Dagboksanteckningar från tågresa till födoämnesallergisymposium i Taormina på Sicilien oktober 1998

Dagboksanteckningar från tågresa till födoämnesallergisymposium i Taormina på Sicilien oktober 1998, med uppehåll i Verona, Bologna, Rom och München

Onsd 30 sept

Strax innan jag ska åka säger Agneta "Du har väl passet"
Javisst, säger jag.
Men det finns inte bland biljetterna där jag var säker på att jag lagt det. Stor panik, packar upp väskor, öppnar kassaskåpet osv. Hittar passet i ryggsäcken.. Från Helsingör åker jag för första gången med tåg som går till Kastrup. Detta är den dyraste tågresa jag någonsin gjort. Sannolikt dyrare än billigaste flyg. Miljöhänsyn får kosta tyvärr. Det borde naturligtvis vara så att miljövänliga transporter subventionerades.

I Köpenhamn som vanligt lite otrivsamt på Huvudbanstationen, kallt och dragigt och rök och musik där jag sitter och läser Allergy Abstract i väntan på tåget HC Andersen som avg från spår 7 kl 18.48. Trångt i de moderna sovvagnarna och svårt hitta rätt nr innan man förstår numreringsprincipen Förresten förstår jag den ända inte. Jag far kupé i bottenvåningen. Hhade varit roligare ha i övre planet. Åker för första ggn över Stora Bältbron Tar i restaurantvagnen sandwich och apfelsaft.

Efter nattligt toabesök problem komma in i kupen kom inte ihåg att det är en dörr som ska vikas inåt på mitten.

På morgonen regnigt Bayern utanför fönstret. Läser italienska. Det enda jag kommer ihåg från München 1956, när jag var reseledare, är att det är en säckstation och att en guide sade att Hitler hade byggt en hel del där och att jag då kommenterade vid översättning att han nog hade haft hjälp av en del byggnadsarbetare.

Torsdag - till Verona

Tåget från München till Italien avg från spår 15, vid samma plattform som vi kommer in 9 min tidigare ‑ inga problem med anslutningen. Passerar Rosenheim, Kufstein, längs floden Inn och höga berg. I Kufstein ser jag ett biltåg med lastbilar på. WörgI. Hall im Tirol. Molnen i höjd med tåget, solen har tittat fram. Vattnet i alpfloderna ter sig grönare än i svenska floder. Innsbruck stor järnvägsknut med många tåg på stationen. Man ser en stor byggnad med lökkupoler, vad är det? Den österrikiske konduktören har en jättemustasch. Restaurangvagnen har stängt när jag går dit vid 11.3 0‑tiden. Den öppnar efter Brennero. I min kupé har nu 2 italienare ersatt den tystlåtne tysken. Djupt nere en dal, högt ovan oss en bilbro. Det går nu mera påtagligt uppåt, tåget går långsammare och det känns i öronen. Brennerpasset 1375 m.ö.h. På kartan ser jag att Zillertal ligger österut här Vi har ett musikstycke i Åderlåtarne som heter Im Zillertal. På flera ställen ser man enorma motorvägsbroar. Gränsstationen Brenner ser inte särskilt rolig ut. I restaurantvagnen verkar man vägra servera annat än den totala menyn och dessutom på löpande band så jag inte får soppa som man troligen redan serverat till de andra. Jag förstår inte varför man har en tryckt meny med andra val. Lite av sensovjetisk stil. Kyparna talar bara italienska och menyn bara på italienska. Det går nu neråt, solen skiner söder om Alperna, en del vinodlingar. Småningom en lång tunnel.

Verona. Försöker beställa sittplats för tåget i morgon till Bologna och får besked att det inte behövs. Förstår sedan varför: det är ett nedklottrat pendeltåg utan numrerade platser. Får även förklaring på varför det inte gick att ordna sovkupe från Taormina till Rom i Halmstad: tåget medför inga sovvagnar. Hotellet Torcolo nära Arenan samma som förra ggn skröpligt utanpå som alla gamla hus i gamla städer men bra inne. Vänlig receptionist - dotter till innehavaren, talar god engelska och tar reda på att det inte finns ngn bio el teater ikväll och varnar mig för ficktjuvar. Jag går en runda enl rött förslag på kartan. I floden paddlar kanoter. Besöker kyrkan St Fenno som påböjades redan på 5 el 6hundratalet? och består av 2 kyrkor ovanpå varandra. Avslutar dagen med utomhuspizza vid Piazza Bar mittemot Arenan.

Idag är det slättland som gäller. Lokaltågen fullklottrade utanpå men rena och bra säten inuti. Poslätten. Små träd: är det vin el mullbär el oliv? Skördade el plöjda och möjl nysådda fält och även en del gröna. Stojiga ungdomar går av i Ontava som ligger vid en sjö‑flod. Jag vågar för första gången ställa en fråga på italienska till konduktören: "A che ora errivererno a Bologna?" Passerar Po som är stor och brun. Poslätten är enormt stor. Modena tillföll Österrike efter napoleonkrigen och blev av det nyförenade Italien 1859. Där finns en berömd katedral.

