Yerbamate introducerades bland de koloniserande moderna civilisationerna av de ursprungliga Guarani-indianerna i Paraguay och Argentina. Det har tydligen alltid varit den vanligaste ingrediensen i Guarani-indianernas huskurer. I det moderna Argentina och Paraguay, har emellertid mate-teet blivit n�stan sjukligt ritualiserat p� ett s�tt som p�minner om missbruket av kaffe och te i V�st- och �st-l�nder. De inf�dda Guarani-indianerna har d�remot fortsatt med en naturlig anv�ndning av mate f�r h�lsosamma syften. De anv�nder det till att fr�mja immunf�rsvaret, rena och avgifta blodet, balansera nervsystemet, �terst�lla ursprunglig h�rf�rg, motverka �ldrande, �vervinna tr�tthet, stimulera tankef�rm�gan, kontrollera aptiten, reducera effekter av f�rsvagande sjukdomar, reducera stress och avl�gsna s�mnsv�righeter.

Mate (Ilex paraguariensis) �r st�ndigt gr�n medlem av J�rnek-familjen. Den v�xer vilt i Argentina, Chile, Peru och Brasilien, men �r t�tast f�rekommande i Paraguay, d�r den ocks� odlas. V�xten klassificeras vagt i v�sterl�ndsk v�xtl�ra som aromatisk, stimulerande, bitter, milt avf�rande, sammandragande, vattendrivande, laxerande, svettdrivande och feberneds�ttande.

Mate inneh�ller m�nga vitaminer och mineraler. F�rutom den vanliga raden av hartser, fibrer, flyktiga oljor och garvsyra som karakteriserar m�nga v�xtmaterial, finns det karotin, vitaminerna A, C, E, B-1, B-2 och B-komplex, riboflavin, nikotinsyra, pantotensyra, biotin, magnesium, kalcium, j�rn, natrium, kalium, mangan, kisel, fosfater, svavel, saltsyra, klorofyll, cholin och inositol.

En grupp forskare fr�n Pasteur Institutet och Scientific Society fr�n Paris kom 1964 fram till att mate inneh�ller praktiskt taget alla vitaminer, som �r n�dv�ndiga f�r att uppr�tth�lla liv.

F�rutom de vanliga n�rings�mnena inneh�ller mate vissa �mnen tillh�rande en speciell grupp kemiska f�reningar som kallas xantiner. Trots att det f�rekommer ytterst sm� m�ngder av dessa �mnen i mate, s� har deras n�rvaro orsakat oerh�rt stor uppm�rksamhet. Det fr�msta xantinet i Yerbamate kallas matein. �mnet bidrar troligtvis ringa, om alls n�got, till v�xtens allm�nna verkan, men har dragit till sig oproportionerligt mycket spekulation.

En del xantiner, som t.ex. koffein, �r helt klart mindre �nskv�rda. Andra, s�som teophyllin och teobromin, har en specialiserad verkan och en tydligt m�nster av biverkningar. Fast�n xantinerna har liknande kemisk uppbyggnad, s� har vart och ett sina unika egenskaper.

Forskare fr�n Fria Hygien Institutet i Hamburg har slagit fast att �ven om det finns koffein i mate, s� �r m�ngden s� liten, att det skulle beh�vas 100 tep�sar mate i en kaffekopp vatten f�r att motsvara m�ngden koffein i en lika stor kopp kaffe. F�ljdaktligen �r koffein inte den verksamma principen i Yerbamate.

Det finns bara en effekt som tycks delas av alla xantiner: avslappning av den glatta muskulaturen. Det �r denna verkan som g�r dem (med undantag f�r koffein, d�r den avslappnande verkan p� glatt muskulatur minskas av andra biverkningar) anv�ndbara till kliniskt utvidgning av bronkerna och vid behandling av astma.

Mateinet tycks allts� ha den b�sta m�jliga sammans�ttningen av xantinernas egenskaper. Liksom andra xantiner stimulerar det t.ex. det centrala nervsystemet, men olikt de flesta andra �r det inte vanebildande eller beroendeframkallande. P� samma s�tt fr�mjar det, i motsats till koffein, b�ttre och inte s�mre s�mn. Det �r en mild, inte stark, vattendrivare, som m�nga xantiner �r. Det avslappar perifera blodk�rl och minskar d�rmed blodtrycket, utan de starka biverkningar p� medulla oblongata (f�rbindelsen mellan hj�rnan och ryggraden) och hj�rta som m�nga xantiner uppvisar. Vi vet ocks� att det �kar psykomotorisk verksamhet utan de typiska nedst�mmande biverkningarna, som andra xantiner framkallar.

Dr. Jose Martin, Direkt�r p� National Institutet f�r Teknologi i Paraguay, skriver: �Ny forskning och b�ttre teknologi har visat att trots att matein har en snarlik kemisk sammans�ttning som koffein, s� �r de molekyl�ra bindningarna olika. Matein har inga av de skadliga verkningarna som koffein har.�

Och Horatio Conesa, professor p� Buenos Aires Medicinska Skola, s�ger: �Det finns inte en enda medicinsk kontraindikation� f�r att inta mate. Kliniska studier visar faktiskt att �ven individer som �r koffein�verk�nsliga kan inta mate utan ogynnsamma reaktioner.

En m�rkv�rdig aspekt p� mate �r att den inte st�r s�mncykeln. Den har faktiskt en tendens att balansera cyklerna och inducera mer REM s�mn (med snabba �gonr�relser) n�r det beh�vs respektive �ka delta stadierna (djup s�mn) n�r det beh�vs.

De exakta orsakerna till mate�s verkan har inte klarlagts, men de innefattar b�de ett direkt skydd mot smittande organismer och en verkan p� det allm�nna motst�ndet mot sjukdomar. N�ringsinneh�llet i v�xten spelar antagligen en stor roll h�r, men det �r ocks� troligt att andra best�ndsdelar bidrar till denna verkan genom att stimulera aktiviteten hos de vita blodkropparna.

Mate anv�nds ofta som basmat, ibland i st�llet f�r s� viktiga livsmedel som br�d och gr�nsaker. Det kan l�tt avl�gsna k�nslan av hunger, och kan vara lika upplivande som en full m�ltid, enligt de v�lk�nda Chilenska botanisterna J. Zin och R. Weiss. Fredsk�rsarbetare har rapporterat situationer, i vilka stora grupper inf�dingar bibeh�llit god h�lsa under l�nga perioder av torka och hungersn�d, �ven om de bara �t ett enda litet m�l om dagen. Hur? Genom att dricka kopi�sa m�ngder Yerbamate te. En del inf�dingar tillbringar hela livet p� en s�dan diet och lever till mycket framskriden �lder, ibland �ver 100 �r.

Sydamerikanska regeringar har inf�rt rekommendationen att uppmuntra m�drar, speciellt i fattigare regioner, att inkludera Yerbamate i skolbarnens kost.

Yerbamate Royale har blivit k�nt f�r att minska symptomen av m�nga allergier n�r den prepareras i starkare koncentration. F�rutom de otaliga vitaminer och mineraler som Yerbamate inneh�ller, s� antas Stevia i detta te ge n�ring till bukspottk�rteln.

N�ringsfunktionen av denna �rtblandning �r inget mindre �n mirakul�s i den m�nskliga organismen. I Sydamerika tills�tter man blandningen av Yerbamate och Stevia till alla andra �rtberedningar f�r att �ka deras effektivitet. Den anses som en katalysator som fr�mjar nyttan av varje annan �rt.