Forskarnas åsikter går isär när det gäller omfattningen av ödeläggelsen av den Gotländska bebyggelsen från medeltid fram t o m ca 1700. Det finns ett uttalat behov av att komplettera det skrivbordsarbete som har gjorts, bl.a. i form av kart- och arkivstudier, med en fältinventering. En fältdokumentation är viktig även med tanke på kulturmiljövården; så länge gårdsplatserna med omnejd inte är lokaliserade och dokumenterade, undermineras en bevarandemöjlighet. Ett kulturarv är därmed hotat. I ett fåtal fall har intressanta områden karterats av kulturgeograf Per-Göran Ersson, men dessa gårdar finns inte dokumenterade i något offentligt kartmaterial.

Sommaren 2000 startades projektet "Gotländska ödegårdar" i samband med en kurs i kulturgeografi vid Högskolan på Gotland. Då utarbetades syfte och metod för hur ett inventerings- och dokumentationsprojekt av ödegårdar skulle kunna se ut. Under hösten och vintern 2000-2001 inventerades Storsudret, dvs. den södra delen av Gotland. En rapport finns att tillgå på Länsstyrelsen i Visby. Nu är turen kommen till Forsa ting på norra Gotland (fig. 1). Inom detta område finns ödegårdar och områden med intressanta namnindikationer i socknarna Lärbro (med Gann), Hangvar (med Elinghem), Stenkyrka, Hall, Tingstäde och Othem. De via ödegårdslistan kända ödegårdarna är 12 till antalet.

I den löpande texten samt används följande förkortningar:

· Norr: N, syd: S, öst: O, väst: V
· Markelej: mkl, tunnland: tld, kappland: kpl, mansslätt: msl, mantal: mt
· Fornminnesregistret: FMR
· Lantmäteriet i Visby: VLA
· Lansarkivet i Visby: ViLA

Längst bak i rapporten finns ett utdrag ur ödegårdslistan över Forsa ting samt en liten ordbok.

Varje gård från ödegårdslistan redovisas i rapporten med kartmaterial. Vid de lokaler som lämningar påträffas redogörs detta i ett kapitel för sig och följs upp av en kort diskussion. Fältarbete och diskussion utgår i de fall då lokalen försvunnit i och med det moderna åkerbruket. Under rubriken "Övriga områden av intresse" behandlas de platser som Ersson tar upp i sin förteckning, samt lokaler som ter sig intressanta utifrån det historiska kartmaterialet. Dessa områden besöks inte i fält och redovisas enbart utifrån den information som kan hämtas ur kart- och arkivmaterialet. Möjlig bebyggelseplats för den eventuella ödegården diskuteras och sätts ut på den digitala kartutskriften i de fall som detta är möjligt.

Undersökningsområdet: Forsa ting på norra Gotland

Det fanns sammanlagt 69 gårdar inom Forsa ting 1653. Alla var skattehemman utom Smidts i Stenkyrka (kronohemman). Det fanns även ett antal tomter under de befintliga gårdarna och en del av dessa utgör enligt Ersson ödegårdar.

Antalet ödehemman i Forsa ting i slutet av 1500-talet uppgick till 17 stycken. Fem av dessa återupptogs i senare tid. Detta innebär att det finns 12 lokaler att inventera i fält; tre i Stenkyrka, tre i Hangvar, tre i Lärbro, två i Othem och en i Hall. (Den gård som här räknas till Hall kan dock ligga i Lärbro. Härom råder en viss tveksamhet). Även en del av de befintliga gårdarna i Tingstäde socken ingick i Forsa ting, men i det aktuella området ligger det inga kända ödegårdar.

Det finns ett stort antal platser i de fem socknarna som ter sig intressanta utifrån det historiska kartmaterialet. En del av dessa har Ersson tagit upp i sin förteckning över ödehemman, andra har uppdagats under förarbetet inom projektet "Gotländska ödegårdar." Kart- och arkivstudier kommer att redovisas över 19 sådana områden av intresse där eventuell övergiven bebyggelse från medeltid t o m ca 1700 kan komma att återfinnas vid ett fältbesök.

Tillbaka till rapportindex över Forsa ting