Tåg
till Jämtland september 1999 - min
(Nils) debut som fjällvandrare
Fredag
3 september
Kör
med kollektiva Skodan till stationen och ställer bilen där. M hämtar den
senare. I Göteborg ingen väntan på nattåget. Egen kupé m dusch har vi fått.
Resan (STF-SJ-paket) kostar 2115:- inkl sovvagn i 2-bäddskupe och 5 övernattningar.
Ser på 20-bion i bistro/bio-vagnen, en film med Clint Eastwood om en oskyldig
svart man som blivit dömd till avrättning. A tyckte inte den var bra.
Lördag
4 september
Dricker
medförd fil i kupén o tar kaffe o macka i bistron när vi passerar Östersund.
Från Undersåker kör
Danielssons buss via Ottsjö och Vallbo
t Vålådalen
- tar ungefär 1,5 tim..
Börjar
vandringen vid 10-tiden. Ser en ren som
ligger alldeles invid stigen - tycks ha missbildade horn. Drick-choklad vid
Stensån. Middagssömn i en solglänta. Blandskogen tunnas successivt ut, det
blir kvar en del knotiga fjällbjörkar och ris: blåbär, lingon. kråkbär, dvärgbjörk
i grönt, gult och rött, Små videbuskar med ljust grågröna blad sticker upp.
Efter jaktstugan går stigen upp längs en porlande bäck. Mycket blött på en
del ställen. kaffe vid bäcken före Stendsdalsstugan. Tyst och rofyllt - förutom
suset i örat hör man bara någon
enstaka fågel , porlande bäckar och brusande åar. Enstaka blåklockor och
fibblor.
Plötsligt
dyker Stensdalsstugan
upp till höger i en dunge. Den ligger fint med ån en bit ned - och
vattenslang med handpump från ån upp till stugan. Många gäster i stugan. Vi
får dela rum med ett par fr Skövde: Bengt, brandmästare, och Monika, sjuksköterska
på akutmottagningen. Under resten av vandringen delar vi hela tiden rum med dem
och blir mycket goda vänner. Kokar kinesisk nudelsoppa. Tvätt i den kalla
Stensån. Småprat i skymningen utanför stugan med bl.a. två skånskor som
blivit sjuksköterskor i Järpen resp Östersund, de veckoslutsvandrar i fjällen
och längtar inte söderut. Går till sängs 20.30. Agneta uppe under natten och
ser en fantastisk stjärnhimmel.
Söndag
5 september
En kvinna hade inte kunnat få av sig stöveln utan måste klippa sönder den o får nu gå i lånade galoscher. Kaffe o knäckebröd. Lämnar resten av plommonen från vår trädgård t stugvärden (som ju inte får så mycket färskt frukt häruppe). Tandborstning när vi passerar ån på vandringen som nu fortsätter västerut mot Gåsen. Knotbjörkarna i tätt ris vackert som i välansad park. I Lillstensdalen: stadig stigning, sanslös soligt, stiligt, stilla, stenig stig. Hittar blåbär här (annars inga bär). De tre synnedsatta med seende ledare passerar oss i blåbärsbacken. En av demär bengtsforspojke och klasskamrat med min kusin Björn, känner alla mina släktingar i B-. Han var med i VP o juniorerna. När han var 4 år och pastorn under en gudstjänst på Greagården frågade "Vad tycker ni vi ska sjunga nu" föreslog han till sin mors fasa Snoddas: Hadderian haddera. Jag lovar hälsa till Carlåke, som f.ö. gjort den fina vandringsstaven som jag använder. Vi ser renfamiljer. Upptäcker att vi slarvat med en viktig sak: har inte kollat på kartan om det finns bäckar på den torra södersluttningen av Tubbakke och har inte fyllt vattenflaskan. Ska vi törsta? Nej - småningom kommer bäck o vi gör fruktsoppa. På e.m. desto fler bäckar efter Stjänja (där vid kokar kaffe vid den lilla sjön och A badar. Ripsris, renar. Inte ett moln på hela dagen. Ska vi inte snart vara vid Gåsen? Hurra - horisonten - husen! Nej - det var stenar. Men småningom ser vi Gåsenstugorna nedanför oss - de ligger ödsligt ensamma utan synlig vegetation i omgivningen. Det tar dock drygt en halvtimme innan vi kär framme.
Stugvärden, jämtpojke,
har varit värd här i 15 år. Han fotograferar blommor mm. har tillverkat
vattenledning från en bäck - men för lite vatten f.n. för att det ska komma
vatten där. Prydlig uppdelning i dricksvatten uppströms och tvätt nedströms.
