Rapport från studiebesök i Sovjetunionen 1990

Rapport från studiebesök (forskarutbyte) vid medicinska institutioner i Leningrad, Moskva och Novosibirsk november 1990

av Nils E Eriksson, Lung- och allergimottagningen, Länssjukhuset, 30185 HALMSTAD

LENINGRAD

Vid besöket i Leningrad bodde jag på hotell Leningrad vid Neva, med utsikt mot kryssaren Aurora.

1) The All-Union Research Institute of Pulmonology of the Ministry of Health of the USSR, Leningrad.

Adress: Rentgenagatan 12, 197089 Leningrad

Närmaste metrostation: Petrogradskaja

Spårvagnslinjer 17, 18 och 30

Institutet etablerades 1967 och innehåller 7 olika kliniker och 2 oberoende sektioner: - avd. för mediko-sociala studier av Ospecifika lungsjukdomar, - vetenskaplig öppenvårdsklinik, - avd. för klinisk fysiologi, - avd. för experimentell- och klinisk paatologi, - avd. för anestesiologi och intensivvård, - avd. för röntgenologi och bronkologi, -- avd. för biokemi och mikrobiologi inklusive immunologi, - vetenskaplig-teknisk avdelning samt - kliniskt-vetenskaplig enhet med sektion för behandling av ospecifika lungsjukdomar, sektion för differentialdiagnos, sektion för lungkirurgi och sektion för pediatrik. Vid institutet har under en 20-års period 22 doktorsavhandlingar och 86 kandidatavhandlingar försvarats. Över 20.000 patienter har vårdats på avdelningarna och över 100.000 patienter har besökt polikliniken.

a) Jag besökte detta institut 12:e - 15:e november. Institutets kontaktperson för internationella relationer, Ljuba, hämtade mig på Hotell Leningrad och vi åkte med spårvagn nr 13 till institutet. Institutets direktör, professor O Putov, thorax-kirurg, gav en översikt över verksamheten:

Institutet är den första riktiga lungklinik som skapats i Sovjetunionen. Astmapatienterna som finns på institutet är huvudsakligen icke-allergiska. Bristen på farmaka gör att många patienter behöver komma för sjukhusvård istället för att klara sig i öppen vård. Man har 150 bäddar för vuxna och 50 för barn (vid ett angränsande sjukhus). Institutet utgör ett centrum för forskning kring cystisk fibros. Man har länge varit rädd för steroider men nu har man börjat använda mera, inklusive inhalationssteroider, och menar sig ha lägre dödlighet än förr. De flesta patienter vid institutet kommer inte från Leningrad. Man har hela unionen som upptagningsområde. Lång kö. Rökning är förbjuden i hela sjukhuset (men förbudet efterföljs tydligen inte konsekvent).

b) Vid en rundvandring första dagen träffade jag därefter dr Marry Petrova som arbetar vid professor Federsevs avdelning för allergisk astma (professor Federsev bortrest). Chef för kliniken för behandling av ospecifika lungsjukdomar är professor Alexey N Kokosov (tel 2384853). Överläkaren, doc. Tatjana E Gembitzkaya (tel 2384831) har specialintresse cystisk fibros och önskar kontakt med svenska kolleger som sysslar med denna sjukdom.

Man har ungefär 60 bäddar på denna avdelning. Man arbetar huvudsakligen med inneliggande patienter, men har också en del återbesök. I Leningrad finns dessutom polikliniker med 1-dagsbehandling av astmatiker. Detta är ett ganska nytt projekt. Beträffande astmabehandlingen har man nu tillgång till Becotide, men använder i stor utsträckning Kromoglikat, ibland som ensamt preparat.

Dropp

c) Radiologiska avdelningen presenterades av dr Osipov Alexander Min. Man gör lungartärkateteriseringar, studerar fysiologiska förlopp, undersöker effekten av olika farmaka. Ett speciellt problem som studerats är höger-vänster shunt. Man behandlar lungembolier med trombolys på röntgenavdelningen, man lägger in kavafilter som profylax, inplanterar spiraler i aneurysm i arteria pulmonalis och man behandlar lungblödningar med embolisering med en spongiös gel. Vid institutet har man 25 % dödlighet vid massiv lungembolism.

d) Jag besökte därefter intensivvårdsavdelningen som leds av professor Vadim Schelkunov (tel 2388181). Avdelningen demonstrerades av dr Boris A Gukov. Man har under en 15-års period kanske haft 200 astmapatienter på intensivvårdsavdelningen. Vid behandling använder man Xantinderivat, Glukokortikosteroider (oftast Prednisolon i infusion) men oftast inte Beta-2 stimulerare, då man menade att det ibland förelåg resistens. Vid behov mekanisk ventilation. De flesta patienter kommer utifrån, några kommer från sjukhusets egen terapiavdelning. Färre patienter nu än för några år sedan. Kanske 20-25 i behov av ventilation/år. Mekanisk ventilation vanligen 1-2 dagar, enstaka gånger 4-5 dagar. Intubering, inte trakeostomi vid dessa korta behandlingar. Man har en patient som sköter sig själv i hemmet med ventilator via trakeostoma, utan hjälp av sjukvårdspersonal. Komplikationer som pneumothorax i samband med mekanisk ventilation kan man bara erinra sig 15 fall på 200 patienter. Några fall bilateral pneumothorax. Ibland behandling av pneumothorax med bara nål akut. Några dödsfall vid astma dels p g a pneumothorax, dels några som inte gått att ventilera tillräckligt. Dödligheten (i astma?) bland Leningrads drygt 4 milj innevånare har de senaste 15 åren varit ungefär 80/år. Tidigare större andel på sjukhus och mindre utanför sjukhus, nu tvärtom. Man har en egen röntgenapparat för lungröntgen i ett plan. I andra fall får man kontakta röntgenavdelningen. Man ger ingen inhalationsbehandling, däremot en intrabronkiell perkussionsbehandling med speciell apparat. Intensivvårdsavdelningen har tre sektioner, där tjänstgör 3 sjuksköterskor och 3-4 lökare. 1-2 läkare går jour. Man har dessutom hjälppersonal för mat och städning. Det finns 15 platser på avdelningen. Man är mest intresserad av kol med andningsmuskelsvaghet.

Angående preparatval: det finns ett sovjetiskt teofyllinpreparat som heter Teoloc. För intravenöst bruk har man Eufyllin. En tid använde man ett franskt preparat Vectarion (bismetilate d lmimitrine) för hypoxi. Av kortisonpreparat använder man det som för tillfället råkar vara tillgängligt. Sjukgymnast har man inte på intensivvårdsavdelningen utan på speciell sjukgymnastavdelning.

En patient på avdelningen: Man med 2 års svår lungsjukdom. Atelektas på två lober i höger lunga. Utfört skopi: sekret och fibrin finns men inte tumör. Vårdad flera veckor på intensivvårdsavdelningen i respirator. Nu respirator endast nattetid.

Sköterskeexpedition

e) Följande dag var jag med om en patientdemonstration på terapi-avdelningen. De två underläkarna Alexander K Fridland och Andrey V Shepelev gjorde en redovisning på engelska för första gången i sitt liv och hade ansträngt sig mycket för att göra en bra presentation:

Patient Galina, 58 år. Varit sjuk sedan 1968, flera gånger sjukhusvårdad. Känslig för lukter, viss mat, husdamm. Så småningom ansträngningsutlöst astma. Sista året progress. Har i 33 år arbetat på fabrik med vissa risker för luftvägarna, troligen en gummifabrik. Hade vid inkomsten vilodyspne, ronki, torrhosta. Vitalkapacitet 44 % och FEV 30 % av förväntat värde. Röntgen visade fibros och lokala äldre infiltrat. Behandlad med intravenös Trintal och effekten har man följt med bl a kateterisering. Efter intravenös behandling (20 minuter) har man fortsatt med peroralt Trintal som enda behandling som nu avslutas. Patienten är förbättrad, har minskad dyspne, kan gå de sex trapporna upp till vårdavdelningen (som f ö all personal alltid måste gå). Ordineras nu fortsatt Trintal i 3 veckor och beräknas kunna återgå i arbetet därefter. Eventuellt kommer man att ge kalciumantagonist. Trintal påverkar mikrocirkulationen. Man menar att astman har en vaskulär komponent.

Jag tillfrågades om jag ville undersöka patienten. Gjorde en reversibilitetstest med medförd PEF-mätare och Bricanyl Turbuhaler. PEF ökade från 170 till 200 l/min.

Man har inte tillgång till PEF-mätare på kliniken och var mycket glada att få några. För patientregistrering av obstruktionsgrad använder man mätning av hur lång tid patienten kan hålla andan vid inspiration respektive exspiration.

Patient Ludmilla, guide från Leningrad, Astma sedan något år. Varit på hälsohem i Ukraina. Akupunktur med god effekt. Senare svårare dyspne. Fått massor av antibiotika. I blodet 34 % eosinofiler. Fått steroider intravenöst, Teofyllin m m. Försämring, Ketotifen och Teofyllin utan effekt. Nu inlagd för fastebehandling. Har nu fastat i 11 dagar, bara mineralvatten eller vanligt vatten samt lavemang med 1.5 l x 2. Man noterar syrakris med svaghet m m och aceton i urinen, vanligen under dag 5-10. Man har i regel högst 10 kilo viktreduktion. Denna patient var adipös och mådde säkert väl av viktreduktion. Under fastan hade hon inte haft några astmaattacker. Eosinofila hade minskat från 18 till 9 %. Vid utskrivningen kommer hon att ordineras Intal 2 ggr om dagen. Fastebehandling kan komma att upprepas 2 ggr/år.

För information om fastebehandlingen, se skrift av professor Kokosov!

