Några debattinlägg 2006

Enormt stora demonstrationer mot president Georg W Bushs Irakkrig genomfördes runt om i världen innan kriget startade och tiden närmast efter. På senare tid har vi inte sett så många uppgifter om stora fredsmanifestationer. Men det finns exempel på små men ihärdiga demonstrationer.

I centrum av Oakland ligger en sjö, Lake Merritt. Runt denna sjö vandrar söndag eftermiddag en grupp antikrigsaktivister. Det är en löst organiserad grupp som kallar sig Lake Merritt Neighbors Organized for Peace. De har genomfört denna fredsmarsch varje söndag (utom juldagen 2005) sedan snart tre och ett halvt år!. De bär plakat med texter som ”Inget blod för olja!”, “Bush & Ashcroft är ondskans axel”, ”Stoppa galna cowboysjukan”. Och inte minst ”Tuta för fred”. Vandringen går till stor del längs trafikerade gator och bilister tutar sitt stöd. Deltagarna har märkt att andelen bilister som stöder deras budskap har ökat med tiden. Många vandrare och joggare som man möter gör V-tecken som bifall.

Fredsvandrarna har som mest utgjort ett hundratal. På senare tid har det oftast bara varit ett dussintal deltagare. Men de är desto mera ihärdiga. ”Vi måste hålla grytan kokande. Även med bara en handfull demonstranter hjälper vi till att göra antikrigsrörelsen synlig här i Oakland”, säjer dessa aktivister.

I USA finns många organisationer som arbetar mot Irakkriget. Här är hemsidorna för några av dem

pax.protest.net/

www.antiwar.com/

www.bringthemhomenow.org/

www.californiapeaceaction.org

www.internationalanswer.org/

www.iraqbodycount.org

www.leavemychildalone.org

www.mfso.org/

www.moveon.org/

www.notinourname.net/index.html

www.peace.moveon.org/

www.unitedforpeace.org/

www.uslaboragainstwar.org/

www.veteransforpeace.org/

www.yawr.org/

Det finns riktiga hjältar. T.ex. syskonen Scholl, som på 1940-talet vågade protestera mot Hitlers välde. De avrättades för att ha stencilerat och delat ut flygblad i sydtyska städer. Eller kongressledamoten från Kalifornien, Barbara Lee, den enda i USA:s kongress som röstade mot de fullmakter som gav president Bush rätt att anfalla Irak. Hon har utsatts för allvarliga hot med anledning av detta. Eller de israeliska stridspiloter som meddelat sina chefer att de vägrar utföra uppdrag över ockuperade palestinska områden. Det är hjältar.

Men är sådana, som råkat komma först eller lägga flest mål, när de (i likhet med många andra) gjort så gott de kunnat, hjältar? Tappar inte ordet sin betydelse?. Hylla gärna människor som gör fina insatser – inte bara inom idrott. Men om man missbrukar ordet hjälte, vad ska vi då kunna använda för benämning på sådana som trots omgivningen ogillande eller förakt gör viktiga och riktiga insatser? För att inte tala om dem som med risk för eget liv handlar etiskt riktigt?

Nästan alla inser nu att vi för klimatets skulle måste minska utsläppen av växthusgaser. Flyget är det i särklass värsta transportmedlet, när det gäller utsläpp av sådana gaser. Ändå slipper flyget ifrån miljöskatter. Det är hög tid att ändra på detta.

För att kunna jämföra flyget med andra transportmedel, när det gäller klimateffekter, får man använda begreppet koldioxidekvivalenter, eftersom flyget, vars utsläpp sker på hög höjd, utöver koldioxid även har andra utsläpp med växthuseffekter. Dessa utsläpp kan ha lika stora eller större effekter än de, som enbart orsakas av koldioxiden.

En kort inrikes flygresa ger 3.2 kg koldioxidekvivalenter per person och mil medan en interkontinental flygresa med reguljärflyg ger mellan 2.1 och 2.4 kg. En personbil med bara en resande ger 1.7 kg och med fyra resande 0.4 kg per personmil. Ett tåg i Sverige ger bara 0.03 kg per personmil.

Sifforna är tagna ur en rapport som Miljöpartiets nyligen tagit fram, Flygets klimateffekter – jämförelse med andra trafikslag.

Det går självfallet inte att ge en enda siffra som gäller all sorts flyg. De viktigaste faktorerna som påverkar växthuseffekten per passagerarmil är flygningens längd och hur stor del av flygstolarna som är belagda med passagerare. Andra faktorer som har betydelse är hur tätt sätena sitter - lågprisflyget och charterflyget tar in fler flygstolar i samma flygplan – och flygplanets prestanda. I nyare plan har bränsleåtgången kunnat minskas. För de andra trafikslagen finns naturligtvis också ett antal omständigheter som man måste ta hänsyn till. I Miljöpartiets rapport har dessa faktorer beaktats.

Det har beräknats att ett årligt utsläpp på ungefär 1 ton koldioxid per invånare på vår jord är möjlig, om den globala uppvärmningen ska kunna hejdas. Det gäller alltså utsläpp från transporter, industri, för elproduktion och för uppvärmning. Hur mycket kan man åka med olika transportslag inom denna ram? Om man för enkelhetens skull tänker sig att hela utsläppsutrymmet skulle kunna användas till persontransporter, får man följande siffror för hur lång man kan resa på ett år.

Så långt bort kan man resa (tur & retur) per år om man vill släppa ut 1000 kg koldioxid

Av tabellen framgår att man skulle kunna åka ungefär fyra gånger per år Stockholm-Malmö tur och retur, under förutsättning att alla andra utsläpp av växthusgaser kunde elimineras. Och den förutsättningen är ju inte uppfylld idag.

Flyget är den värsta miljöboven – och flygresandet ökar istället för att minska. Skattemässigt gynnas f.n. flyget på bekostnad av andra transportmedel. Man får inte konkurrens på lika villkor. Det är hög tid att man inför en skatt på flygtrafiken, för att stimulera miljövänligare resor. Nu planeras en skatt på flygbiljetten. Det bästa vore en skatt på flygbränslet. Då skulle flygbolagen få ännu större anledning att minska sina miljöskadliga utsläpp. Men för att man ska kunna införa en miljöskatt på flygbränsle måste en mängd internationella avtal först ändras. En skatt på flygbiljetten är det näst bästa – men bättre än inget.