Parco della Montagnola är en ambulerande marknad med skåpbilar med tillhörande stånd tätt efter varandra i hela cirkeln (samma på Villa del Indepenzia). Cyklister har det inte lätt här: inga cykelbanor och inga cykelställ. Cyklar kedjade vid staket, stolpar och. dyl. ånga vespor och mopeder. tät biltrafik som ter sig ännu mer orimlig i en gammal stad med trånga gator och byggnader som kan förstöras av de sura avgaserna. Hela centrala staden som en "gamla stan" men ännu äldre. Palats och kyrkor står tätt. Två lutande torn. Vid Piazza Maggiore flera palats och den enorma S Petroni‑katedralen. ful utanpå men fantastisk, man förstår inte hur man kunde bygga sådant förr i tiden. Tar en buss till Ospiale Maggiori. Buss tillbaka till Via Farini och står vid en busshållplats medan det kommer en våldsam åskregnskur. Annars högsommarväder. På P Maggiore provar man en högtalaranläggning inför en konsert ‑ sådan där orimligt ljudstark musik. Går via Universitetet (Europas äldsta) där studenterna som överallt satt upp lappar där man söker rum osv, men här på gamla pelare, till stationen.

Har svårt hitta bagageutlämningen ‑ vill kolla att jag hittar. Går sedan och äter en pastarätt på restaurang nära stationen. När jag sedan ska hämta bagaget hittar jag fortfarande inte! Det är ett virrvarr av olika väntsalar och exp lokaler ‑ går runt flera varv innan jag hittar.
Sovvagnen en gammal rymlig hederlig sort ‑ den som gar mellan Köpenhamn och Munchen är faktiskt trång. Numrerar diabilder och repeterar föredraget.

Jag vaknar i Lamezia på den italienska stövelns fotrygg. Det är nu ett böljande bergigt grönt landskap med mycket träd. Konduktören kom med en kopp cappucino. Många tunnlar. Så småningom havet i väster. Upptäcker att jag blivit av med rakapparaten ‑ glömt i Verona? Bebyggelsen ser gråare och fattigare ut än i norra Italien. Messinasundet mycket smalare än jag tänkt mig. Det var här Odyssevs kryssade mellan Scilla och Carybdis. Färjan i alla avseenden primitivare än de danska. ”Ryska rutinen” med först kassa och sedan varan.

Sicilien bergigt, grönt. Messina stora lägenhetshus. Godsvagnar. Fula tåg. Fin resa längs blågrönt hav på ena sidan och berg på andra. Rikligt med en storbladig växt med ljusgröna blad *). Solsken. Inga badande på stränderna. Konduktören har inte brytt sig om att göra om sängarna till dagssäten. När växterna kom närmare såg jag att det var kaktusar,

Taxi till Ramada där jag tänkte gå till kongressregistreringen och få ut mina kongresshandlingar innan jag åker till mitt hotell, Men ingen kongressregistrering förrän i morgon och mitt hotell ligger mittemot Ramada visar det sig. Det är hundratals bungalows i två våningar. Jag går länge i hettan och letar utan att hitta 248. Småningom får jag hjälp av en tysk. Det visar sig att nr 248 skyldes av en kvist... Dagens första mål mat blir kl 14 en pizza.

Stranden, stora vågor, doppar mig bara, dels lite kallt, dels lite otäckt om man är ensam, det kommer stora vågor och drar ut, Det blommar i häckarna, mest orange. Vet inte vad det är- Det är väl bogainvilla som blommar.. Och så jättehögt vassliknande och palmer. Köper yoghurt i affären som finns på området och tepåsar men lyckas inte få fart på gasspisen.

Frukost med utsikt över Medelhavet. Registrerar Sätter upp min poster och plockar diabilderna i kassetter och kollar dem. Jag ser att programmet för "mitt" symposium har ändrats ngt.

Natten var ingen höjdare: Överslaf i liggvagn så högt upp att jag har svårt ta mig dit, förstår inte hur papperslakanet fungerar i mörkret, varmt (och senare snarare lite kallt). Behöver småningom mitt i natten besöka toalett. Det visar sig att vi är på färjan i Messinasundet. Toa är låst. Går upp på färjan och hittar efter en stund inrättningen där. Åter till tåget, hittar tillbaka till vagnen men kan i mörkret inte se vilken kupé jag bor (har nedsatt syn)i och vill inte rycka i okändas dörrar mitt i natten, Får därför stå i korridoren och vänta tills tåget kör av färjan, då det en stund blir så pass ljust att jag kan se numren.