Patient Ludmilla, 36-årig musiklärare från Usbekistan. Har hund. Har sedan 10-års ålder haft envisa infektioner, produktiv hosta, andnöd. Tidigare bl a behandlad med antibiotika, kortikosteroider och någon form av desensibilisering. Nu 1 månad här på sjukhuset. I inkomststatus: påverkad, grova och fina rassel och ronki på lungorna. Vänsterförskjuten diff. Förhöjd SR. Acidos. Låg vitalkapacitet. Purulent bronkit och bronkiektasier. Pseudomonas aeuroginosa i odling. Behandlad med expektorantia, antibiotika, steroider, gammaglobulin intravenöst, detoxikationsbehandling och hemabsorption (se litteraturlista!). Är förbättrad och har inte längre vilodyspne men andnöd vid ansträngning. Kommer snart att utskrivas. Prognosen oviss. Någon specifik behandlingsbar orsak har inte kunnat påvisas.

Man undrade om jag hade några råd att ge. Tyvärr inte. Jag lyssnade på lungorna och hörde rikligt med rassel och ronki bilateralt.

PEF före och efter Bricanyl Turbuhaler visade ingen reversibilitet. Jag testade patienten med medförd Phazet och hon blev glad över att testet blev negativt med hund.

f) Rundvandring på vårdavdelningen: de flesta rummen innehåller fyra bäddar som står ganska trångt, några sängar i vinkel. Ett par enkelrum finns. Vid varje säng uttag för radiolyssning. Ett rum för akupunktur, ett rum för skopi, ett rum för sjukgymnastik. Sex trappor utan hiss. Telefon i trappuppgången. Läkarna skriver journaler och allt annat för hand.

g) Följande dag besökte jag immunologiska avdelningen, guidad av avdelningens chef dr Irina Pokhodzei. Man utför vid laboratoriet undersökningar av cellulär och humoral immunitet, definierar subgrupper, gör blasttransformationstest, studerar alveolarmakrofager i bronkialsekret, sekretorisk IgA, precipiterande antikroppar bl a mot kyckling (vid allergisk alveolit hos bönder). Man studerade det immunologiska mönstret i olika stadier av bronkiter och fann olika mönster vid olika bronkobstruktiva tillstånd. Hon menade att en del av det som kallas astma är virusbronkiter och bör behandlas med interferon och gammaglobulin. Om man behandlar dessa patienter som astma så utvecklar de så småningom astma. Immunologisk diagnostik används här för att ge underlag för riktig behandling. I en del fall vaccination, i en del fall thymusextrakt.

När det gäller atopisk allergi bestämde man total-IgE och höll på att arbeta med en metod för specifik IgE men hade problem med allergenen. De inhemska var av dålig kvalitet. Dr I P ville gärna ha kontakt med Pharmacia och ALK för eventuellt samarbete. Žr intresserad av att åstadkomma samarbete med Pharmacias serumbank. Hon har samarbete med andra kliniker vid Leningrad för allergologisk diagnostik.

h) Jag besökte därefter den kliniskt fysiologiska avdelningen som leds av dr Kuznetsova. Man har huvudsakligen patienter med kronisk bronkit, lungfibroser och astma. Man gör spirometrier med flöde-volymkurvor, kroppspletysmografi, diffusionskapacitet, blodgas. Studerar effekten av Trintal (pentaxyphyllin) och följer en del patienter även efter det de utskrivits. Vid Trintalbehandling ger man 20 minuters intravenös behandling och följer därvid ett stort antal lungfunktionsparametrar och därefter ytterligare 2 veckors kontroller. Man har hypotesen att förändringar i cirkulationen har betydelse vid astma. Med Trintal påverkar man blodflödet. Man har några förvånande resultat som inte ännu är färdiganalyserade. 30 patienter ingår i en studie. Hos några har man en snabb reduktion av luftvägsmotståndet men efteråt återgår det till tidigare värde. Patienter vill ofta gärna ha denna terapi, menar att de slipper astma-attackerna. Man har inget kontrollmaterial.

Vid spirometrier gör man i regel inte undersökning före och efter tillförsel av bronkdilaterare, istället upprepade undersökningar vid olika tillfällen.

Man håller på med en studie av Formeterol. Har brist på PEF-mätare (p g a perestrojkan är allting värre nu).

På laboratoriet såg jag en Pneumoscreen II Jager samt en rysk apparat. En patient som vid mitt besök satt i bodyboxen fick ökat luftvägsmotstånd efter Trintal.

i) Dr I V Lesjukovitz vid avdelningen för epidemiologi gav siffror från sina epidemiologiska undersökningar. Han hade en mycket kritisk syn på vår definition av astma och menade att om man sätter etiketten astma på alla som får luftvägsobstruktiva symptom vid viss exposition blir det orimliga resultat. I norra Alaska t ex skulle 100 % av människorna ha astma... Han menade att det måste vara fel på definitionen om man får så höga siffror som vi rapporterat i väst. Han menade att prevalensen för astma i hela unionen bara skulle vara drygt 0.2 %. Av dessa menade han att 20 % hade svåra kontinuerliga besvär, drygt 1 % dog av astma, 50 % hade lindriga eller periodiska symptom och resten hade inga symptom f n men hade t ex som barn haft astma. Man har i en stor unik studie följt 1 milj personer från födelsen till döden under 5-års tid och bl a regelbundet undersökt 2.500 barn. Han menade att de högre siffror som t ex professor Chuchalin i Moskva anger är räknekonstruktioner medan siffrorna i Leningrad bygger på verkliga patienter, d v s patienter som haft läkarkontakt för astma. Jag undrade om de låga prevalenssiffrorna för astma kunde bero på att en del av det vi i Sverige kallar astma klassas av kronisk bronkit hos honom. Nej, det kunde inte vara förklaringen: han hade en 1-års prevalens för kronisk bronkit på 1.3 % för stadsbefolkning och 0.2 % för landsbygdsbefolkning. Dr Lesjukovitz hade ett omfattande siffermaterial. En del finns redovisat i skrift (se litt. lista)

När jag nämnde något om dessa siffror för en kollega i Moskva sa denne, #De där byråkraterna i Leningrad vet inte vad de snackar om" (ungefär).

j) Sista dagen på institutet i Leningrad höll jag ett föredrag om hur vi i Sverige ser på astma och astmabehandling. hörare var kolleger såväl från institutet som från andra kliniker i Leningrad. Man visade mycket stort intresse för mini-PEF-mätarna som jag demonstrerade.

k) Problem med internationella kontakter

Jag samtalade en stund med professor Schelkunov som hade många västeuropeiska kontakter men betonade det stora problemet: bristen på västvaluta. För att kunna deltaga i en kongress måste man i praktiken ha en inbjudan från någon inst. som står för kostnaderna. Om man skickar in en sammanfattning till en kongress blir den inte antagen förrän man betalt kongressavgiften i västvaluta, som man ju inte har tillgång till. Dessutom problem med den dåliga postgången mellan väst och Sovjetunionen. Det kan ta upptill 1 månad att få fram ett brev.

l) Angående läkarnas förhållanden: En ordinär läkarlön ligger mellan 140 och 200 rubel. Tatjana E Gembitzkaya, som är med.dr., har en lön på 500 rubel. En lägenhet på 2-3 rum och kök kostar 9-10 rubel/månad. Tatjana planerar att köpa ny privat lägenhet, 2 rum och kök för 20.000 rubel.

MOSKVA

I Moskva togs jag om hand av Medicinska vetenskapsakademins tolk Viktor Ganichenko. Vetenksapsakademin har adress Solyanka 14, 109801 Moskva (Metro: Naginatorget) och internationell kontaktperson är Ludmilla Melnikova (tel. 9234462). Jag bodde på Medicinska vetenskapsakademins hotell Vid Baltiskajagatan (Metrostation: Sokol).

2) Immunologiska institutet, Moskva

Adress: Kashirskoye Shosse 24, block 2, 115478 Moskva

Metrostation: Kashirskaja

Institutet grundades 1979 på grundval av ett antal oberoende laboratorier. Institutet består av en experimentell och en klinisk sektor. Kliniska delen inkluderar ett kliniskt immunologiskt laboratorium, ett kliniskt diagnostiskt laboratorium, kliniska vårdavdelningar med 200 sängar och en poliklinisk forskningsavdelning. Experimentella sektorn inkluderar laboratorier för genetik, histokompatibilitet, genetisk kontroll av immunsvar, regulation av immunogenes, subpopulationer av immunokompetenta celler och deras samverkan, immunologi vid allergiska reaktioner, molekylär immunologi m m .

Kontaktperson för internationella kontakter är Gynther Zina (tel 1177822).

a) Överläkaren Natalja Ivanovna Ilina (tel 1118372) (vice chef för klinikerna; tjänstgör på intensivvårdsavdelningen där det för tillfället inte fanns någon patient) berättade om verksamheten. Professor Igor Guskchin är chef för en forskningsavdelning. Vid laboratoriet för klinisk immunologi utför man bl a RAST. Man gör hudtest, bronkiella provokationer med allergen, histamin och metakolin. Man använder en del traditionell läkebehandling och ger även injektionsbehandling med bakteriella antigen. En speciell egenbehandling för modifiering av celler, mononukleära celler från en patients perifera blod behandlas in vitro med immunmodulerande medel och injiceras därefter i patienten. Kallas extracorporal immunoterapi. Menar att terapeutiska effekten är bättre än med injektion av läkemedel. Behandlar bl a atopisk dermatit och astma, speciellt kortisonresistent. Man har en del modifierade allergen för hypo-sensibiliseringsbehandling. Genom att kombinera immunmodulerande behandling och hyposensibilisering får man ökad produktion av blockerande antikroppar.

Till kliniken kommer patienter från hela unionen. Patienter med svåra diagnoser remitteras. Många utan allergi kommer. Många kommer med psykiska faktorer och tror att det handlar om allergi. Man har speciella utredningsgångar för behandling av Steven Jonsons syndrom.

Natalja önskar information om vår astmaskola.