I stort sett slut på varorna. ska få påfyllning på tisdag då en helikopter
ska köra byggnadsmaterial till Stensdalsstugorna och då blir det 4+4 minuter
extra flygning hit, vilket den ekonomiska kalkylen klarar (helikoptern kostar
8000 eller mer per timme). En tyska har fått ont i knät efter att ha gått för
långt första dagen. hennes vän går tillbaka o hämtar hennes ryggsäck. En söt
och rar cellist från Stockholm har stannat över en extra dag här och måste
idag gå ända till Vålådalen för att hinna med tåget.
Måndag
6 september
Kakao
och knäckebröd t frukost. Städar dasset. Stenigt till en början på vägen
till mot Sylarna. Som stridsvagnshinder utslängda i naturen. Kaffe vid Gåsån
där vi behöver använda stövlarna för att vada. Efter ån en platå där det
är mycket lätt att vandra. Handölan forsar festligt en ravin med skifferberg
runtom. Bro. Krabbsoppa vid ån. Sedan är det dyigt och blött och kärrigt. Vi
passerar eller passeras av Bengt o Monika från Skövde några gånger men ser
inte till "de fyras gäng". (Det visar sig senare att de råkat gå
norrut vid Gåsån och upptäckt felet först efter
några km och därför fått betydligt längre dagsetapp.)
De
sista 5 km känns väldigt dryga. Byter på prov ryggsäck en stund. Agneta
byter t stövlar. Vilar flera ggr. Möter denna dag
bara tre kvinnor från Osby-trakten. Fjälltoppar åt alla håll Sista 2
km från gamla Sylstugan till fjällstationen
Sylarna, som vi ser på långt håll, är väldigt motiga i motvind. Framme
vid stationen fint: el, varmvatten, bastu, välsorterad butik. Gör festmåltid
med burkkorv och ravioli samt spenat. Bengt fyller 39 år och får en
hyllningsdikt. Sylarna får leverans med helikopter var 14:e dag. Det är
fullbelagt. Förutom Benkt o Monika har vi en grabb från Växjö i vårt rum.
Jag på extrabritsen.
Tisdag
7 september
Växjögrabben
har pratat i sömnen. Vi har köpt ost o smör i butiken och frossar på ostsmörgås
till morgonkaffet. Vi har nu kraftig sydlig vind i ryggen och får småspringa på
spängerna norr om sylstationen för att inte falla av. I vindskyddet Enkälen
tänker vi koka soppa på spritköket.. Spritköket visar sig läcka och
det blir lite eldsvåda - eld både på bordet och golvet. En vandrande SOS-läkare
som tittar in bär ut elden i kokkärlen. Agneta vill sedan inte ha någon soppa
utan vi dricker kall choklad till ostsmörgås. Två kvinnor i motvind söderut
kommer också in.
Det
går stadigt uppåt mot Blåhammaren men lättgånget. Agneta får ta på sig stövlar
några ggr. Vi ser en vit ren. En man med hund passerar oss. Blåbärssaft och
vila i en slänt med lä. Annars gäller anorak och vantar idag. Jag hade trott
att knä och framvalvsinsufficiens skulle utgöra svaga länken i fjället
(detta är min första fjällvandring). men det som först utgjorde lite problem
var axlar och nyckelben och hotande skavsår i hälen. Hade köpt en ryggsäck
som jag tryckte verkade mycket bra på Byring
o Bråte för 100:- men ska nog unna mig en bättre ryggsäck vid ev.
framtida vandring *). Idag har jag ont på vänster fotleds framsida - det visar
sig bero å att kängan orsakat irritation där. Bättring när jag låter bli
att snöra kängan ända upp. Det tillkommer småningom lite värk i fotleder,
framfot och knä. Men mycket obetydligt problem. Vi har söderut Sylarna, till vänster
Enkälen, åt höger Storulvåfjället och småningom Getryggen och Snasahögarna,
och rakt fram Blåhammarfjället. Fjällkåpa, polarull. På avstånd ser vi Blåhammarens
fjällstation
högt uppe. Där har varit väldigt fullbelagt i helgen, över 100 gäster.
