Vi tog nattåget från Göteborg till Storlien, vilket är väldigt smidigt och bra.
och därifrån rälsbussen på Meråkerbanan
till Trondheim (och passerade då stationen Hell, där vi erinrade
oss historien om den morgonsömnige amerikanen som tittade ut genom tågfönstret, läste
”Hell” och förskräckt tittade åt andra hållet och då såg ”Gods
expedition”)
I Trondheim hade vi en dag på oss och besåg bl.a. Nidarosdomen, fästningen som Armfeldt belägrade och biblioteket. Sedan nattåget på Nordlandsbanan (till stor del byggd av ryska krigsfångar under Andra världskriget) till Bodö. Där hann vi bese museet och den intressanta kyrkan innan vi tog Hurtigrutten på e.m. till Stamsund, där vi bodde fint i en rorbu.
 |
 |
| Lofotenväggen dyker upp | Torkställningar i Å |
 |
 |
| På bryggan i Å | Lunch i Hamnöj |
Eftersom vi inte kunde hyra
cyklar där gjorde vi först en bussresa till Å längst i sydväst. med
uppehåll i Reine. Vi såg i
Å bl.a. torrfiskmuseum) innan vi
åkte till Svolvær, där
vi kunde hyra cyklar. I Svolvær övernattade vi i Sjöhuscampen
Fredag 6 sept. Cykling i ihärdigt regn och ödsliga tunnlar.
Regnet strilar ned. Regnkläderna är genomblöta redan innan vi kommer till
hurtigbåten Tjeldöj som vi ska ta till Holandshamn på Hinöya. (Båten fortsätter till
Narvik. Tyvärr anländer den Narvik några minuter för sent för att man ska kunna ta
den när man ska till tåget på tisdag).
 |
Regnskydd i garage vid Holandshamn |
I Holandshamn finns ett öppet garage. Vi står där en timme och försöker påverka regnet med Singing in the rain och Det ska bli solskinn utan framgång. Vi ger oss av. Grusväg med tvättbrädesyta, uppför mer än vi trott. I Digermulen finns ruttens enda affär och vi handlar så vi ska klara både dagen och morgondagens frukost. Asfalt närmast Digermulen. Sedan åter grus. Och regn hela dagen. Inte ett enda tak finns under dagens etapp.
|
Lunch i garage |
På ett ställe söder om Graften ser vi ett garage och frågar om vi får sitta där och äta. Det får vi och dessutom tre plaststolar.
 |
|
| Vägen längs Raftsundet |
Vi tar oss fram till avtagsvägen till Kungsmarka men beslutar fortsätta mot Fiskeböl,
färjeläge som rimligen ska ha gott om övernattningsalternativ och affärer. Dessutom
har vi tänkt utnyttja möjligheten vi läst om att transportera cyklarna i taxi genom de
långa tunnlarna. Raftsundsbrua
stilig och vi minns vår "stora fartygskatastrof" i detta sund förra året.
Före första tunneln ringer vi taxin i Tengelfjord där en kvinna hänvisar oss till
annat nummer och vi får beskedet att ingen bil finns tillgänglig men att man ska höra
av sig. Vi ger oss in i första tunneln - 1910
med lång. Jag får gå av cykeln på ett par ställen där ljuset är så dåligt så
mina ögon inte ser vägen. Det är en smal cykelbana som ligger 1 dm högre än bilvägen
så man får akta sig så man inte kör av.
Vi undrar hur man kunnat kosta på dessa fåtaliga invånare i Digermulen med omnejd denna
fina väg med stor bro och tre långa tunnlar men inser att det är början på en
framtida landförbindelse österut.
Vi har bara mött en handfull bilar varav en rysk långtradare som stannade och frågade
mig - med hjälp an en handskriven lapp - om
detta var vägen till Digermulen....
Sista tunneln är en utmaning - 3340 meter ned under Slöverfjorden -
först nära 2 km brant nedåt och sedan ungefär lika långt uppför. Jag cyklar i
bilbanan i nedförslutan och vi leder cyklarna uppför med många pauser. Tomt och
ödsligt. I uppförslutan möter vi ett stim med bilar som tydligen kommit med färjan.