Jag frågade om det som kallas bakteriell allergi och hyposensibilisering med bakterier. Det är tydligt att behandlingen är något kontroversiell, kollegerna log lite generat och sade att ”behandlingen fungerar i våra händer men hos andra fungerar det inte”. I en del fall kan det röra sig om IgE-förmedlad allergi men oftast är det inte allergi i denna bemärkelse. Man har en del bevis med provokationer.

”Immunotop effekt” får man genom kombination av vaccination och desensibilisering. Före och efter behandling gör man intrakutantest och läser av fördröjd reaktion efter 24 timmar. En del patienter som har positiv hud- och provokationstest får god effekt av immunoterapi.

b) Besök på avdelningen för allmän allergi. Chefen heter Olga Polsachova (tel. 1118336). Använder extracorporal immunofarmakologisk terapi hos atopiska patienter med immundefekt, hos astmatiker som fordrar steroider, vid atopisk dermatit med pyodermi, vid läkemedelsallergi, akuta atoxiskt allergiska reaktioner.

Man använder immunomodulatorer (diotzifen m.fl.) Man gör allergen för snabbhyposensibilisering vid bi- och geting-

allergi, såväl gift- som helkroppsextrakt. Man utvecklar speciella allergenextrakt för behandling vid pollinos. Man prövar peroral hyposensibilisering droppar med istället för injektion vid pollinos.

Hyposensibilisering ofta med snabbmetod: 3 injektioner/dag, totalt 10-11 dagar. Behandling med pollen och husdamm (man har inte rena kvalsterextrakt). Inga pälsdjursbehandlingar annat än hos några forskare med allergi för laboratoriedjur. Man har några nya testmetoder och har gjort en sammanställning av utredningsgång vid läkemedelsallergi (se särtryck). Leukocytmigrationstest med antibiotika, lokalanestetika, sulfapreparat, acetylsalicylsyra. Provokation vid läkemedelsallergi först sublingualt, därefter injektioner eller peroralt. Speciellt testbatteri vid Steven Jonsons syndrom.

På avdelningen har man ett speciellt rum med filter för den inkommande luften (Moskvaluften är mycket smutsig) för att man skulle kunna ha patienten i en ren miljö när man ger hyposensibiliseringsbehandling t ex.

Symptomatisk behandling: Intal för astma, Lomudal nasal och Lomudal ögondroppar för rinokonjunktivit. Antihistaminpreparat (men inte tillgång till några icke-sederande). Teofyllin i depotpreparat för astma. Hyposensibiliseringsstudier med depotpreparat och oral behandling har utförts.

Jag besökte teststationen där man gjorde pricktest med nål (ej engångs), 40-50 olika allergen. Tre patienter sitter samtidigt i testrummet.

I ”luftrenarrummet” fanns stora slangformade filter i taket där den inkommande luften blåstes in. Utsug genom hål i dörren. I rummet en kvinna med atopisk allergisk astma som fick hyposensibilisering, en kvinna med ”bakteriell astma” och en med atopisk dermatit + respiratorisk allergi. Patienterna kom från olika delar av unionen.

c) Följande dag besökte jag allmänna astmaavdelningen som ledes av dr Tamara Chervinskaya. Avdelningen har 45 platser och vårdar såväl ”infektionsastma” som ”icke-infektiös astma”. Man studerar bronkiell hyperreaktivitet och reaktivitet i hud, inflytandet av specifika och ospecifika agens, olika läkemedelseffekter. Patienterna kommer från hela landet, inte i akut stadium. Hyposensibiliseringsbehandlingar görs. Man testar med traditionella inhalationsallergen och dessutom bakteriella allergen. Undersöker mikrofloran i bronkerna. Av de testningar med bakteriella allergen som utförs finner man, (om jag uppfattade rätt) bland dem som har positiv reaktion: 1/3 snabb reaktion, 1/3 sen och fördröjd, 1/3 fördröjd . Neisseria är den bakterie som ger flest positiva reaktionen. Hudreaktion och allmän reaktion kan vara 3-5 dagar. Om det inte blir någon allmänreaktion går man vidare med bronkiell provokation som också kan ge snabb, sen eller fördröjd positiv reaktion. Om man då får positiv reaktion genomför man hyposensibilisering med bakterier. Först en injektion/1-3 dagar och om det fungerar bra fortsätter man polikliniskt. Eventuell snabbhyposensibilisering med 2-3 injektioner/dag. Behandlingen fortsättes med 1 injektion/vecka under 2-3 månader. Placebokontrollerade studier har visat förbättring, inklusive minskad BHR, minskad reaktion vid ansträngning och ändrade hudreaktioner. Preparatet Paspat från Tyskland har inte visat effekt jämfört med klinikens egen metod. Resultat skall publiceras.

Av läkemedel använder man ett depot-teofyllinpreparat som heter Teopec (inhemskt preparat). Effekten bättre än vanliga Teofyllinpreparat. Produceras i Moskva och i Tallin. Man använder Berotec aerosol, depotpreparat med salbutamol (Volmex) och Atroventpulver. Man använder ett Jugoslaviskt oralt bakteriellt vaccin som heter Bronkomunal (innehåller Streptococcus pneumoniae, Haemophilus, Klebsiella, Staphylococcus aureus, Streptococcus viridans, Streptococcus pyogenis, Branhamella catarrhalis).

Övrig behandling. Vid avdelningen användes ej akupunktur men på speciella institut används det, bl a för pollinos. Psykoterapi ges inte här. Extracorporal behandling har prövats på 30 patienter men utan någon långvarig förbättring. Andra kliniker (se nedan) har bättre resultat.

Underläkaren Sergej Sharapof på denna avdelning studerar sputums egenskaper. Han finner att viskositet, surfactant, adhesivitet och elasticitet har samband med varandra och korrelerar till kliniskt förlopp. Han studerar en ny form av acetylcystein.

Dr Natalja Prasolova jämför steroidberoende astma med icke-steroidberoende. Orsaker, immunstatus, steroidreceptorer. Cellulär immuniteten nedsatt hos steroidbehandlade patienter. Efter utsättning av steroiderna inträder normalisering. Minskat IgG i steroidbehandlade gruppen jämfört med icke steroidbehandlade. IgE högt i båda grupperna. Glykokortikoidreceptorer oförändrade efter utsättning av steroider.

En annan kollega studerar förändringen av bronkreaktivitet m m vid immunoterapi med husdammsallergen. 60 patienter ingår i studien och man har sett goda resultat. Ingen kontrollgrupp.

Dr Sergej Polner studerar inverkan av nasala provokationer på bronkiell reaktivitet. Han provocerar med histamin, karbakolin, serotonin, husdamm och pollen. Spirometri och rinomanometri. Har tre patientgrupper: - kontrollgrupp med placebo, - en patientgrupp med allergisk rinit, pollenhyposensibilisering, - en grupp med allergisk rinit + astma med husdammsallergi. Finner korrelation mellan sensibilisering i näsa och bronker. Eosinofila i nässekret ökar efter provokation med allergen men ej efter acetylkolin. Möter temperaturen i näsan och finner ökning efter provokation med allergen, ej efter placebo. Studerar effekten i näsan av olika preparat och hyposensibilisering.

Dr Galina Bondareva använder leukocytmigrationstest för diagnos av läkemedelsöverkänslighet. Se särtryck för metoden som utarbetats av henne (avhandling). Användes för läkemedel, husdamm, pollen, bakterier och myggor.

Man har rapporterat allergi mot myggor från ett område i Sibirien (se särtryck). Myggan man använde var Aedes agypti.

Rundvandring på avdelningen

Behandlingsrum för intravenösa injektioner m m. Eufyllin, hjärtglykosider. Intravenösa dropp med steroider och Eufyllin användes. Ibland ges Heparin 10.000 enheter x 2-3 för att påverka mikrocirkulationen. Man menar sig ha sett effekt. Annan klinik har gjort studier på terapieffekten.

I matsalen sitter patienterna och äter vid bord med blommiga dukar, 4 patienter vid varje bord.

Provokationsrum: en apparat som heter ”Grönland” kan producera luft med temperaturen -20 C. Man använder detta för provokation av köldutlöst astma. 15-20 % reduktion av spirometrivärden betraktas som positiv. Man provocerar även med karbakolin, allergen och bakterier. Man har en Bronkoscreen spirometer. För provokation av ansträngningsutlöst astma sändes patienten till lungfunktionsavdelningen.

Med en speciell apparat fryser man utandningsluften och studerar den sedan på olika sätt.

Man visade en luftrenare som tar bort allergen, gaser och bakterier. Innehåller såväl biokemiska filter som elektrostatiskt och mekaniskt filter. En indikator anger hur ren luften som strömmar igenom är. Kostar 2.000 dollar och är alltså inte något som den enskilda patienten kan ha hemma.

Patientbesök:

36-årige Valeri från Sibirien, 8-timmars flyg-resa från Moskva. Har astma. Tidigare steroidkurer, har nu Becotide inhalation 20 doser/dag med styrka 50 mikrogram/dos och kombinationspreparat Intal + Berotec, 8 inhalationer/dag. Han har visat positiv test efter 24 timmar med Neisseria (astmatisk reaktion). Negativ med andra bakterier. Får nu injektion med 2 doser/dag och kommer att fortsätta så 1-2 veckor på institutet.

