|
Liten ordbok Svåra ord som förekommer i rapporten Markelej: Ett i senare tid omdiskuterat skattemått som tidigast finns omnämnt i Gutalagen från 1200-talet, där det står skrivet om en överenskommelse att gemensamt bidra till "landets tarv" genom att betala skatt. Skatten skulle erläggas efter marktal beräknat på jord och lösöre. Historikern Tryggve Siltberg har genom undersökningar och jämförelser av bevarade pergamentsbrev, tidiga jordeböcker samt Revisionsboken kommit fram till att de Gotländska gårdarnas markelejantal i 80% av fallen står i proportion till dess åker och äng. De återstående 20% av gårdarna skulle, enligt Siltberg, markelejet utöver åker och äng ha bestått av annan mark, t.ex. bete och skog. Flertalet forskare vill definiera ordet markelej som ett skattemått beräknat efter åker, äng, starr, ag, skog, bete, utmark och fiskevatten. Det kan finnas fall då t.ex. en gård besatt skattefria jordar, men att dessa marker inte räknades med i markelejtalet. Variationer kan också ha skett beroende på vilket sädesbruk som nyttjades i socknen. Gotlands tingsindelning: Tingen utgjorde det minsta judiciella distriken på Gotland. Förutom att fungera som en domstolsinstans var tingen även administrativa och skattetekniska enheter. Någon säker vetskap om tingens ursprungliga ålder, antal, namn och utbredning finns inte. Många forskare menar att de är av ansenlig ålder. Via ett skatteavtal mellan gotlänningarna och Erik av Pommern daterat år 1412 kan tingsindelningens struktur och tingens antal på Gotland utläsas. Tingsdomarnas arbete bestod bl.a. i att fördela skatten mellan tingets gårdar (fram till 1653). Gotland var indelat i 20 ting fram till slutet av 1700-talet. Fjärding: Underavdelning till tingen, möjligtvis för att antalet gårdar skulle fördelas jämnare mellan tingen. Revisionsboken 1653: När Gotland blev svenskt 1645 innebar detta att ön skulle anpassas till de svenska skatteberäkningarna. 1653 genomfördes därför en undersökning och reglering av skatteförhållandena på Gotland, vilket resulterade i Revisionsboken. I och med denna beräkning för skattläggning blev för första gången varje enskild gård på ön beskattad enskilt. Tidigare hade gårdarna kollektivt betalat den skattesumma som var lagd på det ting de hörde under. Tunnland, tld: motsvarar 4936 kvm (ca 0,5 ha). Mansslätt, msl: mått för hur mycket
en fullvuxen man slog på ängen per arbetsdag. Kappland, kpl: motsvarar 154,3 kvm. Bonitet: jordens bördighet, mäts i grader.
Ju lägre siffra desto bättre bördighet. Impediment: markområde som till följd av sin beskaffenhet ej används till odling. Gäller för både åker- och skogsbruk.
