolar �r h�gsta domstolen, hovr�tterna och tingsr�tterna.

Allm�nna f�rvaltningsdomstolar �r h�gsta f�rvaltningsdomstolen och de regionala f�rvaltningsdomstolarna.

Ang�ende specialdomstolar som ut�var domsr�tt p� s�rskilt angivna omr�den best�ms genom lag.

Tillf�lliga domstolar f�r inte tills�ttas.

99 �

De h�gsta domstolarnas uppgifter

Den h�gsta domsr�tten i tviste- och brottm�l ut�vas av h�gsta domstolen och i f�rvaltningsm�l av h�gsta f�rvaltningsdomstolen.

De h�gsta domstolarna �vervakar r�ttskipningen inom sina beh�righetsomr�den. De kan g�ra framst�llningar hos statsr�det om vidtagande av lagstiftnings�tg�rder.

100 �

De h�gsta domstolarnas sammans�ttning

H�gsta domstolen och h�gsta f�rvaltningsdomstolen har en president och ett beh�vligt antal �vriga ledam�ter.

De h�gsta domstolarna �r domf�ra med fem ledam�ter, om inte n�got annat antal best�ms s�rskilt i lag.

101 �

Riksr�tten

Riksr�tten behandlar �tal som v�cks mot en medlem av statsr�det eller justitiekanslern, riksdagens justitieombudsman eller en ledamot i h�gsta domstolen eller h�gsta f�rvaltningsdomstolen f�r lagstridigt f�rfarande i �mbetsut�vning. Riksr�tten behandlar ocks� s�dana �tal som avses i 113 �.

Till riksr�tten h�r presidenten i h�gsta domstolen som ordf�rande samt presidenten i h�gsta f�rvaltningsdomstolen och de tre till tj�nste�ren �ldsta hovr�ttspresidenterna samt fem ledam�ter som riksdagen v�ljer f�r ett fyra �rs mandat.

N�rmare best�mmelser om riksr�ttens sammans�ttning, domf�ra medlemsantal och verksamhet utf�rdas genom lag.

102 �

Utn�mning av domare

Republikens president utn�mner de ordinarie domarna enligt ett i lag best�mt f�rfarande. Best�mmelser om utn�mning av �vriga domare utf�rdas genom lag.

103 �

Domarnas r�tt att kvarst� i tj�nsten

En domare f�r inte f�rklaras f�rlustig sin tj�nst p� annat s�tt �n genom dom av domstol. En domare f�r inte heller utan eget samtycke f�rflyttas till en annan tj�nst, om inte f�rflyttningen beror p� omorganisation av domstolsv�sendet.

Genom lag best�ms om domares skyldighet att avg� vid en viss �lder eller till f�ljd av f�rlorad arbetsf�rm�ga.

Ang�ende grunderna f�r domarnas anst�llningsf�rh�llanden i �vrigt best�ms s�rskilt genom lag.

104 �

�klagarna

�klagarv�sendet leds av riks�klagaren, som �r h�gsta �klagare och som utn�mns av republikens president. N�rmare best�mmelser om �klagarv�sendet utf�rdas genom lag.

105 �

Ben�dning

Republikens president kan i enskilda fall, efter att ha inh�mtat utl�tande av h�gsta domstolen, besluta om ben�dning genom att mildra eller efterge av domstol best�mda straff eller andra straffr�ttsliga p�f�ljder.

Amnesti kan utf�rdas endast genom lag.

10 kap.

Laglighetskontroll

106 �

Grundlagens f�retr�de

Om till�mpningen av en lagbest�mmelse i ett �rende som behandlas av en domstol uppenbart skulle strida mot grundlagen, skall domstolen ge grundlagsbest�mmelsen f�retr�de.

107 �

Begr�nsning av r�tten att till�mpa f�rfattningar p� l�gre niv� �n lag

Om en best�mmelse i en f�rordning eller n�gon annan f�rfattning p� l�gre niv� �n lag strider mot grundlagen eller n�gon annan lag, f�r den inte till�mpas av domstolar eller andra myndigheter.

108 �

Justitiekanslerns uppgifter

Justitiekanslern skall �vervaka lagligheten av statsr�dets och republikens presidents �mbets�tg�rder. Justitiekanslern skall ocks� �vervaka att domstolarna och andra myndigheter samt tj�nstem�nnen, offentligt anst�llda arbetstagare och ocks� andra, n�r de sk�ter offentliga uppdrag, f�ljer lag och fullg�r sina skyldigheter. Vid ut�vningen av sitt �mbete �vervakar justitiekanslern att de grundl�ggande fri- och r�ttigheterna samt de m�nskliga r�ttigheterna tillgodoses.