Alexander, 19-årig musikstuderande med astma sedan 3-års ålder. Flera gånger sjukhusvårdad som barn. Haft astmaattacker framför allt på morgonen. Fått hyposensibilisering med husdamm första gången 1988 med förbättring. Nu förnyad behandling. Behöver inte längre mediciner och har inte morgonastma, däremot nästäppa på morgonen. Kommer att rekommenderas fortsätta Intal eller Zaditen första veckan efter hemkomsten, dörefter utsättning. Vid behov salbutamolinhalation.

d) Följande dag, onsdagen den 21:e november besökte jag polikliniken som leddes av dr Ludmilla Luss (tel 1173618). Man har ett stort antal patienter från hela unionen. Specialitet är allergi och immunologi, immundefekter. Många patienter har pseudoallergiska läkemedelsreaktioner. Vid hyposensibilisering som om möjligt startas på hösten ger man två injektioner/vecka i början och så småningom en injektion/vecka. Björk anses vara viktigaste allergenet. Ibland även bok och hassel. Gräs, framför allt timotej. Pollenräkning utföres vid speciella botaniska institutioner. Daglig pollen-information ges till läkare, däremot ej till allmänheten. I södra delen av unionen finns ragweed, i Kaukasus. Annars ungefär samma pollen som hos oss. Klimatterapi kan genomföras: man kan lägga semestern under värsta pollensäsongen till en del av landet där motsvarande pollen inte finns, eftersom landet är så stort. Det finns semesterhem där man kan vistas. P g a de nationella konflikterna är det emellertid nu svårare att resa.

Dr Luss menade att ”allergofobi” är ett stort problem. Neuroser, hysteri, lukt-pseudoallergi och annat är vanligt och att patienterna kommer hit för att de tror de är allergiska.

Man har prövat hyposensibilisering med ASA utan framgång men professor Chuchalin (se nedan) har haft större framgång. Perorala provokationer inte alltid nödvändigt.

Konjunktivala och nasala provokationer utförs på polikliniken. Metakolinprovokationer dagligen. Intrakutantest med bakteriella extrakt avläses efter 2 och 48 timmar. Man har spanska bakterieallergen även för pricktest. Man avläser snabbreaktion men den är sällan positiv. Candida, stafylokocker. Ibland vid negativt pricktest går man vidare med intrakutantest. Vid hudtest med bakteriella allergen: förutom lokala reaktioner efter 24 timmar får man även minisymptom av den ursprungliga sjukdomen: feber, artralgi, myalgi, urticaria.

Hyposensibiliseringsinjektionerna ges oftast av sjuksköterskan. Under start av hyposensibilisering kontrolleras blodeosinofili 1-2 ggr/månad. Vid ökning av eosinofiler reduceras dosen. Vid biverkningar ger man ibland antihistamin före injektion. Vid astma mätes PEF. Man har sällan haft några allvarliga biverkningar vid hyposensibiliseringarna. Vid underhållssprutor tar patienten blodprov dagen före injektion för kontroll av eosinofila. Stannar 1 timme på mottagningen efter sprutan. Ungefär 85 % blir förbättrade vid ren pollinos. Man har även placebokontrollerade studier. Vid husdamms-allergisk allergisk astma sämre resultat. Kanske andra mekanismer, inte bara IgE.

Hyposensibilisering utföres endast hos specialister. Endast i enstaka fall om det är mycket svårt att genomföra hos specialist kan det handläggas hos annan lökare.

Man använder året-runt hyposensibilisering eller behandling endast före säsong beroende på patientens egna önskemål. Om man har kombination pollen och husdamm fortsätter man husdammsbehandlingen året runt. Om man inte ser effekt inom 3-4 säsonger fortsätter man inte behandlingen utan gör ny utredning och försöker klarlägga varför ingen effekt erhållits. Jag frågar om man sett säsongbunden icke-allergisk rinitö. Man har nog sett en del. Tror att några kan vara mögelallergi. Man använder vattenextrakt men skall nu producera speciella hyposensibiliseringsextrakt.

Oral hyposensibilisering speciellt för barn. Utföres inte i hemmet. Man har egentillverkade extrakt. Goda resultat. Menar att oral hyposensibilisering är att föredra för barn med hänsyn till deras spruträdsla.

Sublingual test: medikamenter eller födoämnen droppas under tungan. Inspekteras efter 15 minuter. Om ingen reaktion på kontrollösning fortsätter man med allergen. Avläser lokal reaktion i munnen och eventuell allmänreaktion.

Läkemedel. Man undersöker effekten av Tilade-inhalationer (nedocromil). Man använder bronkomunol, kromoglikatkapslar för födoämnesallergi, Lomudal ögondroppar. F n testar man ett terfenadinpreparat vid allergisk rinit med positiv hudtest och nasal provokationstest.

En del svåra akuta fall behandlas med extracorporal behandling.

Urticaria behandlas ungefär som hos oss med antihistamin och steroider. På senare år har man en speciell utredningsgång med indelning av urticaria i atopisk, infektiös, kolinerg och icke-immunologisk och ger olika behandling beroende på diagnostyp. 13 % av urticariafallen har infektion som bakgrund.

Angioödem sammanhänger ofta med infektion (enl dr Luss). Komplexa mekanismer. Immundefekter som ger kronisering av infektion. Phagocytossystemet defekt och steroider ger förvärring. Behandling med immunostimulering för phagocytossystemet, innebär att man gör bakterierna känsligare för antibiotika.

Vid pseudoallergiska reaktioner (konserveringsmedel m m) ger man dietråd.

Många patienter som kommer hit har ingen allergi. De kan remitteras till annan specialist. Icke-allergisk astma som är svår remitteras till lungläkare.

Diagnoser. Man har på mottagningen mest astma, pollinos, andra allergiska riniter, atopisk dermatit, urticaria, födoämnes- och lökemedelsöverkänslighet. Bland astmapatienter såväl allergisk som infektiös, den senare svår att behandla polikliniskt. Man tar anamnes, gör hudtest, konjunktival- och nasal provokation. Sublingual test på ett litet antal födoämnesallergiker. Sällan RAST, framför allt om det inte går att göra hudtest.

Bemanning. På mottagningen finns fyra allergologer, två immunologer, en otolog, en oftalmolog, en stomatolog (tandläkare), en endokrinolog och en psykiater. Man kan lägga in patienter på kliniken om så erfordras. Man har mellan 60- och 150 patienter/dag.

Ludmilla är själv pediater men arbetar mest med vuxna nu. Hennes avhandling handlade om födoämnesallergi hos barn.

Jag tog med ett maskinskrivet blad med Råd vid husdammsallergi:

”Städa rummet varje dag. Använd dammsugare var tredje dag. Blommor, djur, statyetter, bilder ska man inte ha. Helst ska man ha tvättbar tapet. Gardiner ska vara av bomull och tvättas 1 gång i veckan. Dörren till den sjukes rum skall vara stängd. Kudde, madrass och täcke skall helst bytas till vadd eller nylon. I sängen ska man inte använda yllefilt. Allt som samlar damm skall undvikas. Stoppade möbler skall avlägsnas eller förses med plastöverdrag. Kläder och böcker skall förvaras i slutna skåp. 2 gånger om dagen skall man spola näsan med helst kokt vatten. Varje dag skall lägenheten vädras minst 20 minuter. Kläderna skall vädras i friska luften. Sängkläder skall helst vädras i sol eller i frost i minst 2 timmar”

e) Allmänna hälsovårdsproblem mm.

Jag avslutar besöket på immunologiska institutet med att samtala med Natalja Ilina om allmänna hälsovårdsproblem. Institutet har (liksom alla andra) ekonomiska problem. Importerade mediciner är inte alltid tillgängliga. Vid astma får patienterna medicinen gratis men betalar ibland till apoteket. Becotide finns. Situationen är idag helt annan än för 2 år sedan. Allt har blivit sämre under Perestrojkan.

Gratis medicin har man vid diabetes, cancer, astma, barnsjukdomar upp till 3-års ålder, systemsjukdomar som reumatoid artrit, gynekologiska sjukdomar, tuberkulos. Hyposensibilisering är gratis.

Vissa allergicentra kan ha 2.000 hyposensibiliseringspatienter. Troligen minskar hyposensibiliseringarna nu med anledning av att folk är rädda för att de skall få AIDS via sprutorna (man har ej möjlighet att använda engångssprutor, vad jag förstår).

Den egna läkemedelsproduktionen täcker knappt hälften av behoven. Nästan alla astmapreparat är importerade. Inhemska preparat sinar av olika skäl: en del fabriker stängs av miljöskäl, nationella problem gör att man inte alltid kan få fram råvaror till fabrikerna o s v. Man producerar Eufyllin och Teopec.

Stort upptagningsområde - 280 miljoner invånare. I Moskva finns 8-10 distriktsallergologer. Ibland kan remisser komma från dessa till institutet. Emellertid kan hela unionens 280 milj innevånare komma hit utan remiss vilket kollegerna uppfattar som stort problem. Man behöver inte ens beställa tid, bara infinna sig och ställa sig i kö på samma sätt som i affärerna. Man anmäler sig och får tid inom ett par dagar. Många medborgare tror att det bara är i Moskva det finns bra specialister och därför vill man söka här. Men ofta kan distriktsspecialisten klara det lika bra. Besöket är gratis. Det är endast denna allergimottagning i hela unionen som har hela landet som ”upptagningsområde”. Hälsovårdsdepartementet har bestämt detta och kollegerna ogillar det. Största problemet alla de som tror sig ha allergi men inte har det. Patienterna får träffa en jourhavande läkare för en preliminär bedömning. Om det visar sig vara misstanke på allergi remitteras patienten vidare för ytterligare testning. I andra fall remiss till annan lämplig klinik. En grupp specialister cirkulerar på jourtjänsten så det blir ungefär 1 dag/vecka man har jourarbetet.

Allmänt om allergivården i SSSR. Detta institut har en specialfunktion. Annars finns det i hela unionen distriktsallergologer på mottagningar med 1-5 specialister samt sjuksköterska. Det ska enligt hälsovårdsmyndigheterna vara en allergolog/200.000 innevånare (för vuxna). På dessa allergienheter använder man pricktest, nasala- och konjunktivala provokationer men för mer avancerad diagnostik remitteras patienter till detta institut. Vid distriktsspecialistmottagningarna fordras ej remiss för distriktets innevånare.