När vi kommit upp ur tunneln verkar det ett slag som om regnet mattats av men det tar
åter i. Vi är genomblöta, fötterna skvalpar i skorna.
 |
|
 |
Det ska bli underbart att komma fram till Fiskeböl och de varma rum som vi där ska
välja bland. Men vilket västgötaklimax! Fiskeböl är bara
parkeringsplats vid färjan och några spridda hus men ingen övernattning. Vi strävar
något molokna vidare i regnet. Åter grusväg.
I Strönstad hittar vi en man som säger att lite längre fram finns någon som hyr ut ett
hus nere vid sjön. Vi hittar Oddvar i ett skjul på en gård. En hund morrar åt
mig.
- Nej säger Oddvar, tyvärr är det fullt. MMen fråga konan därinne om hon kan ringa
till Morfjord 7 km längre fram, och fråga om de har rum ledigt.
Konan meddelar att hon som har rum i Morfjord är bortrest. Vi berättar att vi cyklat fr
Holandshamn och väldigt gärna vill få tak över huvudet och hon funderar.
- Man kunde fråga tyskarna som har huset oom de kan dela det med oss. De svarar dock inte
i tel.
Just då dyker dottern med dotterdottern upp. Kan hon åka ned till huset och höra efter?
Jo. Vi tar under tiden regnskydd i ingången till ladugården.
Jo, det går bra rapporterar hon och vi får följa efter henne ned mot sjön. Ett hus som
är skröpligt utanpå men renoverat inuti är välkommet. Det finns flera kaminer men
ingen ved. Vi sätter på el-elementen och packar upp och hänger på tork och njuter av
varm dusch. Jag har utlovat torra byxor och skjortor men det visar sig att det mesta i
packningen är blött. Plastpåsen med smutskläder är en guldgruva. Margareta gör en
välsmakande kvällsvard med omelett, och lefsa. Vi somnar skönt i trevliga sovrum.
 |
|
| Ute ur tunneln, dag 1 |
Lördag 7 sept. Vi får fisk
från fiskarhustruns frys i Laukvik
De tyska pojkarna är snickargesäller som jobbar mor mat och rum. Det är
uppehållsväder, mulet, lite kall blast så extratröjan är på i början. Vägen är
tungtrampad med löst blött mjukt grus. I Morfjord
en toppskarv på en sten i vattnet. I Sommarhus finns dyner. En hel del jordbruk här.
Får och kossor hälsar vi på. Vegetationen rätt mycket lik fjällvärldens. Vid
Grunnförfjorden blev det asfalt. Underbart. Upptäcker att det saknas bakre broms på min
cykel. Tomatsoppa med kött och krutonger vid fjorden. Ser en delfår mycket högt upp på
branta fjällsidor och tre korpar.
I Gjertsvold finns en kyrka där
man inte har haft resurser att hålla gården ogräsfri. I Laukvik
kommer vi till affären just efter stängningsdags och får handla det vi behöver. Finner
att det finns rorbu utöver campingen. Vi ringer till Lisbeth som startat denna rorbu i
sommar och lagt ned mycket arbete och kapital. Tvåvåningshus med vind där hon hunnit
inreda andra våningen. Vi hyr för 450 plus 150 per person. Pappa Sivertsen i blå
overall berättar om den nya båten som levererades igår. Vi beklagar att hamnkroen bara
har pizza men ingen fiskrätt. Elisabeth tar då med oss ut till en båt som kommit iland
idag för att skaffa fisk men de har redan gått därifrån. Då ringer Sivertsen till sin
fru som kommer med djupfryst kveite, en stor plattfisk! En annan fiskare här har kommit
fr Oslo för 2 år sedan, han sålde huset och köpte båt, fick mer livskvalitet,
berättar han. Nya båtar kostar flera miljoner och därtill kommer kostnad för
fiskekvoten.
Man bygger en ny hamn här för 13 miljoner ungefär, det är staten som betalar den.
Lisbeth Sivertsen har gjort fina rorbuer. Stort kök och sittrum med pietetsfull och
vacker inredning frånsett den gamla sittgruppen, tycker Agneta och Margareta. Vi tar
sedan en cykeltur genom byn. Nere vid hamnen ett fåtal hus. Längs vägen in mot landet
glest placerade många hus, till stor del nya och lyxiga. Vi går ut på piren och sedan
fjällvandring känns det som, alldeles bredvid hamnen. Naturen påminner väldigt mycket
om fjällen. Grönt av kråkbärsris, rött av ripbär, vitt av mossa. Små björkar. Vi
har sett många rönnar också på Lofoten.