Justitiekanslern skall p� beg�ran ge presidenten, statsr�det och ministerierna upplysningar och utl�tanden i juridiska fr�gor.

Justitiekanslern ger �rligen till riksdagen och statsr�det en ber�ttelse om sina �mbets�tg�rder och sina iakttagelser om hur lagstiftningen f�ljs.

109 �

Justitieombudsmannens uppgifter

Justitieombudsmannen skall �vervaka att domstolarna och andra myndigheter samt tj�nstem�nnen, offentligt anst�llda arbetstagare och ocks� andra, n�r de sk�ter offentliga uppdrag, f�ljer lag och fullg�r sina skyldigheter. Vid ut�vningen av sitt �mbete �vervakar justitieombudsmannen att de grundl�ggande fri- och r�ttigheterna samt de m�nskliga r�ttigheterna tillgodoses.

Justitieombudsmannen ger �rligen till riksdagen en ber�ttelse om sin verksamhet samt om r�ttskipningens tillst�nd och om de brister i lagstiftningen som justitieombudsmannen har observerat.

110 �

Justitiekanslerns och justitieombudsmannens �talsr�tt och f�rdelningen av uppgifter mellan dem

Beslut om v�ckande av �tal mot en domare f�r lagstridigt f�rfarande i en �mbets�tg�rd fattas av justitiekanslern eller justitieombudsmannen. Dessa kan utf�ra �tal eller f�rordna att �tal skall v�ckas ocks� i andra �renden som omfattas av deras laglighetskontroll.

Best�mmelser om f�rdelningen av uppgifter mellan justitiekanslern och justitieombudsmannen kan utf�rdas genom lag, dock s� att ingenderas beh�righet i fr�ga om laglighetskontrollen f�r begr�nsas.

111 �

Justitiekanslerns och justitieombudsmannens r�tt att f� upplysningar

Justitiekanslern och justitieombudsmannen har r�tt att av myndigheterna och av andra som sk�ter offentliga uppdrag f� de upplysningar som de beh�ver f�r sin laglighetskontroll.

Justitiekanslern skall vara n�rvarande vid statsr�dets sammantr�den och vid f�redragning f�r republikens president i statsr�det. Justitieombudsmannen har r�tt att vara n�rvarande vid dessa sammantr�den och f�redragningar.

112 �

Laglighetskontrollen i fr�ga om statsr�dets och presidentens �mbets�tg�rder

Om justitiekanslern finner att lagligheten av ett beslut eller en �tg�rd av statsr�det eller en minister eller republikens president ger anledning till anm�rkning, skall justitiekanslern framst�lla en motiverad anm�rkning. Om den l�mnas obeaktad, skall justitiekanslern l�ta anteckna sin st�ndpunkt i statsr�dets protokoll och vid behov vidta andra �tg�rder. Ocks� justitieombudsmannen har motsvarande r�tt att framst�lla anm�rkning och vidta andra �tg�rder.

Om ett beslut av presidenten �r lagstridigt, skall statsr�det efter att ha f�tt yttrande av justitiekanslern meddela att beslutet inte kan verkst�llas och f�resl� presidenten att beslutet �ndras eller �tertas.

113 �

Presidentens straffr�ttsliga ansvar

Om justitiekanslern, justitieombudsmannen eller statsr�det anser att republikens president har gjort sig skyldig till landsf�rr�deribrott, h�gf�rr�deribrott eller brott mot m�nskligheten, skall detta meddelas riksdagen. Om riksdagen d� med tre fj�rdedelar av de avgivna r�sterna beslutar att �tal skall v�ckas, skall riks�klagaren utf�ra �tal vid riksr�tten och presidenten under tiden avh�lla sig fr�n �mbetsut�vning. I andra fall f�r �tal inte v�ckas mot presidenten med anledning av en �mbets�tg�rd.

114 �

�tal mot minister

�tal mot en medlem av statsr�det f�r lagstridigt f�rfarande i �mbetet behandlas i riksr�tten enligt vad som n�rmare best�ms genom lag.