Institutet ordnar i februari 1991 en internationell immunologisk kongress.

Löner och arbetstider. En vanlig sjukhusläkare har månadslön 160 rubel, forskningsläkare 250. Sköterska som arbetar mera än 40 timmar kan nå 300 rubel. Här arbetar några 1 dygn och är sedan lediga 3 dygn och tjänar då 160-170 rubel/månad. De flesta arbetar emellertid 1 dygn och är lediga 2 dygn och tjänar 300 rubel. På polikliniken arbetar man kl 9.00-18.00 fem dagar i veckan och tjänar 200 rubel.

Högst betalda är ministrar, akademiledamöter, höga officerare, chaufförer och gruvarbetare och numera de privata företagen som kallas kooperativ. Taxichaufförer tjänar mycket utländsk valuta. Taxin är f n ren anarki. ”Försök inte förstå vår ekonomi, du får ont i huvudet” skrattar Natalja.

3) 2:a medicinska institutet i Moskva, sjukhuset heter också Allmänna sjukhuset nr 57 (med centralt lungmedicinskt institut för ryska rådsrepubliken under ledning av professor Chuchalin).

Adress: 11:e Parkgatan, Moskva.

Metrostation: Pervomajskaja.

Till kliniska immunologiska institutet åkte man med gröna metrolinjen söderut till metrostation Kashirskirskaja. Till Chuchalins institut åker man med blåa linjen åt nord-ost, förbi Ismailovskij parken till metrostation Pervomajskaja.

a) Professor A. G. Chuchalin berättade att hans institut sedan 1 år tillbaka är ett helryskt institut. Man har klinik för utbildning och forskning. Man gör läkemedelsforskning, studerar immunabsorption mot IgE, alfa- och betareceptorer på lymfocyter, kolinerga receptorer m m.

Vid en välgjord utställning utanför föreläsningssalen presenterades en del av institutets arbete:

Preparatet Teopec (depot-Teofyllin), ett nytt preparat med antikolinerga egenskaper, trobentol (skall tillverkas i Finland i kombinationspreparat salbutamol + trobentol), långverkande beta-2-stimulerare, Budesonid, Calcitrin (calcitoninpreparat) i inhalation mot steroidkomplikationer, calciumantagonister vid EIA, Extracorporal behandling.

b) Jag guidades av laboratoriets chef Yuri Lebedin. På laboratoriet satt dr Svetlana och arbetade med RAST som ett led i sina studier av insektsgiftsallergi.

På sjukhuset finns två enheter för allergiska sjukdomar: en allmän avdelning med lungsjukdomar, kronisk bronkit m m, en mera ren allergiavdelning. Man fungerar som centralt institut för hela ryska republiken när det gäller lungsjukdomar men har dessutom ansvar för 1/3 av Moskvas allergivård, d v s 3 milj innevånare. Urticaria, angioödem, astma.

Vid laboratoriet bestämmer man specifik IgE och total-IgE, T-cells subpopulationer, komplement, autoantikroppar. Ungefär 100 sera/vecka. Man studerar cancermarkörer. Har ett samarbete med Hoffman La Roche. För specifik IgE använder man RAST. Man har 50 olika Pharmaciaallergen. Saknar egna renade allergen. För hudtest användes ritstest. Man hoppas få installera en apparat för CAP-RAST från Pharmacia.

Tidigare har man kunnat köpa importerad utrustning men nu är det problem med valutan. Laboratoriet har bra monoklonala anti-IgE antikroppar att ge i utbyte vid ett samarbete med t ex Pharmacia.

Total-IgE finner man förhöjd vid atopi, vid parasitos och hos ett antal patienter som inte har några av dessa sjukdomar. Man försöker finna varför. Dr Lebedin menar att förhöjd IgE bör betyda någon sjukdom.

Man har service även för ett barnsjukhus i närheten.

Hos barn med husdammsallergisk astma finner man i drygt 50 % av fallen positiv RAST med DP, ungefär lika många positiv djur (speciellt katt) och hos 20 % positiv kackerlacka. Pollenallergenen är som hos oss.

Angående allergi- och astmaprevalens enligt siffror från Leningrad: Y.L håller inte alls med.

Beträffande extracorporal IgE och trombocytanheresis: se särtryck. Trombocytassocierat IgE minskas något i början, sedan mera påtagligt och hos några kvarstår det lågt. Leukocytassocierat IgE påverkas kraftigt av enkel anheresis. Žven leukocytassocierat IgG liknande. Teori: plasmaferes har effekt vid astma bara om man har förhöjt leukocytassocierat IgE. Utarbetar dataprogram för prognos.

Kliniska effekten av IgE-plasmaferes är inte korrelerad till borttagandet av IgE. Man har väsentligen oförändrad IgE frånsett de första två dagarna då det kan vara påtagligt sänkt. I en del fall har man t o m högre IgE efter än före behandlingen. När man jämför med placebo finner man inte så övertygande effekt, men det är ett bra system för studium av IgE-systemet. Man planerar en placebokontrollerad studie med 10 patienter. Det är inte försvarbart att använda denna avancerade metod på enkel pollinos. Man provar på svår astma. tminstone en patient kunde helt sluta med steroider. Någon annan mekanism påverkas. Gammainterferon ökar.

Mjältabsorption användes först vid svår sepsis, nu vid astma och reumatiska sjukdomar som SLE.

Dr Damilya Nugmanova från Alma-Ata håller på med disputationsarbete om effekten av specifik hyposensibilisering. Pollen- och husdammsallergi. Professor Chuchalin vill att hon skall jämföra effekten med bakterievaccin. Yuri Lebedin tror inte på öbakteriell allergiö. Det finns något ospecifikt i hyposensibiliseringsbehandlingen. Jämför anti-IgE som ju alla atopiker reagerar på!

c) Fredagen den 23/11 medverkade jag i institutets ordinarie veckomöte. Mötet pågick 2 timmar med rast i mitten.

Första föredraget handlade om BAL. Det andra hölls av en läkare från Vladivostock (hade 10-timmars flygtid till Moskva), som redovisade obstruktiva lungsymptom hos 15 % av arbetarna vid ett mejeri. Högt total-IgE, positiva specifik IgE mot vissa mögel. Specifikt IgE ökade de första 3 åren och minskade sedan. Föredragshållaren kallade sjukdomen kronisk bronkit men i diskussionen menade professor Chuchalin att man nog bör kalla detta astma.

En kvinnlig fysiker beskrev en ny metod för analys av proteiner i hela celler som kan användas utan att man destruerar cellerna.

Jag redovisade egna diagnostiska studier och ombads dessutom berätta något om astmabehandlingen i Sverige.

d) Jag besökte ett rum på intensivvårdsavdelningen där man ger extracorporal behandling. Man har dels plasmaferesapparat, dels vanlig pump för helblodsperfusion. En astmapatient (Tanja, har 2-års anamnes på astma, fått injektionsbehandling med kortikosteroider, Berotec och antibiotika) låg för sin andra behandling i rummet. Patientens blod går upp till en dagsfärsk svinmjälte som ligger i en liten balja och dörifrån tillbaka till patienten. Behandlingen tar 40 minuter. Man ger 2 behandlingar/vecka. Klarar 2-3 patienter/dag. Man har behandlat ett 50-tal astmapatienter på detta sätt. Läkaren som sköter denna behandling kommer från transplantationsinstitutet och heter Ludmilla Deternikova. Hon anger att astma och reumatoid artrit är de bästa indikationerna, behandlar även SLE, sepsis, psoriasis, vaskuliter.

e) Besök på allmänna terapiavdelningen för astma.

Dr Nina Aleksevna Kolganova. berättade att man har 60-70 patienter på avdelningen. Ungefär 80 % har astma. Inneliggande patienter kommer senare på återbesök på mottagningen. Speciellt om man startar hyposensibilisering som man fortsätter på mottagningen. Ofta patienter med svår astma. Såväl allergisk- som ”prostaglandinastma” (ASA) och infektionsastma. Man använder som ospecifik behandling bl a Paspat.

Vid aspirinastma ger man ”hyposensibiliseringsbehandling” med stigande doser från 5 mg till 500 mg. Har erfarenhet från ungefär 100 patienter. Man har jämfört hög- och lågdosbehandling och finner bättre behandling vid hög dos.

Man använder extracorporal behandling för att påverka bronkiell hyperreaktivitet. Idag har man behandlat en ung kvinna med nyligen debuterande aspirinastma och snabb progress.

Man ger behandling med inhalation av saltlösning från speciella gruvor. Ett par patienter sitter då i ett rum som inretts så det har vissa likheter med en gruva. De ser på diabilder och lyssnar på musik och andas in aerosol från saltlösningen som sprutas in i rummet. Icke-atopisk astma anses må bra av denna behandling.

Bakterievaccin Paspat och Bronkovaxom och extrakt från stafylokocker användes. Uppger att man har placebokontrollerade studier.

Rehabilitering: fysikaliska metoder med allmän övning.

Speciell behandlingsmetod: kallt vatten! Man duschar med kranvattnet som i mars har temperaturen 4 grader och så småningom blir något varmare. Duschar några sekunder, börjar med 1 gång om dagen, ökar till 6 ggr/dag. Man får bronkdilatation. Durationen av bronkdilatationen kan först vara kortvarig, ibland bara minuter men ibland vara hel dag. I svåra fall behandlar man varannan timme. En del fortsätter simma under ledning i grupp i utomhusbassängen som finns i parken i närheten. En del steroidberoende patienter har kunnat utsätta steroiderna efter behandling med kallvatten. En del simmar hela året men de flesta under tiden maj-september. Dr Nadeshda Pavlona står för behandlingen med kallt vatten.

Psykolog ger hjälp till en del patienter, dels individuellt, dels (och framför allt) i grupp. Man har 10 patienter i vardera gruppen, 5 grupper. De träffas 1 timme/vecka. Detta ingår i astmaklubben vilket närmast motsvarar vår astmaskola i kombination med vår allergiförening. Man går på teater, föredrag, lyssnar på musik, ägnar sig åt litteratur. Gruppen håller på 2 år.