Referenslista Litteratur: Carlsson, D. 1981. Kulturhistorisk inventering av Sudret. Visby. Cedergren, A. 1981. Öja - anteckningar ur en sockens historia. Hanse Production AB, Burgsvik. Cserhalmi, N. 1999. Fårad mark - handbok för tolkning av historiska kartor och landskap. Ersson, P-G. 1974. Kolonisation och ödeläggelse på Gotland - studier av den agrara bebyggelseutvecklingen från tidig medeltid till 1600-talet. Meddelande från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms Universitet, nr. B 27. Stockholm. Ersson, P-G. 1975. Ägonamnet Fonngård och dess ålder. Gotländska studier 4. St. Knuts gille, Visby. Ersson, P-G. 1977. Hemmansklyvning på Gotland fram till 1600-talet. Gotländska studier 5. St. Knuts gille, Visby. Ersson, P-G, 1985. Förteckning över gotländska ödegårdar. Gotländskt arkiv. Visby. Gislestam, T. 1991. Från gårdsklunga till långby - en studie kring den bebyggelsehistoriska utvecklingen i Norrbyn, Vamlingbo socken. Landsbygd i förvandling - Gotländsk odling och bebyggelse under 1800-talet. Red: Lindquist, S-O. Visby. Gadd, D. et.alt. 1956. Gotlands bebyggelse - en skildring i ord och bild. Malmö. Jensen, R. 1997. Fornminnesinventeringen - nuläge och kompletteringsbehov. En riksöversikt. RAÄ. Stockholm. Lindström, G. 1978. Anteckningar om Gotlands medeltid. Hanseproduktion AB, Visby. Olsson, I. 1984. Ortnamn på Gotland. Visby. Siltberg, T. 1990. Gotlands bebyggelse 1614 - gårdar, människor och organisation. Gotländskt arkiv 1990. Visby. Siltberg, T. 1992. Gotlands åkermark, skatteväsen och "marklej". Gotländskt arkiv 1992. Visby. Siltberg, T. 1993. Bondestatistik och bonderepublik på Gotland. En replik till Janken Myrdal. Gotländskt arkiv 1993. Visby. Sjöberg, Å.G. 1961. Äldre gotländsk handel. Gotländskt arkiv. Visby. Yrwing, H. 1978. Det medeltida Gotland. Visby. Östergren, M. 1989. Mellan stengrund och stenhus. Gotlands vikingatida silverskatter som boplatsindikation. Thesis and papers in archaeology 2. Stockholm. Tryckta källor: Carl Linnaei öländska och gotländska resa 1741. Sammanställd av Gullander, B. 1957. CGG Hilfelings gotländska resor 1797 I. Redigerad av Gislestam, T. 1995. Visby. Revisionsbok för Gotland 1653 (Jb 1653), Gotlandica 1, 1974. Visby. Källor från Lantmäteriet i Visby: Geometrisk avmätning för skattläggning 1703, Fide akt 1 Geometrisk avmätning för skattläggning (renov. Ex.) 1703, Fide akt 2 Laga skifte, Fide sockens skifteslag 1893-1894, Fide akt 55 a Avmätning av Röra tompt 1799, Fide akt 3 a Gränsblandning storskifte, Fride, 1815, Fide akt 26 Avmätning av Grötlingbo och Fide allmänning med gränsblandning 1785, Grötlingbo akt 74
Geometrisk avmätning för skattläggning (renritat Ex.) 1702-1703, Öja akt 2 Storskifte, Rudvier och Masarfve tomt, med gränsblandning och ägoutb. 1818, Öja akt 32 Laga skifte, Öja socken skifteslag 1860-1875, Öja akt 74
Geometrisk avmätning för skattläggning 1702-1703, Vamlingbo akt 1 Storskifte Augstens 1822, gränsblandning, Vamlingbo akt 29 Storskifte Nore 1825-1826, gränsblandning, Vamlingbo akt 32 Storskifte Frides 1815, gränsblandning, Vamlingbo akt 50 Laga skifte, första och andra skifteslaget 1867-1880, Vamlingbo akt 100 a Gränsblandning vid storskifte, Bjärges, 1810, Vamlingbo akt 39 Ägotvist vid storskifte med gränsblandning, Kvarne, 1812, Vamlingbo akt 41
Geometrisk avmätning för skattläggning (renov. Ex.) 1703, Hamra akt 2 Laga skifte, Hamra socken skifteslag 1885-1887, Hamra akt 27
Geometrisk avmätning för skattläggning 1703-1704, renov ex. Sundre socken, akt 2. Gränsblandning v. storskifte å Västergårde 1815, Sundre socken akt 17. Laga skifte å Sundre sockens skifteslag med ägoutb. 1878-1879. Sundre socken, akt 41 a. Källor från Landsarkivet i Visby: Ödegårdslistan från 1580-talet, Avskriftssamlingen kapsel 7, ViLa. Mantalsregister från 1634, Avskriftssamlingen vol. 95, ViLA. Muntliga källor: Muntligt meddelande, februari 2001, Tryggve Siltberg vid ViLa, angående termen "Indester."
|