Beslut om v�ckande av �tal fattas av riksdagen sedan grundlagsutskottet tagit st�llning till lagligheten av en ministers �mbets�tg�rd. F�re beslutet skall riksdagen bereda medlemmen av statsr�det tillf�lle att avge f�rklaring. N�r utskottet behandlar �rendet skall utskottet vara fulltaligt.

�tal mot en medlem av statsr�det utf�rs av riks�klagaren.

115 �

Inledande av unders�kning som g�ller ministeransvarighet

En unders�kning av fr�gan om en ministers �mbets�tg�rd �r laglig kan inledas i riksdagens grundlagsutskott genom

1) en anm�lan till grundlagsutskottet av justitiekanslern eller justitieombudsmannen,

2) en anm�rkning som undertecknats av minst tio riksdagsledam�ter, samt genom

3) en beg�ran om unders�kning som framst�llts till grundlagsutskottet av n�got annat riksdagsutskott.

Grundlagsutskottet kan ocks� p� eget initiativ b�rja unders�ka lagligheten av en ministers �mbets�tg�rder.

116 �

F�ruts�ttningarna f�r v�ckande av �tal mot en minister

Beslut om v�ckande av �tal mot en medlem av statsr�det kan fattas, om denne upps�tligen eller av grov oaktsamhet p� ett v�sentligt s�tt har brutit mot de skyldigheter som h�r till en ministers uppgifter eller i �vrigt f�rfarit klart lagstridigt i sin �mbetsut�vning.

117 �

Justitiekanslerns och justitieombudsmannens juridiska ansvar

Ang�ende unders�kning av lagligheten av justitiekanslerns och justitieombudsmannens �mbets�tg�rder, v�ckande av �tal mot justitiekanslern och justitieombudsmannen f�r lagstridigt f�rfarande i tj�nsteut�vning samt behandlingen av s�dana �tal g�ller vad som i 114 och 115 � s�gs om medlemmarna i statsr�det.

118 �

Ansvar f�r �mbets�tg�rder

En tj�nsteman svarar f�r att hans eller hennes �mbets�tg�rder �r lagliga. Tj�nstemannen svarar ocks� f�r s�dana beslut i ett kollegialt organ som tj�nstemannen i egenskap av medlem av organet har bitr�tt.

En f�redragande som inte har reserverat sig mot beslutet svarar f�r det som har beslutats p� f�redragningen.

Var och en som har lidit r�ttskr�nkning eller skada till f�ljd av en lagstridig �tg�rd eller f�rsummelse av en tj�nsteman eller n�gon som sk�ter ett offentligt uppdrag har, enligt vad som n�rmare best�ms genom lag, r�tt att yrka att denne d�ms till straff samt kr�va skadest�nd av det offentliga samfundet eller av tj�nstemannen eller den som sk�ter det offentliga uppdraget. H�r avsedd �talsr�tt f�religger emellertid inte, om �talet enligt grundlagen skall behandlas i riksr�tten.

11 kap.

F�rvaltning och sj�lvstyrelse

119 �

Statsf�rvaltningen

Till statens centralf�rvaltning kan ut�ver statsr�det och ministerierna h�ra �mbetsverk, inr�ttningar och andra organ. Staten kan dessutom ha regionala och lokala myndigheter. Om f�rvaltningen under riksdagen best�ms s�rskilt genom lag.

De allm�nna grunderna f�r statsf�rvaltningens organ skall regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar ut�vning av offentlig makt. Grunderna f�r statens regionaloch lokalf�rvaltning skall likas� best�mmas genom lag. I �vrigt kan best�mmelser om statsf�rvaltningens enheter utf�rdas genom f�rordning.

120 �

�lands st�llning

Landskapet �land har sj�lvstyrelse enligt vad som s�rskilt best�ms i sj�lvstyrelselagen f�r �land.

121 �

Kommunal och annan regional sj�lvstyrelse

Finland �r indelat i kommuner, vilkas f�rvaltning skall grunda sig p� sj�lvstyrelse f�r kommunens inv�nare.

Best�mmelser om de allm�nna grunderna f�r kommunernas f�rvaltning och om uppgifter som �l�ggs kommunerna utf�rdas genom lag.

Kommunerna har beskattningsr�tt. Best�mmelser om grunderna f�r skattskyldigheten och f�r hur skatten best�ms samt om de skattskyldigas r�ttsskydd utf�rdas genom lag.