Vi får första natten där ett fyrarum med Bengt o Monika och andra natten (vi
kom fram till att det var mycket mysigare att vara 2 dagar i Blåhammaren än en
hel dag i Storulvån innan tåget skulle gå på kvällen). I Blåhammaren pågår
om- och tillbyggnader. Ska bli WC och bastu. Agneta gläds att det i stort set
är oförändrat sedan hon var här på 70-talet. Trevligt ställe. Man serverar
trerätters middagsbuffé och placerar gästerna; ropar upp var och en och
anvisar bord. Det blåser kraftigt,
omkring 17 m/s (styv kuling) och det tjuter i skorsten och utedasset (med
urinseparering) skakar.
Onsdag
8 september
Fin
frukost kl 8.00 med bl.a. 2 sorters gröt. Vi
får flytta till Annexet, tror först att vi ska vara på golvet i stora rummet
och bäddar där men antalet bäddplatser stämmer inte (24) och det visar sig
att vi ska vara i 14-bäddsrummet innanför köket. Dit kommer småningom ett
par fr Uppsala och en mor m dotter fr Kalmar.
Det
är dimma och lite mulet och blåsigt. Spelar alfabet med Bengt och Monika. Klär
oss i stövlar, tröja,. anorak, luva och stövlar och går upp på Kläppen,
som har en brant mot väster. Ser Storlien och in i Norge, Snasahögarna i öster.
Strövar däruppe en stund och kokar Goda koppen. och slutet på osten från
Sylarna.
Det
är gott om renar nära stationen. Möjligen njuter de av salt invid
urinuppsamlingsbrunnen? På e.m. en liten promenad på vägen mot Storulvån. En
9-klass fr Östersund är här under dagen (tältar annars) och har satt på
skvalmusik i köket. En hel del av dem uppskattar inte denna (obligatoriska?) fjällvistelse
under skoltid. En gymnaseiklass från Barn o fritid i Tranås är mera positiv
till fjällvandringen. Även de tältar i närheten.
Torsdag
9 september
Alla
har sovit bra - ingen snarkning i vårt rum. De fyra från Göteborg
sover på golvet i stora salen. De har haft snarkproblem får vi höra.
Städar toa och farstu. God frukost. Agneta har tyvärr fått en besvärlig
herpes, som hon ofta får i sol och vind. Kraftig vind - delvis motvind, delvis
från sidan - från söder. Sol. Stövlar, långkalsong, undertröja, skjorta och anorak
blir det idag - till en början. Leden i stort sett lättgången. Till en början
något uppåt men sedan stadigt nedåt. Ser inte Bengt o Monika. Har det hänt
dem något? Möter idag fler vandrare än andra dagar. Framför oss ser vi
Snasahögarna och Getryggen. En bra stund har vi en bäck med fina vattenfall längs
stigen till höger om oss. Hittar lite lä en bit efter Ulvåtjärn och kokar
fruktsoppa med det läckande spritköket, knäckebröd med resten av smöret.
Tjatig vind. Vi lämnar successivt kalfjället, det kommer högre buskighet och
småningom fjällbjörkar. Ett par km före Storulvån börjar lite regn och vi
tar på regnkläderna. Det blir dock inte mer än lite droppar. Från 2 km håll
ser vi Storulvån
fjällstation. Det finns nu breda nybyggda spänger. En gungande hängbro
över Storulvån vid stationen. Hur ska Monika som är höjdrädd klara
den. När vi kommer fram visar det sig att Bengt o Monika gått en annan väg
och inte passerat bron. Kaffe och diskning av kokärl. Kastar det läckande
spritköket i metallåtervinningen. Elegant turiststation med konferenslokaler,
klättervägg mm.
Äter
pighamklubba och salladsbord vid brasan. En gul buss (f.d. postbuss) med chaufför
som bott i Strömsund kör oss till Enafors.
Enda riktiga regnet får vi på perrongen alldeles innan vi åker iväg! Långt
tåg (Göteborgsdelen och Stockholmsdelen kopplas isär i Ånge). Konduktören
beordrar dem som ska till Göteborg att stanna kvar på perrongen och så drar
man fram tåget så även våra Göteborgsvagnar kommer vid perrong. Ser från tåget
Åre, där jag arbetade 1966. Känner inte igen mycket där.
Fredag
10 september
Vaknar
i Hallsbergstrakten. Fint väder.
Duschar. Dimma över några sjöar. I Göteborg en timmes uppehåll och äter
frukostbricka på järnvägsrestaurangen. Fortsätter läsa i "For them
that tresspass" - det har inte hunnits bli så värst mycket läsning i fjällstugorna.
I
Halmstad sommarväder.
Sista vandringen längs Nissan och
Prins Bertils stig genom Aleskogen och hem till Gaggegatan där det
prunkar. Gott om mogna björnbär och plommon.