I kiosken handlar vi av Lisbets moster och hennes make fixar min broms. Vi
får veta att där den nya hamnen är var det förut hav. Man ska släppa in vattnet om en
månad och bygga ett medborgarhus på den stora planen. Vi träffar rektorn med fru. Han
berättar att man har 10 klasser men får slå samman en del. 7.8 lärare och 60 elever (klicka för skolans hemsida). Gymnasiet är
i Svolvær men finns även i Mellbu.
Margareta tillreder en god fiskrätt med sås framställd av fisksoppspulvret (obs att
detta var mitt förslag) och dessutom har vi ikväll dessert i form av glass. Det är
kallt och efter matlagningen är det imma på fönstren.
Idag mötte vi en bil per
halvtimme. På ett ställe mötte vi en hop kossor som skulle gå en km. Vi såg bussen
som går mellan Laukvik och Feskeböl både tur och retur. Det är kallt i vår rorbu.
 |
 |
 |
 |
Söndag 8 sept. Cykling i sol
och bad i kallt vatten (för vissa). Hurtigrutten tutar för Agneta
 |
Strålande sol och nästan vindstilla.
Städar och ger oss av utan att ha sett Sivertsen här idag - hade tänkt be att få se
båten -. Vid Vatnefjord spegelblankt och får vid vägen och svanar i vattnet. Väldigt
mycket intryck av fjällsjö. I Sandsletta blommar smörblomma, fibbla och midsommarblomster. Vid vägkanterna lyser fröande rallarros vit. Vid en sjö mellan Storvassbottnen och Vestpollen badar Agneta och Margareta men tycker det är kallt. 14 gr berättar någon senare! |
Toppen till höger om oss är
Hellskardtindan 595 meter och bakom oss
ligger Storvasstinden 552 m och Torskmannen 775 m. På vägen fr Laukvik har vi haft toppen
Matmora 788 m på vänster hand.
En hel del söndagslediga norrmän är ute och plockar lingon. vi ser för första ggn
snö på en fjälltopp härifrån bad- och raststället.
 |
Vid nästa starka böj forsar vatten in från fjorden under bron. |
| Vid rastplats 100 med fr bron med Jongfrotinnen 621 m i bakgrunden.. |
Ganska mycket trafik här men den
sydgående delvis i skov från färjan v Fiskeböl. Före
Svolvær en sista lång
uppförsbacke och kort tunnel och sedan nedför till Svolvær där vi betittar Svolvær Svolværgeita med sina två
toppar som man hoppar mellan för att få adrenalinkick. Frågar efter priset på rorbue
på Anker brygga och avstår fr den - 2100 NOK med frukost - och tar istället dubbelrum
med extrasäng i Sjöhuscampen för 600 kr.
Äter där en god lunch på sparrissoppa utan mjölk men med skinkbitar och rester av
gårdagens fisk.
Av en slump upptäcker vi Svinöja med konstcentrum och rorbuer. Ser fr bron sydgående
hurtigrutt komma ute på havet. När vi sedan går ombord frågar Agneta varför man inte
tutar vid ankomst. För att inte störa gamlingar och fåglar, säger styrman. När båten
går ut tutar han 3 ggr och vinkar åt Agneta. I sjöhuset har låset gått i baklås så
vi får komma in via ateljén bredvid.
Sammanfattning av cyklingen - bättre och bättre dag för dag men fler backar än man
trott och ofta användning för lägsta växeln av 21 möjliga.
Senare ser jag på Internet att vi delvis följt en kejserlig rutt
Följande dag tog vi bussen till Narvik med uppehåll i Stokmarknes, där vi besåg Hurtigruttmuseet och i Sortland där vi äter dagens rätt (stekt sej) för 90 kr inkl kaffe på Café Håndverkeren. Mycket gott och rikligt. I Narvik övernattade vi flott och billigt på Breidablik Gästhus. Och följande dag besåg vi Krigsmuseet innan vi tog Tågkompaniets dagtåg den spännande malmbanan längs en djup fjorddal upp till Riksgränsen och sedan via bl.a. Abisko, Kiruna och Gällivare till Boden, där man hinner gå en liten promenad innan man tar nattåget till Göteborg.
Karta Lofoten
hittar man t.ex. här.
För att inte tala om denna
fina norska kartsida
En engelsmans cykeldagbok från Lofoten
Information om cykling i Norge
Om speciell övernattning för cyklister i Norge
Får tågtider i Europa, klicka här