Akupunktur har förr skett på speciella institut men inte nu längre. En del läkare på kliniken ger akupunktur. Žr inte någon rutinbehandling.

Elektrosömn med signaler via elektroder används ibland. Oftare för nervösa sjukdomar.

Inhalationsbehandling ges med bronkdilaterare och amphotericin B.

Man prövar Terfenadin och Zyrtec f n. En speciell gräsblandning används som mukolytikum. Man har även Bromhexin.

Avdelningens personal och patienter. Det finns 65 patienter på avdelningen, 3 läkare utöver överläkare och kandidater. Sköterskor finns 5-6 på dagen och 2 på natten.

Patientbesök: Boris har livslång astma. Har bott i en by med mycket fukt, försämrad på senare år, husdammsallergi, specifik hyposensibilisering utan effekt. Utvecklat en livshotande astma. Visar nu mögelallergi med mycket höga IgE-värden, positiv RAST för aspergillus och har aspergillus i sputum. Positiv precipitintest. Behandlas nu med amphotericin B-inhalation.

Jag träffar även Tanja som just har fått behandling med mjältabsorption och har feber i efterförloppet.

f) Allergiavdelningen. Dr Galina Koslova är chef för allergiavdelningen.

Man har ett preparat som heter Vilosenum, ett thymusextrakt för intranasal behandling vid rinit. Kommer från Kiev. 60 % av patienterna förbättras. Žven en del med husdammsallergi behandlas.

Man har vaccin med Klebsiella, Stafylococcus aureus och Proteus för behandling vid astma och kronisk bronkit.

g) Dr Galina Osirova är chef för öppenvårdsavdelningen.

På mottagningen testar man ungefär 20 patienter om dagen med 10-25 allergen/patient. 2 läkare och 2 sjuksköterskor. 400 patienter har öallergipassö.

Gradering av hudtester: 5 mm diameter = 1+, 10 mm = 2+, 15 mm = 3+ och 20 mm = 4+. Man använder prick och rits.

h) Läkarnas arbetsförhållanden. Vid institutet arbetar vanliga läkare 6 timmar/dag, 5 dagar i veckan. Dessutom 2 nätter/månad utan extra ersättning. De som har undervisning och forskning arbetar 6 dagar i veckan, på lördag dock inte med patienter utan med annat.

Damilya Nugmanova från Alma-Ata arbetar på institutet i Moskva med lön från sin klinik i Alma-Ata. Hon vill ha litteratur om immunoterapi om vi kan skicka.

Novosibirsk

I Novosibirsk bodde jag mittemot den stora järnvägsstationen (vid Transsibiriska järnvägen) på hotell Novosibirsk.

4) Institutet för klinisk immunologi, Novosibirsk (chef: professor V P Lozovoy)

Adress: 14 Yadrintsevskajagatan, 630091 NOVOSIBIRSK

Institutet grundades 1981, är centralt institut för allmän och tillämpad immunologi i Sibirien och fjärran östern. Man studerar vid institutet patogenetiska mekanismer, diagnostiska metoder, prevention och behandling av sjukdomar relaterade till funktionella störningar i immunsystemet. Man har identifierat en ny typ av regleringen av Klonfunktionen i antikroppsproducerande celler beroende på ökad intensitet i erytrocytopoesen.

Institutet är beläget i en gammal byggnad men man håller på med nybygge.

I entren ligger ett lager med stora pappersrullar: i institutets källare finns ett tryckeri där man trycker bl a tidskriften Biolleten för Sibiriska avdelningen av den medicinska vetenskapsakademien.

Vid en utfärd sista dagen i Novosibirsk fick jag se ett stort tuberkulossjukhus under uppförande norr om Novosibirsk. Bredvid detta skall ett nytt kliniskt immunologiskt institut uppföras och man kommer där att i samarbete med ett finskt företag arbeta med immunomodulatorer. Man kommer att så småningom inbjuda västerländska patienter för okonventionell terapi. Önskar samarbete med svenska forskare. Nästa sommar har man 10-års jubileum av institutets grundande och kommer att sammanställa en publikation som sändes till mig.

Internationell kontaktperson och tolk vid professor Lazavojs institution är Larisa Alexenko.

a) Första dagen träffade jag allergigruppen tillsammans med professor Lazovoy (tel 221004). Han berättade: Institutet har ett 80-tal forskare. Man studerar fysiologiska och patologiska problem i immunsystemet. Autoimmuna sjukdomar, lymfogranulomatoser, immundefekter, HIV-virus, allergologi. Man håller på att bygga två kliniker, öppnar en nästa år. Professor Lasovoj speciellt engagerad i reumatologi. Man planerar benmärgstransplantationer. Stamcellsstudier. Rekonstruera immunsystemet. Planerar att studera nya läkemedel, thymuspreparat m m. Studera preparat från benmärg, stamcellsproliferation och inhibition. Interleukiner, rekombinant.

Okonventionella diagnostiska metoder. DNA-prober. Bestämning av lymfocytmembranegenskaper, lymfocytsubpopulationer, yt-IgE på celler. Använder immunmodulatorer för att förhindra recidiv av astma. Försöker finna genetiska markörer vid infantil atopisk dermatit. Quinckeödem: en genetisk defekt i komplementsystemet. Kanske även vid astma? HLA-typning. öRåttor kan lukta för att finna partner som passar enligt HLA-systemetö påpekar Lozovoy. Man har undersökt samband mellan cancer och allergi och inte funnit någon korrelation.

Astma och allergi. Allergi i luftvägar och hud liksom läkemedelsallergier studeras. Vuxna patienter vid öppenvårdsavdelning. På laboratoriet användes RAST för specifik IgE, man har även immunenzymmetod, man studerar T- och B-lymfocyter. Angående allergiprevalens: omkring 20 % av befolkningen i ett område och i vissa områden ända upp till 40 %. I Novosibirsk 9 %. Inte så mycket astma i Novosibirsk.

Snabbhyposensibilisering med uppnådd slutdos efter 2-3 veckor och sedan underhållsdos varje månad. Dåliga resultat med öbakteriella allergenö. I Irkutsk pågår oral hyposensibilisering. Extrakorporal behandling ges men inte immunspecifik. Luftföroreningar ett stort problem.

Icke traditionella behandlingar: saltgruva (skratt) i Kaukasus, Ukraina. Radon + hyposensibilisering. Man badar i radonhaltigt vatten och inhalerar. Akupunktur, hypnos.

Man betjänar ett distrikt på 3 milj innevånare. Har haft kontakt med Pharmacia, köpt utrustning.

Allergigruppen består av Eleonora Michailovna Tananko (kliniker, chef), Vera Nepomniastich (kliniker), Olga Krugleeva och Irina Ivanova (lab.arbete), Sergej Milakin (biolog och teoretiker, talar god engelska) samt Sergej Y Sherkashin (lab.arb.). Dessutom Ludmilla Leonidovna Lazarenko som är chef för en vårdavdelning för rehabilitering vid sjukhuset för klinisk och experimentell medicin. Hon studerar icke-farmakologisk behandling av astma.

Olga Kruleeva studerar funktionella egenskaper hos monocyter i perifera blod hos pollinospatienter. Irina Ivanova studerar polymorfkärniga leukocyter i perifera blodet och ser på funktionella egenskaper hos dessa celler vid pollinos. Vera Nepomniastich studerar immunoterapi och immunokorrektion hos patienter med pollinos liksom specifik allergidiagnostik. Sergej Milakin och Sergej Sherkashin undersöker fysiologiska egenskaper hos lymfocytmembran och dess samband med immunologiska och allergiska reaktioner. De utvecklar nya metoder vid allergisk- och immunologisk diagnostik baserad på fluorescentprobing. Eleonora Tananko studerar immunologiska regleringsmekanismer vid allergi, icke konventionella behandlingsmetoder, bioenergi.

b) Besök på laboratorierna: Man studerar T- och B-lymfocyter, kronisk lymfatisk leukemi, autoimmuna sjukdomar, aktiverade B-celler, utvecklar testsystem för autoantikroppar.

Vid rundvandring på laboratoriet (20 forskare i denna byggnad) träffade vi Helena Shernyn som undersökte lymfom, Sergej Nicolaij som studerar lymfocytmembran och har flera patent på metoder. Kan separera tre olika sorters astma. Studerar inflytande av allergen på lymfocyterna.

På genetiska avdelningen Vladimir och doktorand Marina. HLA-komplex och dess funktioner, autoimmunitet. Jämför rheumapatienter och friska. Laboratoriet för immunogenetik: M L Sartakova.

Man gör en immunologisk-epidemiologisk undersökning i olika populationer. 500 olika frågor behandlas i ett speciellt dataprogram. Programmet presenterar differentialdiagnoser, grafiskt och med textutskrift. Differentierar immundefekt, autoimmun sjukdom, allergi, neoplasm, hematologisk sjukdom.. Tysk dator.

5) Institutet för klinisk- och experimentell medicin, Novosibirsk

Institutet är beläget söder om själva Novosibirsk. Det grundades 1970 och är huvudinstitut för studium av människans adaption till nordliga miljöförhållanden. Man studerar fysiologiska, biokemiska och immunologiska förändringar i organismen i samband med adaptationsprocesser, utvecklar system för profylax och behandling av akuta och kroniska sjukdomar och utvecklar system för automatisering av biologiska studier.

Detta institut besökte jag följande dag, onsdagen den 28/11 då det var 20 grader kallt.

a) Avdelningen för rehabilitering av astmapatienter, visades av överläkaren Ludmilla Lazarenko. (Klinikchef är Kaznacheev Sorge). Ludmilla har arbetat här sedan 1984. Hon hör till allergigruppen vid immunologiska institutet.