Problem med biljettautomaten och personalen i närheten hjälper inte till (förstår senare att man inte kan betala med så stor sedel när man köper endagskort) Tar metro linje B till Stazione Tiburta och lämnar in väskorna (dyrt, 50 SEK för 2 väskor). Alla, dvs 100% tunnelbanevagnar är helt nedklottrade på utsidan. Sedan åter till Termini och hittar bussen som gör rundturer där man kan göra uppehåll på valfria ställen. P Barberino, Porta Pinciana, Villa Borghese, Mausoleo Augusto och Spanska trappan, P Cavour med Justitiepalatset och Castel S Angelo. Går av v St Petersplatsen. Ett alldeles enormt byggnadsverk är St Peterskyrkan, byggd på 1600‑talet. Man begriper inte hur det gick att bygga så. Samtidigt känner jag inför alla dessa enormt resurskrävande byggnadsverk en kluvenhet: det enkla folket fick offra mycket när resurser lades på palats mm. Går upp i kupolen ‑ det är en trappa mellan inre och yttre kupol. När man nerifrån ser att kanske 100 människor står där högst upp vid översta lilla toppen förstår man vilka dimensioner det rör sig om. Fortsätter med bussen via Kapitoleum. till Kollosseum som ju också just är kollossal. Att tortera ihjäl människor och ha nöje av det var tyvärr inte bara ngt som fanns här. Amnesty behövs. Fora Romana ser jag bara utifrån ‑ det pågår rep arb och utgrävningar. Sedan bussen vidare via bl.a. Basilika s Paulo till Katakomb di san Callisto. Det finns tydl många km av dessa underjordiska gångar med gravar för kristna. En humoristisk präst från USA? guidar och avslutar med bön. Sedan har nästa sightseeingsbuss gått och jag tar en. vanlig buss till S Giovanni in Laterano. Trafiken är otroligt farlig, inte minst för vespor som det finns gott om. Ett par hundar lufsar ensamma lugnt över den livligt trafikerade vägen och klarar sig. Dom kanske var blinda? Jag tar en liten elektrisk buss till metrostationen v Kollosco och metro till Tennini där jag med hänsyn till tiden tar första sämsta pizzeria där man får äta med fingrarna och får ölet i pappersmugg. Det har blivit kyligt. Full metro till Tiburtus. Gör många försök med telefonkortet innan det fungerar. Vet inte varför det blir så.

På St Tiburtus finns inga bagagevagnar (utom på ett ställe där man inte kan komma åt dem). Skönt att komma i sovkupen nu 20.45. Det samma gamla rymliga som jag hade från Bologna, med potta som töms direkt på banan som för länge sedan i Sverige.

Från kupen ser jag nu en mycket stor flod och berg vid Kufstein, gränsstad mellan Österrike och Tyskland. Smutsigt vatten i Inn. Begynnande gulhet på höstträden Frukost med bröd, toast och croissant i plast i Sommenheim. Det går snabbt nedför vilket känns i öronen. Nytt spår håller på att byggas.

Arbetspendlarna står på förortstationerna och väntar på lokaltågen som här inte alls är nedklottrade (däremot väggarna).

I München stort tunnelbanenät och S-bann vars vagnar inte heller är nedklottrade. Det finns tvåvåningståg. Spårvagnar flera linjer men omöjligt få tag på en linjekarta. Hittar en cykelsightseeing som startar vid Marienplats 11. 15. Hör dessförinnan klockspelet med de nästan normalstora människofigurerna som rör sig och dansar (två plan) i nya rådhuset som ser mycket äldre ut men byggdes i slutet av 1800‑talet. Vi är 4 cyklister utöver guiden som delvis visar bilder från en pärm, bl.a. hur en del byggnader såg ut efter kriget. Staden blev rätt mycket förstörd. Ser bl.a. det stora operahuset. Vi cyklar även genom Engelska parken och över floden Isar, som mynnar ut i Donau. Efter lunch i ett Bräuhaus (?) åker jag spårvagn lite på måfå och sedan till Schloss Nymfenburg som är en till ytan enorm byggnation med kanske ett trettiotal olika hus och stor park. En japan ramlar i marken och slår upp ett sår i kinden. Åker sedan spårvagn och U-bann till Odeonplats och tittar på Hofgarten Residenz och den lustiga kyrkan bredvid Posthuset mitt emot Nationalteatern (operan). Sedan spårvagn linje 17 till Ostbahnhof som inte har det minsta stationskaraktär. Inte heller Hauptbahnhof har ngn stationscharm, det är ett modernt rese‑ och affärscentrum. Minns inte hur det såg ut när jag kom här som ung reseledare 1956,

Tåget till Köpenhamn avg 19.29 från spår 18. Jag har en övervåningshytt på detta tåg. Passerar Augsburg där ett tvåvåningståg står innan jag går till sängs.

Kaffe och sandwich ingår i biljetten visar det sig. Regn. Observerar nu den långa bron över Stora Bält från min andravåningskupé. Tar första bästa tåg till Helsingör*). Fortf. inga bagagevagnar här (har skrivit till stationen – man klarar inte ett så avancerat samarbete mellan Sverige och Danmark). Svenskt tåg från Helsingborg t Halmstad.

*) Detta var innan bron över Öresund fanns. Numera tar man tåget direkt Halmstad – Köpenhamn.