Liten ordbok

Markelej: Ett i senare tid omdiskuterat skattemått som tidigast finns omnämnt i Gutalagen från 1200-talet, där det står skrivet om en överenskommelse att gemensamt bidra till "landets tarv" genom att betala skatt. Skatten skulle erläggas efter marktal beräknat på jord och lösöre. Historikern Tryggve Siltberg har genom undersökningar och jämförelser av bevarade pergamentsbrev, tidiga jordeböcker samt Revisionsboken kommit fram till att de Gotländska gårdarnas markelejantal i 80% av fallen står i proportion till dess åker och äng. De återstående 20% av gårdarna skulle, enligt Siltberg, markelejet utöver åker och äng ha bestått av annan mark, t.ex. bete och skog. Flertalet forskare vill definiera ordet markelej som ett skattemått beräknat efter åker, äng, starr, ag, skog, bete, utmark och fiskevatten. Det kan finnas fall då t.ex. en gård besatt skattefria jordar, men att dessa marker inte räknades med i markelejtalet. Variationer kan också ha skett beroende på vilket sädesbruk som nyttjades i socknen.

Gotlands tingsindelning: Tingen utgjorde det minsta judiciella distriken på Gotland. Förutom att fungera som en domstolsinstans var tingen även administrativa och skattetekniska enheter. Någon säker vetskap om tingens ursprungliga ålder, antal, namn och utbredning finns inte. Många forskare menar att de är av ansenlig ålder. Via ett skatteavtal mellan gotlänningarna och Erik av Pommern daterat år 1412 kan tingsindelningens struktur och tingens antal på Gotland utläsas. Tingsdomarnas arbete bestod bl.a. i att fördela skatten mellan tingets gårdar (fram till 1653). Gotland var indelat i 20 ting fram till slutet av 1700-talet.

Fjärding: Underavdelning till tingen, möjligtvis för att antalet gårdar skulle fördelas jämnare mellan tingen.

Revisionsboken 1653: När Gotland blev svenskt 1645 innebar detta att ön skulle anpassas till de svenska skatteberäkningarna. 1653 genomfördes därför en undersökning och reglering av skatteförhållandena på Gotland, vilket resulterade i Revisionsboken. I och med denna beräkning för skattläggning blev för första gången varje enskild gård på ön enskilt beskattad. Tidigare hade gårdarna kollektivt betalat den skattesumma som var lagd på det ting de hörde till.

Tunnland, tld: motsvarar 4936 kvm (ca 0,5 ha).

Mansslätt, msl: mått för hur mycket en fullvuxen man slog på ängen per arbetsdag.

Kappland, kpl: motsvarar 154,3 kvm.

Bonitet: jordens bördighet mätt i grader. Ju lägre siffra, desto bättre bördighet.

Impediment: markområde som till följd av sin beskaffenhet inte används till odling. Gäller för både åker och skogsbruk.

Referenslista

Litteratur:

Cserhalmi, N. 1999. Fårad mark - handbok för tolkning av historiska kartor och landskap.

Ersson, P-G. 1974. Kolonisation och ödeläggelse på Gotland - studier av den agrara bebyggelseutvecklingen från tidig medeltid till 1600-talet. Meddelande från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms Universitet, nr. B 27. Stockholm.

Ersson, P-G. 1975. Ägonamnet Fonngård och dess ålder. Gotländska studier 4. St. Knuts gille, Visby.

Ersson, P-G. 1977. Hemmansklyvning på Gotland fram till 1600-talet. Gotländska studier 5. St. Knuts gille, Visby.

Ersson, P-G, 1985. Förteckning över gotländska ödegårdar. Gotländskt arkiv. Visby.

Gadd, D. et.alt. 1956. Gotlands bebyggelse - en skildring i ord och bild. Malmö.

Jensen, R. 1997. Fornminnesinventeringen - nuläge och kompletteringsbehov. En riksöversikt. RAÄ. Stockholm.

Lindström, G. 1978. Anteckningar om Gotlands medeltid. Hanseproduktion AB, Visby.

Olsson, I. 1984. Ortnamn på Gotland. Visby.

Siltberg, T. 1990. Gotlands bebyggelse 1614 - gårdar, människor och organisation. Gotländskt arkiv 1990. Visby.

Siltberg, T. 1992. Gotlands åkermark, skatteväsen och "marklej". Gotländskt arkiv 1992. Visby.

Siltberg, T.1993. Bondestatistik och bonderepublik på Gotland. En replik till Janken Myrdal. Gotländskt arkiv 1993. Visby.
Yrwing, H. 1978. Det medeltida Gotland. Visby.

Östergren, M. 1989. Mellan stengrund och stenhus. Gotlands vikingatida silverskatter som boplatsindikation. Thesis and papers in archaeology 2. Stockholm.

Tryckta källor:

Carl Linnaei öländska och gotländska resa 1741. Sammanställd av Gullander, B. 1957.

CGG Hilfelings gotländska resor 1797 I. Redigerad av Gislestam, T. 1995. Visby.

Revisionsbok för Gotland 1653 (Jb 1653), Gotlandica 1, 1974. Visby.

Källor från Lantmäteriet i Visby:

Stenkyrka:

VLA, Akt 1 & 2, Geometrisk avmätning för skattläggning, ca 1696.

VLA, Akt 61, lagaskifte, 1830-1831.

VLA, Akt 58, storskifte, 1791

VLA, Akt 62, storskifte, 1797.

Hangvar:

VLA, Akt 1-3, Geometrisk avmätning för skattläggning, ca 1700.

VLA, Akt 109a, 8:de skifteslaget i Hangvar, 1917.

VLA, Akt 29, Gränsbestämning vid lagaskifte å Bäcks, 1844-1846.

VLA, Akt 18, Storskifte med gränsbestämning, 1804-1805.

VLA, Akt 19, Hemmansklyvning, 1808.

VLA, Akt 61, lagaskifte å Snäckers, 7:de skifteslaget, 1893.

Hall:

VLA, Akt 1 & 2, Geometrisk avmätning för skattläggning, 1695.

VLA, Akt 5, Gränsblandning vid storskifte å Hägvards, 1787.

VLA, Akt 9, Gränsblandning vid storskifte å Medebys, 1818.

Lärbro:

VLA, Akt 1 & 2, Geometrisk avmätning för skattläggning, 1694-95.

VLA, Akt 21, Storskifte med gränsbest. och ägoutbyte och deln. av vertad äng med Gans kyrka, 1807.

VLA, Akt 120, laga skifte å Lärbro 7:de skl. m. Ägoutbyte, 1906-1909.

VLA, Akt 93, Redovisning av ägor v. lagaskifte å Lärbro 6:te skifteslag med ägoutbyte, 1906-1907.

VLA, Akt 9, Gränsbest. v. Lagaskifte å Angelbos samt deln. å samf. "Ahletjaut" med Angelbos, 1824.

VLA, Akt 19, Gränsbest. v. Storskifte å Sudervange, 1816.

VLA, Akt 110b, Ändring i lagaskifte å Lärbro 5:te skl., 1911-1912.

Othem:

VLA, Akt 10, Gränsbestämning vid storskifte å Othemars, 1792.

VLA, Akt 63, Lagaskifte å Othems 6:te skl. m. Ägoutbyte, 1876.

VLA, Akt 76, Ägoutbyte v. lagaskifte å Othems 8:de skl. (Barshage).

Källor från Landsarkivet i Visby:

Ödegårdslistan från 1580-talet, Avskriftssamlingen kapsel 7, ViLa.