Om sj�lvstyrelse p� st�rre f�rvaltningsomr�den �n kommuner best�ms genom lag. Samerna har inom sitt hembygdsomr�de spr�klig och kulturell autonomi enligt vad som best�ms i lag.

122 �

Den administrativa indelningen

N�r f�rvaltningen organiseras skall en indelning i sinsemellan f�renliga omr�den efterstr�vas s� att den finsk- och svenskspr�kiga befolkningens m�jligheter att erh�lla tj�nster p� det egna spr�ket tillgodoses enligt lika grunder.

Best�mmelser om grunderna f�r kommunindelning utf�rdas genom lag.

123 �

Universiteten och andra som ordnar undervisning

Universiteten har sj�lvstyrelse enligt vad som n�rmare best�ms genom lag.

Best�mmelser om grunderna f�r annan undervisning som staten och kommunerna ordnar samt om r�tten att ordna motsvarande undervisning i privata l�roanstalter utf�rdas genom lag.

124 �

�verf�ring av f�rvaltningsuppgifter p� andra �n myndigheter

Offentliga f�rvaltningsuppgifter kan anf�rtros andra �n myndigheter endast genom lag eller med st�d av lag, om det beh�vs f�r en �ndam�lsenlig sk�tsel av uppgifterna och det inte �ventyrar de grundl�ggande fri- och r�ttigheterna, r�ttss�kerheten eller andra krav p� god f�rvaltning. Uppgifter som inneb�r betydande ut�vning av offentlig makt f�r dock ges endast myndigheter.

125 �

Beh�righetsvillkor och utn�mningsgrunder f�r tj�nster

Genom lag kan best�mmas att endast finska medborgare f�r utn�mnas till best�mda offentliga tj�nster eller uppdrag.

De allm�nna utn�mningsgrunderna f�r offentliga tj�nster �r skicklighet, f�rm�ga och bepr�vad medborgerlig dygd.

126 �

Utn�mning till statliga tj�nster

Republikens president utn�mner ministeriernas kanslichefer samt chefen f�r och f�redragandena vid republikens presidents kansli och f�rordnar beskickningarnas chefer till deras uppdrag. Presidenten utn�mner och f�rordnar �ven de andra tj�nstem�n om vilka s� best�ms p� annat st�lle i denna grundlag eller genom lag.

Statsr�det utn�mner de statstj�nstem�n som inte enligt lag eller annan f�rfattning skall utn�mnas av presidenten, ett ministerium eller n�gon annan myndighet.

12 kap.

F�rsvaret

127 �

Skyldigheten att f�rsvara landet

Varje finsk medborgare �r skyldig att delta i fosterlandets f�rsvar eller att bist� f�rsvaret p� det s�tt som best�ms i lag.

Best�mmelser om r�tten att p� grund av �vertygelse befrias fr�n deltagande i landets milit�ra f�rsvar utf�rdas genom lag.

128 �

F�rsvarsmaktens �verbef�lhavare

Republikens president �r �verbef�lhavare f�r Finlands f�rsvarsmakt. Presidenten kan p� framst�llning av statsr�det �verl�ta uppgiften p� n�gon annan finsk medborgare.

Presidenten utn�mner officerarna.

129 �

Mobilisering

Republikens president beslutar p� framst�llning av statsr�det om mobilisering av f�rsvarsmakten. Om riksdagen inte d� �r sammankallad skall den genast sammankallas.

13 kap.

Slutbest�mmelser

130 �

Ikrafttr�dande

Denna grundlag tr�der i kraft den 1 mars 2000.

Best�mmelser som beh�vs f�r att verkst�lla grundlagen utf�rdas genom en separat lag.

131 �

Grundlagar som upph�vs

Genom denna grundlag upph�vs j�mte �ndringar

1) Regeringsformen f�r Finland av den 17 juli 1919,

2) riksdagsordningen av den 13 januari 1928,

3) lagen den 25 november 1922 om riksr�tten (273/1922) samt

4) lagen den 25 november 1922 om r�tt f�r riksdagen att granska lagenligheten av statsr�dsmedlemmarnas och justitiekanslerns samt riksdagens justitieombudsmans �mbets�tg�rder (274/1922).

RP 1/1998
GrUB 10/1998
RSv 262/1998
VLF 1/1999
GrUB 1/1999
RSk 15/1999

Helsingfors den 11 juni 1999

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Justitieminister Johannes Koskinen