Denna avdelning använder inte våra vanliga läkemedel utan andra typer av behandling: örter, autoträning,

psykologiska metoder, social rehabilitering, akupunktur. Man har till mål att hjälpa patienten bli frisk utan lökemedel. Musik, estetik, skratt. Påverka miljöfaktorer.

Man örenar organismenö med 5-10 dagars fasta och oljelavemang. Rehabiliteringsperiod, frukt, grönsaker, mineralvatten. Man har läkeväxter (Myrten?) som växer i patientrummen vid lindrig astma och bronkit. Steroidberoende astmapatienter är för svåra att behandlas på denna avdelning.

Varmvatten eller elvärme på levern.

Speciella psykologer ger individuell behandling. Promenader i skogen. Diagnostik med en ny metod, grönt ljus. Musikterapi via kasett skötes av psykiater. Örter hämtas från Tibet och Mongoliet vid expeditioner som utgår från kliniken och experimentella laboratorier. Användes för framställning av t‚er. Pulsdiagnostik enligt tibetansk tradition (23 olika pulstyper, 3 olika punkter). Man har samarbete med kinesiska forskare.

Avdelningens patienter. På avdelning 20 patienter varav kanske hälften har lindrig astma eller kronisk bronkit och resten urticaria, atopisk dermatit och hjärtsjukdomar. 2 kliniska läkare, 4 forskare, 5 sjuksköterskor. Patienten stannar 3 veckor på denna rehabiliteringsavdelning. ker skidor, fiskar.

Arbetsgivaren betalar en del av kostnaden numera. Det handlar om livsideologi som skall påverkas. Mobilisera inre krafter, psykiska och fysiska. Vid anamnesupptagandet försöker man gradera patientens psykiska- och fysiska reserver, ösprinterkraft ö och ökronisk kraftö

b) Rundvandring på institutet

Psykologrummet: musik, TV (video), enstaka och grupper.

Lab: standardlab., monoklonala antikroppar, nitrobluetest, makrofagfunktion. Immunologen ger en immunologisk diagnos och ordinerar en immunologisk terapi, bl a olika thymuspreparat. Man använder RAST men behöver mer utrustning och önskar kontakt med Pharmacia.

Man har testextrakt för intrakutantester. öDrömmer om Phazetö.

Magnetterapi. Mäter först på fingertopp, handled och i pannan, ställer magnetdiagnos, ger magnet-akupunktur. Behandlar med detta hypertoni, nervsjukdomar, sjukdomar i rörelseapparaten och lungsjukdomar. Magnetterapin är inte beroende av astmastatus utan av magnetstatus. Metoden används även på en del andra kliniker. Man kan mäta i biologiskt aktiva punkter och se förändringar i blodtrycket.

Fysioterapiavdelningen besågs.

Dataavdelningen. Patenterad metod för analys av frågeformulär. En rysk och en utländsk PC. Diagnostiserar 10 olika syndrom. Försöker finna orsaken till de olika syndromen och rekommendera olika åtgärder för behandling och profylax.

Mörkt rum för ljusdiagnos. En apparat sänder grönt ljus mot huden på 34 olika punkter och registrerar något. Anser att man projicerar från olika inre organ. Höga siffror i apparaten anger patologisk process. Bygger på dels kinesisk tradition, dels egen forskning. Man mäter reflexen. (Jag satte mätapparaturen mot väggen i rummet och fick ungefär samma värde som på patient).

Professor Dmitri N Mayanski (Adress: Ul. Timakov 2, 630117 Novosibirsk, tel 323174) är chef för patofysiologiska laboratoriet. Har just återkommit från en tids forskningsarbete i Holland. Forskar på makrofager. Ibland är makrofager mycket känsliga för olika stimuli. Mediatorer som PAF sensibiliserar målcellerna för klassiska mediatorer som histamin osv. Pseudoallergiska reaktioner kan bero på ökad känslighet för endotoxin. Betonar att öimmunologi är inte bara lymfocyterö. Kanske kan alla sorters celler ösensibiliserasö. Skall just förbereda ett föredrag öMakrofager i allerginö som han skall hålla i Moskva. Önskar gärna komma i kontakt med makrofagforskare i Sverige. Har publicerat studier på kronisk inflammation i levern och om lungmakrofager vid steroidbehandling.

Besök på fysiologiskt laboratorium. Mäter lungkapillärt tryck, hjärtfunktion av olika slag. Ekokamera visades på en adipös patient.

Feed-back vid hypertoni. Dator med speciellt program från USA. Använder detta bl a för att öva diafragmaandning.

Ludmillas make arb. på inst. Han har konstruerat syrgasmätare för mätning av utandningsluften.

Extracorporal behandling skötes av dr Azdel D.I. på Intensivvårdsavdelningen. Hemosorbentbehandling har man med egen produktion. Apparat för 2 patienter. Han ger även intravenös laserbehandling. Stimulerar immunsystemet. Steroidbehandlade astmapatienter kan minska doserna. Goda resultat hos 70 %. 6 behandlingar. Laserbehandlingen har antiinflammatorisk effekt. Syrgastensionen ökar. Behandlar 20 patienter/dag. En rödglänsande kateter sticks 8 cm in i venen via en venflon. Användes ursprungligen för ischemisk hjärtsjukdom. Förbättrar viskositeten. Uppger att laserbehandling används mycket i Ryssland. Har även apparat för intravenös ultraviolett behandling: 1-2 ml blod per kg kroppsvikt behandlas i apparaten. God antiinflammatorisk effekt. Användes även vid sepsis.

Vid astmabehandling använder man hemabsorption för att minska steroidberoende och laser eller ultraviolett mot inflammation.

Ludmilla vill gärna ha kontakt med Pharmacia för samarbete. Eleonora vill gärna ha kontakt med företag för läkemedelsprövning.

6) MINA KOMMENTARER OCH REKOMMENDATIONER MED ANLEDNING AV BESÖKET VID de olika ryska institutionerna.

Besöket gav mig en intressant inblick i sovjetisk sjukvård och dess olika problem, kontakt med en del diagnostiska metoder och behandlingsmetoder som inte används i vår sjukvård och en del ytliga kontakter med basal immunologisk forskning (som jag inte hade tillräckligt med förkunskaper för att kunna förstå). De personliga kontakterna med sovjetiska kolleger anser jag vara det viktigaste resultatet av resan. Kollegerna var mycket glada över besöket och uttryckte starka önskemål om fortsatt kontakt med såväl kolleger som företag i vårt land.

Vad är vetenskap? En del metoder tedde sig tveksamma ur en svensk forskares synpunkt. En del påminner om sådant som används av alternativmedicinen i vårt land. Rör det sig om ovetenskaplighet? Det kan delvis vara på det sättet. Men det kan också vara så, att vi i Sverige använder kikarsikte i vår syn på sjukdomar och deras botande och är förblindade av vår tro att endast sådana behandlingsmetoder som enkelt låter sig studeras i dubbel-blind, placebo-kontrollerade försök kan användas. Vår forskning med inriktning på terapi styrs delvis av vårt ekonomiska system: läkemedelsprövningar betalas av och läggs upp av lökemedelsföretag. Självfallet blir det då farmakologiska metoder som prioriteras.

Vi läser den internationella vetenskapliga litteraturen och definierar vilka de medicinska problemen är. I självgod inskränkthet menar vi med internationell den lilla del av världen som består av de gamla kolonialmakterna samt Nordamerika, Australien, Nya Zealand, Sydafrika, Israel. Japan och Skandinavien. Resten av världen - med majoriteten av världens befolkning - räknar vi inte med. Men även där bedriver man sjukvård. Dock med delvis andra metoder.

Slå hål i den nya järnridån! Den gamla järnridån är borta men en ny lika effektiv har kommit: dels fordras västvaluta för att sovjetiska kolleger ska kunna resa till väst (och t.ex. delta i en internationell kongress). dels ställer västländerna nu hårda krav för att bevilja inresevisum. Av dessa skäl är det angeläget att vi i väst tar initiativ för att etablera kontakt med kolleger i öst. Jag vill rekommendera mina kolleger: inbjud kolleger från Sovjetunionen att besöka er klinik.

Till följd av bristen på västvaluta har de medicinska institutionerna mycket begränsade möjligheter att prenumerera på västerländska medicinska tidskrifter. Forskarna rekvirerar därför ofta särtryck från författarna. Jag vill rekommendera mina kolleger som får rekvisitioner av särtryck: var generös med att sända särtryck. Sänd även sådana artiklar som inte rekvirerats, om du har några i samma ämnesområde.

Enda chansen för forskare i Sovjetunionen att deltaga i en internationell medicinsk kongress tycks f.n. vara att bli inbjuden som talare och få sina omkostnader betalda av de västliga arrangörerna. Jag vill rekommendera de kolleger som i något sammanhang är inblandade i att bestämma programmet för medicinska kongresser: inbjud sovjetiska forskare som förelösare.

Om forskare i öst och väst inte läser varandras artiklar finns det risk för att forskning i öst och väst går vid sidan av varandra. Av ekonomiska skäl har de sovjetiska forskarna begränsad möjlighet läsa västliga artiklar. Och vi läser ännu mindre ryskspråkiga artiklar. Och artiklar från sovjetiska medicinska tidskrifter refereras sällan i våra olika sammanfattnings-skrifter. Jag vill rekommendera de som sitter i redaktionen för medicinska tidskrifter:

- inbjud sovjetiska forskare att skriva i tidskriften (Ex: Chuchalin om Extracorporal behandling vid astma, Kokosov om Dietbehandling vid astma, Mayanski om Makrofager i allergin, Tatjana Gembitskaya om Cystisk fibros - adresslista kan jag sända till den som önskar)

- anlita någon sovjetisk forskare att sända sammanfattningar av intressanta artiklar från sovjetiska tidskrifter (på något västeuropeiskt språk) att publiceras i våra tidskrifter.

