Karls tredje operation
Den 25 januari 2000 var det �ter dags f�r hj�rtoperation f�r v�r lille gosse. Nu var vi f�r�ldrar mer nerv�sa �n n�gonsin. Inte f�r att Karls v�g n�gonsin framst�tt som rak och s�ker f�r oss, men komplikationer var verkligen ov�lkommet.
Jag �vernattade p� avdelningen med Karl, jag var s� sjuk av r�dsla att jag spydde hela natten. Karl var lyckligt ovetande om allt, han lallade som en drucken efter f�rmedicineringen och han hade roligt �t allt och alla p� v�gen till operationssalen. Det k�ndes bra att han �tminstone varit glad p� v�gen in till op.
Vi visste inte riktigt vad som skulle g�ras annat �n att den tillt�ppta v�nstra lungpuls�dern skulle �ppnas.
Vi hoppades s� sm�tt p� tcpc, men v�r kirurg, �ter Markku Kaarne, lovade inget.
Sent p� eftermiddagen var Karl sedan p� IVA efter operationen.
Karls pappa tr�ffade Markku kort efter operationen, och det bidde ingen tcpc, men vad bidde det d�? undrade vi.
Kirurgen hade tillbringat 3,5 timmar (!) med att �ppna Karls lungpuls�der som vuxit igen �nda fram till lungornas f�rgreningar. Markku lyckades r�dda tv� av tre f�rgreningar till den v�nstra lungan. Han byggde dessutom igen en BT-shunt av Gore-Tex som shuntade blod fr�n aortan enbart till den v�nstra lungan f�r att tvinga k�rlet att v�xa till sig och h�llas �ppet. Glenn-shunten som tillf�r blod fr�n �vre h�lvenen till lungorna var nu endast kopplad till den h�gra lungan.
Karl hade varit i hj�rt-lungmaskinen i mer �n 3,5 timmar och det tog h�rt p� hans lilla kropp. Han blev svullen, och ett par dagar efter operationen var syresaturationen pl�tsligt nere i 60-65 procent. Karl var totalt BL�, som ett bl�b�r. Ingen visste riktigt vad det berodde p�, han �kte p� en kateterunders�kning (hans fj�rde) f�r att kontrollera att shuntarna var �ppna, och det var de, l�karna stod som handfallna.
Det var en mycket orolig natt f�r oss f�r�ldrar. Men under f�ljande f�rmiddag efter thorax-r�ntgen kom l�karna �ntligen p� vad det var som var fel: den h�gra lungan hade samlat massor av v�tska p� sig och efter att den tappats bort med ett dr�n f�rb�ttrades Karls tillst�nd snabbt. Han blev av med respiratorn samma natt men m�ste stanna p� IVA i ytterligare n�gra dagar p.g.a. att det kom s� mycket v�tska fr�n lungdr�nen. Efter sammanlagt en vecka kom han ner p� avdelningen och en vecka senare var han hemma. �ven denna g�ng med Marevan f�r att h�lla den nya shunten �ppen. Nu hade hans lilla hj�rta dock s� jobbigt att ytterligare tre mediciner, f�rutom Marevan och enalapril, stod p� hans dagliga medicinlista, n�mligen Lanoxin, Spiresis (v�tskedrivande) och Furesis. Hans saturation var �ter rej�lt �ver 80 och andningen var inte mer s� fl�sande och ljudlig. Men hans hj�rta jobbade �ter extra s� vi visste redan n�r vi for hem att vi snart �ter skulle tillbaka p� operation f�r att st�nga Gore-Tex shunten och m�jligen g�ra en tcpc ocks�.
�terv�nd till hemsidan
Den fj�rde operationen |