P g a den decentraliserade ekonomi som håller på att införas är institutionerna numera till stor del tvungna att själv skaffa den västvaluta de behöver för att t.ex. inköpa apparater från väst. De är därför intresserade av samarbete med västliga företag, t.ex. för läkemedelsprövningar. Jag vill rekommendera våra läkemedelsföretag och företag som sysslar med diagnostiska metoder: ta kontakt med sovjetiska institutioner för samarbete. Ni kommer att mötas med öppna armar.

NÅGRA SKRIFTER JAG FÅTT MED MIG

Sammanfattningar från Första nationella kongressen för lungsjukdomar, Kiev, 9-12/10 1990 (1.151 sammanfattningar).

Några huvudrubriker i boken:

Ansträngningsutlöst astma

Atopiska former av astma

Biologiska mekanismer vid bronkial obstruktion

Biokemiska mekanismer vid inflammatoriska och destruktiva processer i lungorna.

Pleurasjukdomar.

Astma och andra obstruktiva sjukdomar hos barn.

Bronkiell hyperreaktivitet och infektion.

Bronkoalveolart lavage.

Virusinfektioner i luftvögarna.

Svampsjukdomar i lungan.

Några föredrag under rubriken Atopisk astma:

Astma hos barn med sensibilisering för dermatophagoides.

Om hyperreaktivitet i bronkerna och dess ospecifika hyposensibilisering vid astmas.

Särdrag vid pollinos hos barn i olika klimatiska regioner.

Effekten av specifik immunoterapi på bronkiella hyperreaktiviteten vid icke-infektiös allergisk astma. Žndringar i lysozymapparaten hos leukocyter vid bronkial astma hos barn.

Från lunginstitutet i Leningrad:

Kokosov A N, Osinin, SG: Avmagringsdiet som terapi vid bronkialastma. Meditsina 1984

Rubriker: Fysiologiska grunder för avmagringsdiet.

Metod för avmagringsdiet som behandling. Patofysiologiska förändringar i den sjuka organismen vid astma under avmagringsdiet. Fördelar och nackdelar med dietbehandlingen Särdrag för avmagring-dietbehandling. Betydelsen av dietbehandling vid rehabilitering av astma. Biverkningar vid dietbehandling och hur man skall åtgärda dem. Fysikalisk terapi i anslutning till dietbehandling. Psykoterapi och autogen träning hos astmasjuka vid dietbehandling. Förebyggande av recidiv av astma efter behandling med diet.

Lesjukovitj, I V, Tsiory, I, G (red): Epidemiologi för ospecifika lungsjukdomar och organisation av lungsjukvården. Leningrad, 1988.

Ur innehållet: Första kapitlet om hela befolkningen. Andra kapitlet om ungdomar, ett kapitel om lungfunktion vid massundersökningar, dynamiska störningar i ventilationsförmågan i lungorna vid upprepade undersökningar.

Pochodzei I V (red): Cellulär immunitet vid lungsjukdomar. Leningrad 1988.

Kokosov A N, Podasjevda: Aerosolbehandling vid lungsjukdomar Klinitjeskaja Meditsina 1988; Nr 12: 108-113

Kokosov A N, Niklassow, J F, Matkowsky, S.K. & Alexandrow, A.L: Besonderheiten der Entstehung und des Verlaufs der pulmonalen Hypertonie bei Patienten mit chronisch obstruktiver Bronchitis. Z. Erkrank. Atm.org 173 (1989) 128-144.

Kokosov I V: Funktionell karaktäristik av alveolarmakrofager vid kronisk bronkit. Sovjetskaja Meditsina 1989; Nr 1: 66-68 (ISSN 0038.5077).

Kokosov A N: Bronkialastma. Sovjetskaja Meditsina 1988: nr 10: 42-45 ( ISSN 0038-5077)

Från Immunologiska institutet, Moskva:

Chervinskaja, T.A & Polner, S.A: Inverkan av nasala provokationer på bronkreaktiviteten vid allergisk rinit och bronkialastma. Sovjetskaja Meditsina 1989: Nr 4: 77-80 (ISSN 0038-5077).

Bekenova Z.I, Chervinskaja T.A: Bronkialastma och fysikalisk belastning (engelsk sammanfattning) Klinitjeskaja Meditsina 1987: Nr 12:39-43 (ISSN 0023-2149).

Ado, A.D, Chervinskaya, T.A, Bondareva, G.P. & Shustova, V.I: Allergi mot myggor. Immunologia 1988 nr 6: 47-51 (engelsk sammanfattning) ISSN 0206-4952 Moskva Meditsina.

Resultat:

1. ju längre man vistas vid Bam ju mera uppträder tecken på

överkänslighet för myggor.

2. de som atopibenägenhet visar reaktion.

3. fördröjd allergisk reaktion vid bett utlöses av IgE förmedlad överkänslighet.

Belousov, Y.B., Abazova, F.I., Kholodov, L.E., Chervinskaja, T.A., Sokolov, A.V., Bondareva, G.P., Sjustova, L.V. & Kozhanov A.M.: Pharmakokinetik för Teopec. Ett nytt depotpreparat för Teofyllin hos patienter med bronkialastma. (Sammanfattning på engelska). Pharmakologia och toxikologia 1989, nr 5: 63-58 (ISSN 0014-8318.

Belousov, YB, Abazova F, Bondareva G, Kozhanova A, Kholodov L: A Dose dependent effect in the use of new prolonged theophyllines. Sammanfattning från International Satellite Symposium to the IVth World Conference of Clinical Pharmacology and Therapeutics. Dsseldorf.

Div häften för diagnostik och behandling:

In vivo leukocytmigrationstest för läkemedelsallergi

Diagnos och behandling av toxiskt-allergiskt syndrom

Fysikalisk astma och urticaria

Hyposensibiliseringsbehandling.

Från Ryska republikens lunginstitut, Andra medicinska institutet, Moskva:

Chuchalin A.G., Tatarsky A.R., Emirova A.S., Bobkov E.V., Tkachuk V.A. & Lebedin Y.S,: Hyperactivation of Platelets in Asthma ande Introduction of Platelet Apheresis as Treatment Procedure. Z. Erkrant. Atm.org. 174 (1990) 178-184. VEB J.A. Barth, Leipzig.

Lebedin Y.S., Kormosjt, Zimin Y.I. & Chuchalin A.G.: Extracorporal anti-IgE plasmaimmunosorbent. Effekt på IgE-nivå och leukocyter vid atopisk astma. Immunologia 1988 nr 2: 69-74 (ISSN 0206-4952) Moskva Meditsina.

Lebedin Y.S., Simin Y.I. & Kapitonova. Terapevtitjeskij Archiv. 1986 nr 4: 31-34.

Brazhnikova Na, Velichkovskaya Ep & Kazanbievdn: Effekten av immunosorbtion på immunkompetenta cellers funktion (sammanfattning på engelska) Terapevtitjeskij Archiv. 1986 nr 4: 40-42.

Chuchalin A.G.: Bronkialastma. Moskva Meditsina, 1985 (lärobok) 157 sidor.

Förutom de behandlingsmetoder som vi finner i våra löroböcker skriver Chuchalins bl.a. om klimatterapi: öNär man flyttar till en annan region kan astman förvärras vid återkomstenö. Han kommenterar sedan kurorter i Kaukasus och på Krim.

Han skriver vidare om hemabsorptionsbehandling och om akupunktur. öIgloreflexoterapi (akupunktur) har blivit mycket populärt senaste tidenö.

Chuchalin A.G. (red): Immunokorrektion i pulmonologi. Moskva, Meditsina, 1989 256 sidor.

Häfte med metodrekommendation: inhalationsbehandling för mukociliär clearence.

Från institutionen för klinisk immunologi, Novosibirsk:

Mayanski, D.N.: Makrofagaktivering. Advances in contemporary biology. (Moskva) 51: 352-368, 1990.

Lozovoy V.P. Sherkashin S.Y, Tananko E.M. Nagornaya I.N. Nosikova T.A, Dymshits L.B & Nepomnyaschikh V.M, Strukturella egenskaper hos lymfocytmembran hos patienter med atopisk sjukdom studerade med hjälp av fluorescentprob 3-Metoxybensantron (sammanfattning på engelska). Immunologia 1988 nr 3: 64-66 (ISSN 0206-4952).

Sherkashin S.Y, Nagornaya I.N, Tananko E.M, Dymshits L.B, Nosikova T.A & Lubyanskaya I.I: Effekten av specifik immunoterapi på strukturella egenskaper hos lymfocytmembran vid atopisk sjukdom (sammanfattning på engelska)

Terapevtitjeskij Archiv 1989 nr 7: 95-97.

Lozovoy V.P.: Metodologiska aspekter i Klinisk immunologi (I: problem och perspektiv. Medicinska vetenskapsakademien Novosibirsk 1988.

Div foldrar m m:

Lozovoj: Fluorescensmetod vid differentialdiagnos och värdering av effektiviteten av behandling vid allergi.

Lozovoj: Problem och perspektiv i nutidens immunologi Metodologisk analys.

Immunological methods for prognosticating the results of levamisol treatment for rheumatoid arthrtis.

Diagnosis and treatment of nonspecific vulvovaginitis in girls before sexual maturation period.

Utnyttjandet av immunologiska metoder vid klassificering av allergiska sjukdomar för immunokorrektionsbehandling.

Immunologiska undersökningar vid allergi.

Komplex av immunologiska metoder för att studera immundefekter och allergiska sjukdomar.

Från andra institutioner:

Potemkina A.M: Diagnostik och behandling av allergiska sjukdomar hos barn. Kazans Universitet 1990 320 sidor.

Sokolov, T.C. & Rosjal, N.I.: Allergiska sjukdomar Meditsina Leningrad 1990 155 sidor.

Home

Hosted by www.Geocities.ws